Skärpt dödsstraff
Skärpt dödsstraff, ibland kvalificerat dödsstraff, är dödsstraff med särskilt vanhedrande eller smärtsamma former, och brukades i äldre tider. Skärpt dödsstraff kan innebära misshandel och stympning före avrättningen eller en särskilt plågsam och utdragen avrättning såsom stening, bränning på bål eller liknande.
Sagor nämner många fantasifulla avrättningssätt som kanske aldrig använts (exempelvis rista blodörn) men metoder, som är bara aningen mindre utstuderade, brukades under medeltiden och fram till 1800-talet såsom stegling, fyrdelning och rådbråkning.
Kvalificerat dödsstraff användes vid särskilt grova brott så som mord, incest, tidelag och högförräderi.[1]
I Sverige
Under medeltiden användes de kvalificerade dödsstraffen oftare än under 1500- och 1600-talen, trots att straffrätten då skärptes. Karl IX befallde 1608 att domstolarna skulle döma i överensstämmelse med Mose lag och överrätterna började i viss omfattning benåda från dödsstraff som underrätterna lagenligt utdömt.[2]
Skärpta dödsstraff kunde tillämpas för grövre brott. Exempel på sådana straff var att en hand höggs av innan halshuggning och rådbråkning, det vill säga att alla ben i kroppen krossades.[3] Andra metoder var utslitande av hjärta och kroppsslitning mellan fyra hästar, två metoder som användes vid två fall av landsförräderi under Karl IX:s regeringstid.[källa behövs] Kvinnor kunde bli levande begravda. Ett annat skärpt dödsstraff var straff som inträdde efter döden så som att huvudet sattes upp på en påle och kroppen lades på ett hjul, så kallad stegling. År 1824 genomfördes den sista steglingen i Sverige, då på Tingbergs kulle. Avrättning kunde också ske på brinnande bål. År 1835 förbjöds rådbråkning och 1841 försvann de skärpta dödsstraffen.[3]
Nils Fredrik Biberg skrev i sin bok Samlade skrifter Volym 3 (1830) att "qualificera dödsstraffet har dessutom den olägenhet med sig, att det ovillkorligen provocerar och nästan uppretar åskådarens känsla af medlidande [...] det vill säga delinquenten upphöjes i folkets ögon till martyr".[4]
Referenser
- ^ S, Text-Annika; April 2021, En 9 (9 april 2021). ”Dramatisk ökning av dödsstraffen”. Popularhistoria.se. https://popularhistoria.se/samhalle/brott-straff/dramatisk-okning-av-dodsstraffen. Läst 19 september 2022.
- ^ ”dödsstraff - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/d%C3%B6dsstraff. Läst 19 september 2022.
- ^ [a b] Gustafsson, Daniel (28 januari 2017). ”Sista halshuggningen på Galgeberget”. ttela.se. https://www.ttela.se/1.4134572. Läst 19 september 2022.
- ^ Biberg, Nils Fredrik (1830). Samlade skrifter. Palmblad. https://books.google.se/books?id=uhxEAQAAMAAJ&pg=PA336&lpg=PA336&dq=Sk%C3%A4rpt+d%C3%B6dsstraff&source=bl&ots=cAM3j1OH4a&sig=ACfU3U1H4Fz3o3pSttcMUHiktfaETVNMFA&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjIk8KHsqH6AhWFp4sKHU7tALsQ6AF6BAgvEAI#v=onepage&q=Sk%C3%A4rpt%20d%C3%B6dsstraff&f=false. Läst 19 september 2022
Media som används på denna webbplats
Execution of Thomas Armstrong (Tyburn, on 20 June 1684)
These two Mughal paintings (Walters manuscript W.684) are originally from a copy of the Akbarnamah, the official history of the reign of the Mughal Emperor Akbar (reigned 964-1015 AH/AD 1556-1605), written by Abu al-Fazl ibn Mubarak (died 1011 AH/AD 1602). The manuscript from which the two paintings derive is divided largely between the British Library (Or. MS 2988) and the Chester Beatty Library (Ms. 3). This illustrated historical manuscript has been dated between the late 10th century AH/AD 16th to the initial years of the 11th century AH/AD 17th. The two Walters paintings are pasted over the central text panel of a page from Farhang-i Jahangiri, an imperial Persian language dictionary by Jamal al-Din Husayn Inju Shirazi (died 1035 AH/AD 1625-1626). This was done in the early 20th century by the French dealer Demotte.