Sjul

Sjul Svensson

Sjul med varianterna Sjur och Sjurd är ett nordiskt mansnamn. Etymologiskt är det samma namn som Sigurd och Sigvard, och består av förleden Sig- ’seger’ och -vǫrðr ’väktare, vakt’.[1] Namnet var förr i synnerhet vanligt i Norrland, Värmland och Dalarna. I Roland Otterbjörks Svenska förnamn (1964) står att namnet då enbart brukades som samiskt förnamn, men att det tidigare var mera spritt.[2] Namnet Sjul bärs i dag (2021) av 15 personer, och efternamnet Sjulsson av 9 personer.[3] I Norge bärs varianten Sjur av 1312 personer och i Sverige av 20 personer.[4][3] Varianten Sjurd bärs i Norge av 16 personer.[4] Dialektalt, bland annat i Jämtland, har även Sjul och Gammel-Sjul använts som noaord för djävulen.[5][6]

Personer med namnet Sjul/Sjur

Se även

  • Sjul Perssons kåta, kulturminne längs med Lappmarksleden
  • Sjursmäss, en tidigare kristen högtid i Norrland
  • Sjoerd, ett holländskt namn med samma ursprung

Referenser

  1. ^ ”Sigurd”. Institutet för språk och folkminnen. https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/namn/sigurd. Läst 5 augusti 2021. 
  2. ^ Otterbjörk, Roland (1979). Svenska förnamn: kortfattat namnlexikon. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 0346-7724 ; 29 (3 uppl.). Stockholm: Esselte studium. sid. 124 
  3. ^ [a b] ”Namnstatistik”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/namnsok/. Läst 5 augusti 2021. 
  4. ^ [a b] ”Navn”. Statistisk sentralbyrå. https://www.ssb.no/befolkning/navn/statistikk/navn. Läst 5 augusti 2021. 
  5. ^ Svenska Akademiens ordbok: Sjul (tryckår 1918)
  6. ^ Hjelmqvist, Theodor (1903). Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan: onomatologiska bidrag. Lund: Gleerup. sid. 289. https://runeberg.org/fornamn/0323.html 

Media som används på denna webbplats

Sjul Svensson.png
Sjul Svensson (1799-1902). Sveriges en gång äldsta man och näst sist kvarlevande från 1700-talet.