Skånska husarregementet

	Skånska husarregementet; (K 5)
	(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Information
Officiellt namn	Kungl. Skånska husarregementet
Datum	1658–1709, 1709–1927
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Kavalleriet
Roll	Utbildningsförband
Del av	I. arméfördelningen
Efterföljare	Skånska kavalleriregementet
Storlek	Regemente
Högkvarter	Helsingborgs garnison
Förläggningsort	Helsingborg
Färger	Ljusblått
Marsch	"Skånska husarregementets marsch" (okänd).
Årsdagar	28 februari
Segernamn	Landskrona (1677); Pultusk (1703); Posen (1704); Fraustadt (1706)
Befälhavare
Regementschef	Otto Ramel
Framstående befälhavare	Georg Henrik Lybecker
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1906

Skånska husarregementet (K 5) var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1658–1709 och 1709–1927. Förbandsledningen var förlagd i Helsingborgs garnison i Helsingborg.^[2]^[3]^[4]

Historik

Regementet härstammar från ett kavalleriregemente som 1658 sattes upp i den då nya svenska provinsen Skåne. Vid denna tid var inte regementets namn officiellt fastslaget och olika namn förekom under de första åren, till exempel: Leijonhufvuds regemente, Skånska ryttarna, Lybeckers ryttare, Skånska kavalleriet och Gyllenstiernas skånska ryttare. Därefter blev 1686 Norra skånska kavalleriregementet det officiella namnet, ett namn som även det delvis hade varit i bruk sedan några år tidigare.^[2]

Trots att regementet ofta betecknades som "Skånska ryttare", fick inte skåningar rekryteras till regementet förrän 1698, på grund av att skåningarnas lojalitet mot svenska kronan ansågs osäker. Regementet kom också redan från 1658 att användas mot friskyttar och snapphanar på den skånska landsbygden. Fyra kompanier överfördes 1660 till Jämtland för att där ingå i Bohus-Jämtlands kavalleriskvadron, en föregångare till Norrlands dragonregemente. Efter fredssluten 1660 kom många av regementets ryttare att erhålla gårdsbruk på kronohemman i de norra delarna av Skåne, vilket också kom att leda till många slitningar med lokalbefolkningen.

Norra skånska kavalleriregementet blev indelt 1680 med rusthåll i norra och västra Skåne. Ryttarna blev nu böndernas sventjänare och underordnade, vilket kom att leda till att förhållandet mellan de svenska ryttarna och den skånska lokalbefolkningen efterhand förbättrades avsevärt.

I samband med slaget vid Poltava 1709 kom regementet att upplösas och det föll i fångenskap genom kapitulationen vid Perevolotjna. Samma år beordrade kung Karl XII att regementet åter skulle sättas upp.^[3]

År 1801 namnändrades regementet till Skånska linjedragonregementet, ibland benämnt Skånska lätta dragonregementet. År 1807 namnändrades regementet igen till Skånska husarregementet, vilket namn det behöll till 31 december 1927.^[2]

Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 5 Skånska husarregementet.^[5] Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.^[6]

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För till exempel Skånska husarregementet innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen K 5. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.^[7]

Enligt försvarsbeslutet 1925 skulle Sveriges kavalleriförband minskas från 50 till 12 skvadroner. De skånska förbanden drabbades särdeles hårt. Skvadronerna i Landskrona slogs samman med dem i Helsingborg, efter regementsövningarnas slut i november 1926 och detachementet i Uppsala drogs in och lades ned 1927.^[2] Den 1 januari 1928 sammanslogs officiellt Skånska husarregementet (K 5), Skånska dragonregementet (K 6) och Kronprinsens husarregemente (K 7) och bildade ett nytt regemente i Helsingborg. I praktiken avvecklades K 6 och K 7, medan K 5 reducerades kraftigt till att endast utgöra en stab och fyra skvadroner under namnet Skånska kavalleriregementet (K 2).^[2]

