Skäggtöm

Skäggtöm är smak- och känselorgan i form av rörliga spröt eller tentakler på hakan, nosen eller runt munnen hos vissa fiskar. Skäggtöm besitter receptorceller och är till hjälp när fiskarna letar efter föda i grumligt bottenvatten.
Skäggtöm förekommer bland annat hos torsk, gråsej, långa, kolja, malar, lake och praktbotia.
Skäggtöm och barber

Karpliknande (mindre) fiskar med två eller fyra skäggtömmar kallas (oavsett släktskap) ofta barber, särskilt de som säljs som akvariefiskar. Det inkluderar bland annat arter inom fiskfamiljen Cyprinidae (karpfiskar), däribland släktet Barbus. Namngivningen kommer från latinets ord för skägg, barba.
Skäggtöm i konsten
Den här artikeln eller avsnittet anses inte leva upp till Wikipedias artikelstandard och behöver kvalitetskontrolleras. (2024-01) Motivering: Fluff och ostädad i denna artikel, som handlar om smak- och känselorgan. Samt faktakoll, många antaganden ej direkt belagda i källorna, t.ex. Borgund stavkirke har tolkats som en tunga - bekräftelse på tolkningen av källan att det är en "skäggtöm" behövs. Bildbeskrivningen till bild nr 3 på Statens historiska museer webbsida säger bandflätning och inget mer. Bildtexten "i form av skäggtöm" är därför en tolkning som ej är bekräftad där. Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Inom den kulturhistoriska konsten förekommer skäggtöm vanligen hos avbildningar av österländska drakar[1][2][3] och inom viss ram fornnordiska dito.[4] Drakar är historiskt främst chimärer, alltså vidunder bestående av element inhämtade från flera olika djur. Den kinesiska draken hämtar sitt skäggtöm från malfisken.[1][2][3]
- Österländsk drake (kinesisk) med skäggtöm, från Qingflaggan.
- Österländsk drake (japansk) med skäggtöm.
- Fornnordiskt drakhuvud med bandflätning i form av skäggtöm.
- Fornnordiskt drakhuvud med skäggtöm på en norsk stavkyrka.
Referenser
Nationalencyklopedin
- Skäggtöm i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 april 2022.
- Barb i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 april 2022.
Noter
- ^ [a b] ”Chinese Dragons — Facts, Culture, Origins, and Art” (på engelska). chinahighlights.com. https://www.chinahighlights.com/travelguide/article-chinese-dragons.htm. Läst 1 februari 2025.
- ^ [a b] Ryan E. R. Stewart (2019). ”Diction in the Description of Dragons in Icelandic Texts from c. 871-1600” (på engelska). University of Manitoba. mspace.lib.umanitoba.ca. sid. 11. https://mspace.lib.umanitoba.ca/server/api/core/bitstreams/4072e15e-0d02-4b0f-988e-5dca1f874897/content. Läst 1 februari 2025.
- ^ [a b] ”陣頭文化 |舞龍陣” (på kinesiska). i-play.tw. https://www.i-play.tw/?p=29285. Läst 2 februari 2025. ”龍的特徵具有蝦眼、鹿角、牛鼻、狗嘴、鯰鬚、獅鬃、蛇尾、魚鱗、鷹爪、”
- ^ Acker, Paul (2023). ”Dragons in the Eddas and in Early Nordic Art”. Revisiting the Poetic Edda: Essays on Old Norse Heroic Legend. ISBN 9780203098608
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Mohr, Jens, Historiska museet/SHM, Licens: CC BY 4.0
Drakhuvud, troligen gavelkrön från relikskrin (108125_HST), Gotland (800–1100).
Författare/Upphovsman: Linie29, Licens: CC BY-SA 3.0
Barbe im Tiergarten Schönbrunn
Författare/Upphovsman: Bjørn Erik Pedersen, Licens: CC BY-SA 4.0
Borgund Stave Church (Norwegian: Borgund stavkyrkje) is a stave church built sometime between 1180 and 1250 AD, located in the village of Borgund in the municipality of Lærdal in Sogn og Fjordane county, Norway.
Barbel
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
An orange version of Commons-emblem-hand.svg
Författare/Upphovsman: User:Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
An asset of a Chinese dragon, taken from the Qing flag.