- För landskommunen i Småland, se Fagerhults landskommun
Skånes-Fagerhults landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Kristianstads län.
Administrativ historik
När 1862 års kommunalförordningar började gälla inrättades över hela landet cirka 2 400 landskommuner, de flesta bestående av en socken. Därutöver fanns 89 städer och 8 köpingar, som då blev egna kommuner.
Då bildades i Fagerhults socken i Norra Åsbo härad i Skåne en kommun med namnet Fagerhult. I särskiljande syfte (det finns många Fagerhult i Sverige) kallade Postverket ortens poststation först för Åsbo-Fagerhult och från 1923 för Skånes-Fagerhult. Först 1949 ändrades dock kommunens namn.
Kommunreformen 1952 påverkade inte Skånes-Fagerhult, som kvarstod som egen kommun fram till 1971, då den genom sammanläggning gick upp i Örkelljunga kommun.[1] Sammanläggningen föregicks av en lokal folkomröstning 1962 då invånarna i kommunen hade att ta ställning mellan att gå samman med Örkelljunga kommun eller Markaryds kommun och byta län till Kronobergs län. Resultatet blev en seger för Örkelljunga-linjen.[2]
Kommunkoden 1952-1970 var 1136.
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Skånes-Fagerhults församling.
Geografi
Skånes-Fagerhults landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 111,09 km², varav 104,54 km² land.[3]
Tätorter i kommunen 1960
I Skånes-Fagerhults landskommun fanns tätorten Skånes-Fagerhult, som hade 818 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 42,9 procent.[4]
Politik
Mandatfördelning i valen 1938-1966
Valår | S | ÖVR | C | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
---|
1938 | 7 | 8 | | | | | 15 | | |
1942 | 7 | 4 | 4 | | | | 15 | | |
1946 | 7 | 1 | 5 | | 2 | | 15 | | |
1950 | 9 | | 7 | 3 | 6 | | 25 | 79,1 | |
1954 | 10 | | 5 | 4 | 6 | | 25 | 85,4 | |
1958 | 6 | 4 | 6 | 3 | 6 | | 25 | 81,6 | |
1962 | 9 | | 6 | 3 | 7 | | 25 | 81,1 | |
1966 | 8 | | 5 | 4 | 8 | | 25 | 84,9 | |
- Övriga 1958 var Kommunal Samling
|
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Referenser