Ingående enheter

Skvadroner

Från 1680 var regementet delat i åtta kompanier om 125 man vardera. Kompanierna betecknades senare som skvadroner, men i praktiken förändrades ingenting. Varje kompani/skvadron var indelt i ett eget geografiskt område, som kunde bestå av en del av ett härad eller flera härader. Före 1710 benämndes kompanierna ibland med dess chefs namn, till exempel "Gyllenbielkes kompani", och den inbördes nummerordningen mellan kompanierna växlade, men bortsett från det var följande kompani/skvadronsindelning i bruk från 1680 till 1833:

1. Livkompaniet/skvadronen
2. Överstelöjtnantens kompani/skvadron
3. Majorens kompani/skvadron
4. Bjäre härads kompani/skvadron
5. Billesholm kompani/skvadron
6. Landskrona kompani/skvadron
7. Månstorp kompani - senare kallat Arrie kompani/skvadron
8. Sandby kompani/skvadron

År 1833 gjordes en ny indelning i 10 skvadroner om 100 man vardera. Denna kom att gälla till 1926, bortsett från att indelningsverket upphörde efter 1901 och de geografiska namnen lades bort 1905. Av de tio skvadronerna avvecklades sex åren 1926–1927.

1. Livskvadron
2. Sandby skvadron
3. Kolleberga skvadron
4. Silvåkra skvadron
5. Bjäre härads skvadron
6. Fleninge skvadron
7. Fjärestad skvadron
8. Landskrona skvadron
9. Hoby skvadron
10. Arrie skvadron

Skånska husarregementets detachement i Helsingborg

Skånska husarregementets detachement i Helsingborg (K 5 H) var regementets stomme och förlagd i Helsingborg. I detachementet ingick regementsstaben och första bataljonen.^[4]

Skånska husarregementets detachement i Landskrona

Skånska husarregementets detachement i Landskrona (K 5 L) var 2. bataljonen vid regementet, vilken förlades till Landskrona den 1 augusti 1908. Detachementet övertog Adolf Fredriks kasern på Slottsgatan från Skånska trängregementet, som året innan hade omlokaliserats till Hässleholms garnison. Den 2 oktober 1926 hölls en avskedsceremoni och den 1 november 1926 avvecklades detachementet.^[4]

Skånska husarregementets detachement i Uppsala

Skånska husarregementets detachement i Uppsala (K 5 U) var ett detachement som förlades till Uppsala den 21 september 1908 och bestod av regementets 9. skvadron och 10. skvadron. Detachementet hade sina stallar vid Upplands artilleriregemente (A 5) och sin förläggning vid Upplands regemente (I 8). Detachementet utgick ur krigsorganisationen den 31 december 1927 och övergick till en avvecklingsorganisation fram till och med den 31 mars 1928, då det helt upphörde.^[4]

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

Från 1680 var regementet indelt i norra och västra Skåne och från 1690 var mötes- och övningsplatsen på Ljungbyhed. År 1898 förlades Skånska husarregementet med regementsstab och stamskolor i de av Kronprinsens husarer lämnade kasernerna på Bredgatan 22-24 i Helsingborg. År 1912 flyttade regementet in i ett nyuppfört kasernområde i Berga. Från 1908 var fyra skvadroner (vilka formade 1. bataljonen) av regementet förlagda till Helsingborg och fyra i Landskrona (vilka formade 2. bataljonen) och två skvadroner i Uppsala. År 1912 flyttades 5. skvadron från Landskrona till Helsingborg. Kasern- och stallbyggnader i Berga finns fortfarande kvar nära Ängelholmsleden i Helsingborgs nordöstra del. De utgör numera företagshotellet Kavalleristen.^[4] I närheten utkämpades slaget vid Helsingborg 1710.

Övningsplatser

Regementet övades från 1690 på Ljungbyhed i nordvästra Skåne.^[4]

Heraldik och traditioner

Regementet deltog i de flesta av Sveriges krig efter 1658. Av viktigare slag och drabbningar där man tagit del kan nämnas Fehrbellin 1675, Landskrona 1677, Fraustadt 1706, Poltava 1709 och Leipzig 1813.^[2]

Efter de skånska kavalleriregementenas nedläggning bevarades deras traditioner av Skånska dragonregementet (P 2) i Hässleholm. När även det regementet avvecklades 2000 överfördes dess traditionsbevarande uppgifter till Södra skånska regementet (P 7) i Revingehed. Vissa praktiska delar av dessa uppgifter sköts av Skånska dragonregementets kamratförening.^[2]

