Skäggsimpa

Skäggsimpa
© Hans Hillewaert, CC BY-SA 4.0
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningKindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
FamiljPansarsimpor
Agonidae
SläkteAgonus
ArtSkäggsimpa
A. cataphractus
Vetenskapligt namn
§ Agonus cataphractus
AuktorLinné, 1758[1]
Synonymer
Agonus europæus Cuvier 1828
Aspidophorus armatus Lacepède 1801
Aspidophorus cataphractus Linnæus 1758
Aspidophorus europæus Cuvier 1829
Hitta fler artiklar om djur med

Skäggsimpa (Agonus cataphractus) hör till familjen pansarsimpor i ordningen kindpansrade fiskar.

Utseende

Som alla pansarsimpor är skäggsimpan helt täckt av benplåtar, Buken är flat, och huvudets undersida är försedd med en mängd känseltrådar, därav namnet. Nosen är dessutom försedd med två större skäggtömmar samt med fyra taggar. Den främre delen av ryggfenan, som är försedd med taggstrålar, är nästan ihopväxt med den bakre, mjukstråliga delen.[2] Stjärten är lång och smal. I samband med lektiden får bröstfenorna en brandgul ton.[3] Arten kan bli upp till 21 cm lång, men blir oftast inte mer än omkring 14 cm.[4]

Vanor

Skäggsimpan är en bottenfisk som föredrar mjuka bottnar från grunt vatten till 270 meters djup.[2] Födan består av havsborstmaskar och bottenlevande kräftdjur,[4] som letas upp med de många känseltrådarnas hjälp.[3] Arten vandrar till djupare vatten under vintern.[4]

Fortplantning

Lektiden infaller under våren, under vilken honan lägger upp till 3 000 ljusgula till orangefärgade ägg på bottnen.[5] De kläcks först efter 3 månader. Ynglen är pelagiska den första tiden.[3]

Utbredning

Skäggsimpan finns från Island och farvattnen kring Brittiska öarna till Nordsjön, går in i Östersjön fram till Bornholm, samt norrut längs Norges kust till Vita havet.[3] Förekommer längs svenska väst- och sydkusten, tillfällig i Finland.[5]

Bygdemål

NamnTraktReferens

BottenmusSkåne (Kullen)[6]
Kuderusk

I Abbekås betyder dock kuderusk hornuggla!

Källor

  1. ^ Agonus cataphractus Linneaus, 1758” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=167454. Läst 4 juli 2010. 
  2. ^ [a b] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 178-179. ISBN 91-518-3505-3 
  3. ^ [a b c d] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 139. ISBN 91-518-4572-5 
  4. ^ [a b c] Froese, Rainer (20 april 2010). Agonus cataphractus Linneaus, 1758 Hooknose” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=36. Läst 4 juli 2010. 
  5. ^ [a b] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedt. sid. 186, 420. ISBN 91-1-844202-1 
  6. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 362, [1] Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Media som används på denna webbplats

Agonus cataphractus.jpg
© Hans Hillewaert, CC BY-SA 4.0
Hooknose or Pogge from the Belgian coastal waters.