Skånska ståndsdragonerna

Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Skånska ståndsdragonregementet (2024-04) (Diskussion)

Skånska ståndsdragonerna
Information
Officiellt namn	Skånska ståndsdragonregementet
Datum	1700–1721
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Kavalleri
Storlek	Regemente
Befälhavare
Regementschef	Daniel Bildt [a]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Kompanifana vid Skånska dragonregementet under Karl XIIs regering

Skånska ståndsdragonerna var ett tillfälligt kavalleriförband inom den svenska armén under Stora nordiska kriget.

Förbandet sattes upp 1700 av ståndspersoner och prästerskap i Skåne, Halland och Blekinge samt till viss del från Småland och Östergötland. Det överfördes till Östersjöprovinserna 1702 och deltog i slaget vid Pultusk 1703. Det ingick i Rehnskiölds armékår 1705-1706 och deltog i slagen vid Fraustadt 1706, Poltava 1709 och tillfångatogs vid Perevolotjna. Regementet återuppsattes 1713 och upplöstes hösten 1721, manskapet överfördes till Östra och Västra skånska regementet till fot samt Bergsregementet.

Förbandet benämndes efter dess överstar tills det 1716 erhöll namnet Skånska ståndsdragonregementet. Det kallades ibland för "prästdragonerna". Det bestod ursprungligen av 600 man i 6 kompanier och från 1703 av 8 kompanier. När det nyuppsattes 1713 ökades styrkan till 1 000 man. Regementets uniform var blå rock med mässingsknappar, gult foder och gul krage samt svart hatt med snöre. Från 1716 var uniformen blå rock med tennknappar, blått foder och krage med svart hatt med silvergaloner.

Ståndsdragonernas första överste var Kjell Christoffer Barnekow, som dock dog redan under mönstringen 1700. Han efterträddes av Christian Albrecht von Buchwaldt som ledde regementet från 1701 till sin död 1706. Senare överstar var prins Maximilian Emanuel av Württemberg-Winnental, Johan Giertta, Gustaf Adam Taube, Christer Henrik d'Albedyhll och Daniel Bildt, som blev dess sista chef.

• Hans Högman: Svensk militärhistoria: Tillfälliga förband, sk. männingsregementen - Kavalleriet, hämtad 2020-04-22
• Carl Otto Nordensvan, Svenska arméns regementen 1700-1718, Lund 1920
• Christian Braunstein, Svenska arméns uniformer, del 1 - kavalleriet, Stockholm 2013
• Margaretha von Ascheberg, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Carlquist.), hämtad 2020-04-22
• Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, del 1, Stockholm 1925

Svenska dragon-, husar- och kavalleriförband Nuvarande kavalleriförband Livregementets husarer (K 3) Norrlands dragonregemente (K 4) Livgardet (LG): Livskvadron, Livgardets dragonmusikkår (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Tidigare dragon-, husar- och kavalleriförband 1. kavalleribrigaden Kavallerifördelningen Arméns jägarbataljon (AJB) Livgardet till häst (K 1) Livregementet till häst (det yngre) (K 1) Livregementet till häst (det äldre) (K 1) Livgardets dragoner (K 1) Livregementets dragoner (K 2) Skånska kavalleriregementet (K 2) Smålands husarregemente (K 4) Skånska husarregementet (K 5) Skånska dragonregementet (K 6) Kronprinsens husarregemente (K 7) Norrlands dragonregemente (K 8) Norrbottens kavallerikår (K 9) Bohusläns dragonbataljon Upplands ståndsdragonregemente Livdragonregementet (1700–1721) Livdragonregementet (1721–1791) Västgöta dragonregemente Viborgs läns kavalleriregemente Östgöta kavalleriregemente Nylands lätta dragonregemente Nylands och Tavastehus dragonregemente Riksänkedrottningens livregemente till häst Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente Karelska dragonkåren Finska dragonerna Franska dragonregementet Skånska ståndsdragonerna Tidigare rytterier Upplands ryttare Finska rytteriet (m. fl.) Tidigare ryttarfanor Upplandsfanan Hovfanan Adelsfanan Finska fanorna Smålandsfanorna Södermanlandsfanan Västergötlandsfanorna Västmanlandsfanan Närkesfanan Värmlandsfanan Relaterad historik Rusttjänst Alsnö stadga (1280) Arboga möte (1536) Hakkapeliter Rusthåll (Ryttartorp) (cirka 1695-1901) Se även Beriden högvakt Livgardets minnesstenar Livgardets Dragoners Kamrat- och Veteranförening Föreningen för den Beridna Högvakten