Det påstås ibland att två kompanier ur Norra skånska kavalleriregementet deltog i Armfeldts tåg till Trondheim 1718 och att de under återtåget blev kvarlämnade i Uppsala och därefter aldrig fått återvända hem till Skåne. Detta är enbart en skröna och en tidig urban legend. De två skvadronerna på Skånska husarregementets detachement i Uppsala, 9. skvadronen och 10. skvadronen, kom inte dit förrän 1908.^[4]

Den militärhistoriska föreningen Kungliga Skånska Kavallerisqvadronen^[8], som består av fem separata ideella föreningar baserade på de tre skånska kavalleriregementena, arbetar för att bevara skånsk kavalleritradition från slutet av 1800-talet.

Förbandschefer

Regementschefer verksamma mellan åren 1658–1927.^[3]

1658–1659: Erik Leijonhufvud
1659–1679: Georg Henrik Lybecker
1679–1693: Nils Gyllenstierna
1693–1694: Carl Gustaf Rehnskiöld
1698–1704: Hans Isak Ridderhielm
1704–1709: Gustaf Horn af Marienborg
1709–1719: Håkan Gyllenbielke
1719–1727: Georg Didrik Hasenkampff
1727–1753: Johan Christoffer von Düring
1753–1762: Rutger Barnekow
1762–1762: Fredrik Ulrik Sparre
1762–1765: Gustaf Adolf Horn af Åminne
1765–1772: Bengt Gustaf Frölich
1772–1796: Philip von Platen
1796–1809: Bror Cederström
1809–1813: Hans Henric von Essen
1813–1824: Christian Thott
1824–1829: Henrik Reinhold Horn
1829–1841: David Henrik Stierncrona
1841–1848: Pehr Olof Liedberg
1848–1853: Gustaf Adolf Fredrik Wilhelm von Essen
1853–1856: Peter Sjöcrona
1856–1869: Wilhelm Fock
1869–1884: Gustaf Peyron
1884–1898: Carl Gustaf Bergenstråhle
1898–1907: Ernst Theodor Grönvall
1907–1912: Axel Ribbing
1912–1916: Philip Rickman von Platen
1916–1924: Claes Cederström
1924–1927: Otto Ramel

Namn, beteckning och förläggningsort

1658–1659: Leijonhufvuds regemente (med flera varianter)
1659–1679: Lybeckers skånska ryttare (med flera varianter)
1679–1686: Gyllenstiernas regemente till häst (med flera varianter)
1686–1801: Norra skånska kavalleriregementet (inofficiellt redan 1682)
1801–1807: Skånska linjedragonregementet
1807–1927: Skånska husarregementet - K 5

**Namn**
Kungl. Skånska kavalleriregementet	1658-05-21	–	1676
Kungl. Norra skånska kavalleriregementet	1676-??-??	–	1801-06-04
Kungl. Skånska linjedragonregementet	1801-06-05	–	1807-05-31
Kungl. Skånska husarregementet	1807-06-01	–	1927-12-31

**Beteckningar**
№ 5	1816-03-26	–	1914-09-30
K 5	1914-10-14	–	1927-12-31

**Förläggningsort, detachement och övningsfält**
Ljungbyhed (Ö)	1690-??-??	–	1927-12-31
Tomarps kungsgård (F)	1804-??-??	–	1858-??-??
Herrevads kloster (F)	1858-??-??	–	1897-10-31
Helsingborgs garnison (F)	1897-11-01	–	1927-12-31
Landskrona garnison (D)	1908-08-01	–	1926-11-01
Uppsala garnison (D)	1908-09-21	–	1927-12-31

Galleri

Söders kaserner på Bredgatan i Helsingborg.
Söders kaserner på Bredgatan i Helsingborg.
Söders kaserner på Bredgatan i Helsingborg.
Berga kasern 2022.
Berga kasern 2022.
Ridhuset vid Berga kasern.
Minnesskylt över Berga kasern
Standar, m/1885, för Skånska husarregementet (åtsida)
Standar, m/1885, för Skånska husarregementet (frånsida)
Minnespenning i silver för Skånska husarregementet.
Minnespenning i brons för Skånska husarregementet.
Uniform 1779.
Uniform m/1779 för befäl och meniga.
Uniform cirka 1825.
Officersuniform cirka 1840.
Uniform cirka 1860. Litografi efter original av Fritz von Dardel.

