Skattefjäll

Ljungris, ett tidigare skattefjäll.

Ett skattefjäll var ett landområde i Jämtland och Härjedalen som innehades av samer och som noterades i skattelängderna för lappskatt. Skattefjällen motsvarar de lappskatteland som fanns i lappmarkerna. De motsvaras delvis av renbetesfjällen i dagens rennäringslag (1971:437).

Historia

Skattefjäll finns namngivna i skattelängder från tidigt 1600-tal och framåt.[1] I samband med avvittringen, som i Jämtland och Härjedalen i huvudsak genomfördes under 1800-talets första decennier, kom delar av de gamla skattefjällen att tillhöra hemman. Jämtlandssamerna sände därför en skrivelse till Kungl. Maj:t i början av 1830-talet och begärde att få fortsätta att bruka samma marker som förr. Något beslut om detta fattades emellertid inte och den redan genomförda avvittringen låg fast. Dock utfärdade Kungl. Maj:t den 20 april 1841 föreskrifter om att skattefjällens gränser skulle stakas ut samt att inga ytterligare nybyggen skulle tillåtas inom fjälltrakterna förrän detta skett.[2]

Den första rennäringslagen, som i Jämtlands län trädde i kraft 1889, innebar att skattefjällssystemet upphörde. I stället inrättades lappbyar, föregångare till dagens samebyar, där samerna hädanefter skulle bedriva renskötsel kollektivt.[3] Renskötselns året-runt-marker i Jämtland och Härjedalen kallas nu för renbetesfjäll, en term som går tillbaka på de gamla skattefjällen.[4]

Skattefjäll från söder till norr

Skattefjällen har gått under olika namn vid olika tidpunkter i historien, men när samebyarna bildades i slutet av 1800-talet fanns följande skattefjäll i Härjedalen och Jämtland:

Ruvhten sijte[5]

  • Rutfjället
  • Grönfjället

Mittådalens sameby[6]

  • Mittådalen
  • Skärvagsdalen
  • Särvfjället
  • Ljungris (delar av)

Handölsdalens sameby[7]

  • Tranris och Hittings fjäll (delar av)
  • Bunner- och Täfverdals fjäll
  • Ljungris (delar av)

Tåssåsens sameby[8]

  • Hundshögs- och Tossåsfjäll
  • Tranris och Hittings fjäll (delar av)

Kalls sameby[9]

  • Kolåsfjäll
  • Skäckerfjäll
  • Oldfjäll (delar av)

Njaarke sameby[9]

  • Sösjö
  • Ansätts- och Stenfjäll (delar av)
  • Grubbdalsfjäll (delar av)
  • Oldfjäll (delar av)

Jovnevaerie sameby[9]

  • Ansätts- och Stenfjäll (delar av)
  • Grubbdalsfjäll (delar av)

Jijnjevaerie sameby[10]

  • Murfjäll
  • Vinklumpfjäll
  • Gåxsjöfjäll

Raedtievaerie, Ohredahke och Voernese samebyar[3]

  • Orrnäsfjäll
  • Bastunäs skattefjäll
  • Mellanskogsfjäll
  • Klumpvattensfjäll
  • Blåsjö skattefjäll

Skattefjällsmålet

I skattefjällsmålet, som pågick mellan 1966 och 1981, behandlades frågan om äganderätten till skattefjällen i norra Jämtland. Samerna förlorade målet och Högsta domstolen fastställde att samer, på de skattefjäll som målet avsåg, inte hade någon rätt utöver vad som tillkommer dem genom rennäringslagen.

Referenser

  1. ^ Bergsland, Knut (1975). ”Utredning för Skattefjällsmålet om de sydlige sameområders historie til omkring 1751”. i Cramér Tomas, Bergsland Knut. Samernas vita bok. 3, Fyra utlåtanden i hovrätten i Skattefjällsmålet. Stockholm: Svenska samernas riksförb. Libris 219075 
  2. ^ Almquist, Jan Eric (1928). ”Det norrländska avvittringsverket”. Svenska lantmäteriet 1628–1928: historisk skildring. D. 1. Stockholm. Libris 428437 
  3. ^ [a b] Ljungdahl, Ewa. ”Samiska kulturmiljöer i Frostviken”. Gaaltije. https://www.stromsund.se/download/18.3993d9bc15a30c87acb7cd66/1487931426343/Samiska+kulturmiljöer+i+Frostviken.pdf. Läst 14 december 2017. 
  4. ^ Prawitz, Gunnar (1967). ”Odlingsgränsen”. i Tomas Cramér & Gunnar Prawitz. Samernas skattefjäll. 3, Samernas domstolsinlaga den 22 september 1967. [Stockholm]: [Svenska samernas riksförbund]. sid. 93. Libris 701726 
  5. ^ Ljungdahl, Ewa. ”Ruvhten Sijte: historia, kulturmiljöer och turism”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/RuvhtenSijte_130628.pdf. Läst 14 december 2017. 
  6. ^ Ljungdahl, Ewa. ”Mittådalens sameby: historia, kulturmiljöer och turister”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/Mittådalen_2011.pdf. Läst 14 december 2017. 
  7. ^ Ljungdahl, Ewa. ”Handölsdalens sameby: historia, kulturmiljöer och turism”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/Handolsdalens_sameby.pdf. Läst 14 december 2017. 
  8. ^ Ljungdahl, Ewa. ”Tåssåsens sameby: kulturmiljöer och turism”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/tåssåsens%20sameby,%20rennäring%20och%20turism.pdf. Läst 14 december 2017. 
  9. ^ [a b c] Ljungdahl, Ewa. ”Kalls, Njaarke & Jovnevaerie samebyar: historia, kulturmiljöer och turism”. Gaaltije. http://gaaltije.se/onewebmedia/Kall_Njaarke_Jovnevaerie.pdf. Läst 14 december 2017. 
  10. ^ Ljungdahl, Ewa. ”Jijnjevaerie sameby: historia och kulturmiljöer”. Gaaltije. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120015801/http://gaaltije.se/onewebmedia/jijnjevaerie.pdf. Läst 14 december 2017. 

Media som används på denna webbplats

Ljungris July 2013 03.jpg
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 3.0
Reindeer calf marking enclosures at Ljungris, Berg Municipality, Jämtland County. Ljungris is owned by the Sámi (Handöldalens sameby) and used for calf marking in the summer.