Kinesiska skattskepp
Kinesiska skattskepp (kinesiska 宝船 , Pinyin bǎochuán) är bland de största segelfartyg som någonsin byggts. Skattskepp ingick i amiral Zheng Hes expeditioner (1422 – 1434) under Mingdynastin. Dessa fartyg hade en längd mellan 59 och 84 meter och upp till nio master. Fartygen byggdes på skeppsvarvet Longjiang i Nanjing, huvudstad i Kina (1368–1421).[1]
Samtida vittnesmål
Nicolò de' Conti
Niccolò de' Conti, född omkring 1395 var en upptäcktsresande från Republiken Genua. På en resa kom han till Chittagong, som var Bengalens största hamnstad och ett skeppsbyggnadscentrum. Conti upptäckte de stora kinesiska fartygen som ingick i Zheng He’s expeditioner och rapporterade om skattskeppen i Genua.[2]
Taizong Shilu
Taizong Shilu är ett historiskt dokument över händelser under Mingdynastin.
- 4 september 1403 – 200 oceangående lastfartyg seglar från Nanjing.
- 1 mars 1404 – 50 oceangående fartyg går till sjöss.
- 1407 – 249 fartyg i beredskap för diplomatiska uppdrag i flera länder i väster.
- 14 februari 1408 – 48 skattskepp betälls vid varv i Nanjing.
- 2 oktober 1419 – 41 skattskepp beställs.
Beskrivning
Oceangående fartyg
Kinesiska fartyg var i allmänhet djonker. De var flatbottnade, men när de blev större och oceangående under Songdynastin (960-1279 f.Kr.) gjordes skrovet V-format och hade köl. År 1973 hittades ett sådant vrak i Quanzhou, förmodligen förlist omkring 1270. Fartyget var kravellbyggt med bordläggning av cederträ i två lager. Skrovet hade tolv vattentäta skott och kölen var 33 meter lång.[3]
Konstruktion
Forskarna uppskattar att skattfartygens längd över allt var mellan 59 och 84 meter. Överbyggnaden påminde om en djonk med upp till nio master. Skrovet var indelat i tolv vattentäta skott.[2] Varje sektion kunde bara nås genom luckor i däck. Denna design gjorde skrovet väldigt stabilt och säkert. Riggen bestod av Loggertsegel med genomgående lattor av bambu. Seglen hissades med hjälp av block högt upp i masten och sjömän behövde ej klättra upp i riggen.[4] Fartygen var beväpnade med bronskanoner med kort räckvidd och användes för att försvara sig mot pirater.
Jämförelse med Europa
Den europeiska varvsindustrin byggde lika stora fartyg i början på 1400-talet. Henrik V:s flaggskepp Grace Dieu sjösattes 1418 och var 67 meter och jämförbar med de kinesiska skattfartygen. Men fartyget seglade aldrig utanför engelska farvatten och blev vrak 1434.[5]
Zheng He’s expedtioner
Skattskeppen blev kända genom amiral Zheng He, som mellan åren 1405 och 1433 genomförde sju expeditioner över Indiska oceanen. Flera av resorna nådde Afrikas ostkust och kanske även Godahoppsudden.[6]
Anledningen till resorna var främst diplomatiska och handelspolitiska. Kina exporterade silke, porslin, lackarbeten och importerade kryddor, örter, noshörnngshorn, pärlor, ädelstenar och ädelträ. Syftet var främst att legitimera Yongle-kejsarens styre i omvärlden.[2]
Slutet för skattskepp
Efter Yongle-kejsarens död 1424 skedde en omsvängning av den kinesiska politiken till förmån för att försvara landet från mongoliska angrepp. Efter den sjunde resan, då Zheng He också avled förbjöds fortsatt byggande av stora fartyg och den kinesiska sjömakten förföll snabbt.[7]
Replik
En fullskalig replik av ett medelstort skattskepp byggdes vid varvet i Nanjing omkring år 2005. Repliken är byggd i betong med bordläggning i trä.[8]
Eftermäle
Zheng Hes expeditioner var länge okända för både kinesiska och västerländska forskare och den förste som uppmärksammade Zheng Hes öde och gärning var journalisten Liang Qichao, som i en artikel 1905 jämförde Zheng He med Columbus.[9]
Historisk och nationell symbolik
Skattskeppen har blivit en historisk symbol för Kinas maritima storhetstid, Inför 600-årsjubileet av Zheng Hes första resa byggdes en fullskalig replik och ett museum i Nanjing. Forskare har rest till flera hamnar i Indiska oceanen för att finna spår efter skattskepp. På Sri Lanka har en stele (bildsten) med Zheng Hes upptäckts och i Östafrika finns flera byar uppkallade efter amiralen. Örlogsfartyg med marinarkeologer ombord letar efter vrak med hjälp av avancerade sonarutrustningar.[10]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 24 juli 2018.