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Åren 1833–1893 var regementet underställt chefen för 1. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 1. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för I. arméfördelningen.
^ Förbandsmarschen antogs runt 1850, och övertogs 1927 av Skånska kavalleriregementet.^[1]
^ Årsdagen för Slaget vid Helsingborg.
^ Ramel blev sista chefen för regementet.

Noter

^ Sandberg (2007), s. 12
^ [a b c d e f g] Braunstein (2003), s. 137-138
^ [a b c] Kjellander (2003), s. 303
^ [a b c d e f g] Holmberg (1993), s. 20-21
^ von Konow (1987), s. 19
^ Björkenstam (1994), s. 10-11
^ von Konow (1987), s. 18
^ ”Kunglig Skånska Kavallerisqvadronen”. Arkiverad från originalet den 12 september 2017. https://web.archive.org/web/20170912064129/http://kavalleri.se/. Läst 8 april 2020.

Tryckta källor

Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3
Björkenstam, Knut, red (1994). Så levde man på Kungsbäck: Hälsinge regemente i Gävle 1909–1994: minnesbilder från ett regemente i förvandling. Ljusdal: Hälsinge regemente. Libris 7450121. ISBN 9163027356
Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
von Konow, Jan (1987). Om utvecklingen av rangordning och nummersystem i svenska armén. Stockholm: Föreningen Armémusei vänner. Libris 8840153. https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/am-arsbok-47-1987-jan-von-konow.pdf
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Schürer von Waldheim, Max (1928). Skånska kavalleriregementet 1658–1928. Stockholm
von Warnstedt, Christopher. Officerare och högre stabsbetjänte vid Norra skånska kavalleriregementet åren 1658–1709 [Del I-VI]. Ingår i Släkt och Hävd 1993–1996

Otryckta källor

- Mönsterrulla 1694, Riksarkivet, s 379 (bild 395), https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054318_00395?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=394&z=699.3454%2C257.2328%2C4878.1425%2C2755.5556

Vidare läsning

Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 181-187. Libris 1549756. https://runeberg.org/mjantreg/
Schürer von Waldheim, Max (1928). Skånska kavalleriregementet 1658–1928. Stockholm
von Warnstedt, Christopher. Officerare och högre stabsbetjänte vid Norra skånska kavalleriregementet åren 1658–1709 [Del I-VI]. Ingår i Släkt och Hävd 1993–1996
von Konow, Jan (1992). Skånska kavalleriregementet: K 2 1928–1952. Varberg: CAL-förlaget. Libris 7793143. ISBN 9197099457

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Skånska husarregementet.
Bilder & media

[1] Åren 1833–1893 var regementet underställt chefen för 1. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 1. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för I. arméfördelningen.

[3] Förbandsmarschen antogs runt 1850, och övertogs 1927 av Skånska kavalleriregementet.^[1]

[4] Årsdagen för Slaget vid Helsingborg.

[5] Ramel blev sista chefen för regementet.

[2] Sandberg (2007), s. 12

[Braunstein_(2003),_s._137-138-6] [a b c d e f g] Braunstein (2003), s. 137-138

[Kjellander_(2003),_s._303-7] [a b c] Kjellander (2003), s. 303

[Holmberg_(1993),_s._20-21-8] [a b c d e f g] Holmberg (1993), s. 20-21

[9] von Konow (1987), s. 19

[10] Björkenstam (1994), s. 10-11

[11] von Konow (1987), s. 18

[12] ”Kunglig Skånska Kavallerisqvadronen”. Arkiverad från originalet den 12 september 2017. https://web.archive.org/web/20170912064129/http://kavalleri.se/. Läst 8 april 2020.

[a]

[b]

[c]

[d]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[1]

Navigation

Navigering

Temaportaler