Skärborgare

Lena Lerviks Skärborgare i Sjöpricken i Trosa, 1991.
Åbladsstugan på Östra Långgatan i Trosa, skärborgarhus från omkring 1719.

Skärborgare var en beteckning för fiskare i Trosa i ett skrå med vissa privilegier.

Skärborgare var indelade i skärlag[1] och flyttade under sommarhalvåret ut till kronofiskena i bland annat Askö, Landsort, Viksten, Mällsten och Gunnarstenarna[2] i Östersjöns skärgårdar för strömmings- och torskfiske. Framför allt fiskades strömming under de två lekperioderna i maj–juli och augusti–september.[2] Den fisk som inte genast konsumerades saltades i tunnor och såldes under vintersäsongen, då fiskarna bodde i Trosa, till städerna i Mälardalen.

I Trosa stads privilegiebrev från 1454 anges rätten för trosabor att fiska "i de kungliga allmänningsvattnen".[3][4] I ett privilegiebrev från 1610 anges privilegiet till fiskelägena mellan Oxelösund och Tälje.[4] Borgarna i Nyköping hade på motsvarande sätt rätt att fiska vid bland annat Furuholmen och Bjurshalsen utanför Oxelösund.[5]

Detta fiske upphörde 1878 .[4] Det ersattes med fiske med modernare båtar som kunde baseras i hemmahamnen Trosa.[1]

Referenser

Noter

Tryckta källor

  • Nilsson, Hans (1979). Trosa skärborgare (andra upplagan). Stockholm: Riksförbundet för hembygdsvård. Libris 7745730. ISBN 91-85124-31-1 

Media som används på denna webbplats

Åbladsstugan.jpeg
Åbladsstugan i Trosa. Skärborgarstuga från 1700-talet.
Lena Lervik Skärborgare 01.JPG
Författare/Upphovsman: Boberger. Photo: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Lena Lervik´s Skärborgare, bronze, 1991, at Skoltorget in Trosa, Sweden