Noter
- ^ ”Ancient shipyard of China's Columbus”. telegraph.co.uk. Läst 30 oktober 2018.
- ^ [a b c] ”Hero of the High Sees”. spiegel.de. Läst 30 oktober 2018.
- ^ ”The ship from Quanzhou”. sciencedirect.com. Läst 29 oktober 2018.
- ^ ”Amazing ancient Chinese treasure ships”. creation.com. Läst 1 november 2018.
- ^ ”Henry V’s ship, the Grace Dieu”. hampshire-history.com. Läst 2 november 2018.
- ^ ”Did Chinese ships reach Cape of Good Hope?”. academia.edu. Läst 31 oktober 2018.
- ^ ” Why Did Ming China Stop Sending out the Treasure Fleet?” thoughtco.com. Läst 2 november 2018.
- ^ ”Zheng He’s Enormous Treasure Ships”. amusingplanet.com. Läst 2 november 2018.
- ^ ”An introduction to Chinese History and Culture”. books.google.se. Läst 1 november 2018.
- ^ ”New quest for Chinese navigator”. news.com.au. Läst 3 november 2018.
Tryckta källor
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User:Vmenkov, Licens: CC BY-SA 3.0
A full-size model of a "middle-sized treasure boat" (63.25 m long) of the Zheng He fleet at the Treasure Boat Shipyard site in Nanjing. Build ca. 2005 from concrete, lined with wooden planks.
Författare/Upphovsman: O.Mustafin, Licens: CC0
Cheng Ho Cultural Museum - Exhibition
Chinese woodblock print, representing Zheng He's ships
Författare/Upphovsman: Vmenkov, based on the blank map File:Asie.svg (ver. 1) by User:Historicair, Licens: CC BY 1.0
Some of the major long-distance military-diplomatic expeditions of the Yongle and Xuande reigns of the Ming Dynasty (1402-1435).
BLACK: Route of the 7th expedition of Zheng He's fleet (1431-1433).
- Solid line: the route of the main fleet from Nanjing to Hormuz, as described in Xia Xiyang (下西洋).
- Dashed line: a possible route of Hong Bao's squadron, to Bengal, Arabia and Africa, based on suggestions made in Dreyer (2007) (who uses Ma Huan's Ying-yai Sheng-lan (瀛涯胜览), Ming shi and other sources.
- Dotted line: travel of 7 Chinese explorers, on an Indian (or Arab? vessel) and by caravan from Calicut to Mecca and Medina.
- Red circles: cities thought to have been visited by the fleets of Zheng He, or the elements of the fleet, on the 7th and/or earlier voyages.
- Green circles: important places in the biography of Zheng He, and Arabian cities visited by Ma Huan.
The previous 6 expeditions went along similar routes (the first 3, only to Calicut; 3rd through 6th, to Hormuz and other points in Africa/Arabia).
BLUE: Yishiha's expeditions from Jilin down the Sungari and the Amur to Tyr (Telin) (1411-1426)
GREEN: Approximate route of Chen Cheng, an envoy to the Timurid Empire (1414, 1416, 1420)
Sources:
The main source for Zheng He routes: chapter on the last expedition of Zheng He in: Dreyer E. L., Zheng He: China and the Oceans in the Early Ming Dynasty, 1405-1433. — Longman, 2007. — 256 p. — (Library of World Biography Series). — ISBN 0321084438.
The cities in Bengal are given as per : Barbosa, Duarte & Dames, Mansel Longworth (1996), An Account Of The Countries Bordering On The Indian Ocean And Their Inhabitants; Written By Duarte Barbosa And Completed About The Year 1518 A.D. Vol 1: Including The Coasts Of East Africa, Arabia, Persia And Western India As Far As The Kingdom Of Vijayanagar. Vol. Ii: Including The Coasts Of Malabar, Eastern India, Further India, China And The Indian Archipelago., Asian Educational Services, pp. 138-139, ISBN 8120604512
The routes of Yishiha and Chen Cheng are based on the descriptions in the articles "Isiha" and "Ch'en Ch'eng" in: Goodrich, L. Carrington; Fang, Chaoying, eds. (1976), Dictionary of Ming Biography, 1368–1644. Volume I (A-L), Columbia University Press, pp. 685–686, ISBN 0-231-03801-1