Skånska Cement

Skånska Cement AB är ett ej längre existerande svenskt byggnadsmaterialföretag.

Skånska Cementaktiebolaget grundades 1871 och anlade Sveriges första cementfabrik i Lomma på initiativ av professor Otto Torell och ingenjören Otto Fahnehjelm. Genom professor Sven Lovéns förmedling kom Fahnehjelm i kontakt med Otto Torell i Lund. Denne hade 1869 på uppdrag av Malmöhus läns hushållningssällskap påbörjat undersökning av skånska ler- och bergarters användbarhet för industrin. Fahnehjelm fick ta över de kemiska analyserna.

År 1871 köpte bolaget Limhamnsgården med dess kalkbrott i Limhamn^[1].

Företaget grundades som ett direkt resultat av Otto Fahnehjelms undersökningar av de svenska kalkarterna. Fahnehjelm ritade också bolagets första byggnader. Under åren 1873–1907 leddes företaget av Rudolf Fredrik Berg. Cementfabriken i Lomma lades ned 1905, och anlades i stället ett tegelbruk. Från 1890 drevs ett cementbruk i Limhamn.

De övriga kalkbrotten i Limhamn, ägda av Annetorps kalkbruks AB, grundat 1866, och Malmö Kalkbrotts AB, grundat 1870, uppköptes 1884 av AB Förenade kalkbrotten, i vilket Skånska Cement var hälftenägare.^[2] År 1916 blev Skånska Cement helägare.^[3]

Skånska Cementgjuteriet, sedermera Skanska, bildades 1887 som en avknoppning ur Skånska Cement AB i samband med att en ny cementfabrik anlades i Limhamn. Bolaget tillverkade initialt olika cementprodukter men övergick till att bli ett bygg- och anläggningsföretag.

Som en kartellbildning bildade 1893 Skånska Cement, tillsammans med konkurrenterna Ölands Cement AB och AB Visby Cementfabrik, dotterbolaget Svenska Cementförsäljnings AB , som från och med 1922 kallades för Cementa AB.

Den nya fabriken i Limhamn 1887 innebär att verksamheten i Lomma började avvecklas, och 1905 lades Lommafabriken slutligen ned.^[2] Företaget drev även från 1913 Hellekis cementfabrik och ett kalkbrott i Hällekis, från 1941 cementfabrik i Köping med kalkstensbrott i Forsby samt från 1949 till 1981 Stora Vika cementfabrik med kalkstensbrott i Stora Vika. Maltesholms cement AB (grundat 1898) köptes 1925 och lades ned 1928. Man köpte även upp Båstads kalkindustri (grundat 1917).^[4]

År 1931 förvärvades Slite kalk och cement med dess 1917 anlagda fabrik i Slite och Visby cementfabrik med dess 1884 grundade och 1940 nedlagda cementfabrik. År 1922 köptes också AB Karta & Oaxens Kalkbruk.^[4] Iföverken köptes 1909, men såldes igen till bolagets aktieägare 1937.^[4]

Åren 1969-1973 var koncernens namn Cementa AB, 1973-1992 var namnet Industri AB Euroc, 1992-1996 Euroc AB och 1996-1999 Scancem AB, innan företaget 1999 köptes upp av den tyska cementkoncernen Heidelberg cement.^[5]

• 1871-1880 Arvid Fr. Posse
• 1880-1884 Corfitz A Beck-Friis
• 1884-1906 Gottfrid Warholm
• 1906-1919 Hjalmar Lindgren
• 1919-1935 August Fornmark
• 1936-1947 Wathier Hamilton
• 1947 Carl Johan Malmros
• 1948-1957 Ernst C:son Herslow
• 1957-1968 Ernst Wehtje j:r
• 1968-1975 Elam Tunhammar^[6]
• 1975-1977 Ragnar Sundén
• 1977-1982 Lars-Erik Thunholm
• 1982-1984 Sten Lindh
• 1984-1990 Sten Herslow
• 1990-1994 Bo Rydin
• 1994-1996 Melker Schörling^[7]

• 1873-1907 R.F. Berg
• 1907-1936 Ernst Wehtje
• 1936-1957 Ernst Wehtje j:r
• 1957-1968 Elam Tunhammar
• 1968-1981 Sten Lindh^[6]
• 1981-1990 Sven Borelius
• 1990-1994 Finn Johnsson
• 1995-? Sven Ohlsson^[7]

• Stjernström, [Carl] Gustaf (1906-1907). Limhamn: Dess industriella och sociala utveckling.[Illustr]. Social tidskrift. Organ för ... 6(1906) H.12:Bil., 7(1907) H.2:Bil.. Stockholm. Libris 3081794. https://runeberg.org/cgslimhamn/ 
• Arkivnyckel till Skånska Cement-koncernen. http://arkis2dok.ra.se/lla/30537/arkivnyckel_hr.pdf 

• Skånska Cement AB. Huvudkontorets arkiv på Riksarkivet.