Sjöröveri i Malackasundet

Malackasundet.
(c) Randy C. Bunney, Great Circle Photography. Photo credit required for reproduction., CC BY-SA 2.5
Amerikansk handelssjöman siktar under träning för strid mot pirater i Malackasundet, 1984.

Sjöröveri i Malackasundet har historiskt sett varit ett olöst hot mot fartygsägare och besättningar som seglar på den 900 kilometer långa sjövägen. På senare år har koordinerade patruller av Indonesien, Malaysia och Singapore tillsammans med ökad säkerhet på fartyg satt igång en dramatisk nedgång av sjöröveri enligt International Maritime Bureau (IMB).[1]

Malackasundets geografi gör regionen väldigt mottagligt för sjöröveri. Det var, och är fortfarande, en viktig passage mellan Indien och Kina och användes kraftigt för kommersiell handel. Under modern tid, är sundet beläget på rutten mellan Europa, Suezkanalen, och de olje-exporterande staterna vid Persiska viken, och hamnarna i Östasien. Sundet är smalt, innehåller tusentals öar och är utloppet för många floder, vilket gör det till en idealisk plats för pirater att gömma sig och undvika tillfångatagande.

Historik

Historisk blev sjöröveriet med tiden även ett viktigt politiskt verktyg. Vissa härskare förlitade sig ibland på områdets pirater för att utöka sin kontroll. Ett exempel var Palembangs 1300-talsprinsen Parameswara. Lojalteten hos pirater från folkslaget Orang Laut ansågs ha hjälpt Parameswara i sina expansionsförsök gentemot grannhärskarna, och även vid bildandet av Sultanatet Malacka. Mellan 1400- och 1800-talen spelade dessa vatten en viktig roll i den politiska maktkampen i Sydostasien. Förutom lokala härskare fanns också kolonialmakter som de portugisiska, nederländska och brittiska. Nerteckandet av utländsk närvaro, framför allt i Sydkinesiska havet och Malackasundet, har senare hittats vid skeppsvrak som förlist genom stormar, piraters överfall sjöslag och dålig hantering av fartygen.[2]

Under 1700- och 1800-talen ökade sjöröveriet i Malackasundet då alltfler europeiska kolonisatörer anlände. En viktig del var att försöka få inflytande över kryddhandeln. Charles Corn, författare till The Scents of Eden: A Narrative of the Spice Trade, menade:

”Kryddor drev världsekonomierna på den tiden, precis som oljan gör i dag.[3]„

Ökad kommersiell trafik genom Malackasundet, och dåliga ekonomiska förhållanden lockade många ur lokalbefolkningen att bli pirater. Sjöröveriet användes ibland även som politiskt motstånd till kolonianismen.

Under 1830-talet enades kolonialmakterna i området, som Storbritannien och Nederländerna, att stoppa det ökande sjöröveriet. De drev den brittisk-nederländska avgränsningen längs med sundet och enades om att bekämpa sjöröveriet på var sin sida om avgränsningen, som senare kom att bli gränsen mellan Malaysia och Indonesien. Ökat patrullerande och starkare teknik till sjöss hos européerna, samt förbättrad politisk stabilitet och ekonomiska förhållanden i området, hjälpte européerna att starkt ha bromsat sjöröveriet i området runt 1870-talet.

Modernt sjöröveri

Misstänkta pirater samlade på däck på en dhow vid vatten utanför västra Malaysia, januari 2006.

International Maritime Bureau (IMB) rapporterade att piratattackerna under 2006 föll för tredje året i rad. Attackerna mot skepp till havs sjönk under 2006 till 239 fartyg, mot 276 under 2005. Samma trend syntes även i Malackasundet, där attackerna minskade från 79 under 2005 till 50 under 2006.[4] 2004 stod regionen för 40% av världens sjöröveri. IMB meddelade i oktober 2007 att Indonesien fortsatte vara världens mest drabbade region vad gälldepirater, med 37 angrepp sedan januari 2007, dock en förbättring jämfört med samma niomånadersperiod 2006.[5]

11 september-attackerna i USA 2001 ökade också hotet från terrorism-relaterat sjöröveri. Amerikanska sjöfartsmyndigheten MARAD:s exporter menade dock att terrorism skall skiljas från sjöröveri , och sjöröveri i sin tur från gäng på land som rånar skepp i hamnarna. Andra menade att det finns inte bara ett problem med våld till sjöss, utan flera. Samtidigt menades att olika slags våld kräver olika slags försvar.[6]

Teknik används också. Till exempel menade IMB:s årsrapport 2006 att sedan juli 2004 måste fartyg med minst 500 brutto eller mer ha säkerhetslarm ombord. Federation of Asean Shipowners lanserade ett databassystem för att ge uppdaterat information om plats, attacker utfall. Systemet, Information Sharing Centre (ISC), är en del av en pakt bestående av 14 stater som samarbetar mot pirater.[7] Singapores transportministeriums permanenta sekreterare menar:

”Sjöröveriet är ett transnationellt problem och detta är första gången en internationell organization bildats enbart för att hindra problemet med sjöröveri Asien.[8]„

Framstående pirater i området

  • Liang Dao Ming (梁道明), 1300-talet

Se även

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Piracy in the Strait of Malacca, 6 januari 2011.

Fotnoter

  1. ^ "Watchdog hails improved security in Malacca Strait; Increased patrols and other measures have cut number of pirate attacks", The Straits Times, 23 januari 2007.
  2. ^ "Shipwrecks as historical treasure trove", The New Straits Times, 6 juli 2003.
  3. ^ "A Taste for Adventure; Even the Most Familiar Jar in the Spice Rack Holds a History Of Piracy, Shipwreck and Nation-Building", Chicago Tribune, 18 april 2001.
  4. ^ Piracy down 3rd year in row: IMB report", Journal of Commerce Online; January 23, 2007.
  5. ^ ”Pirate attacks up 14 percent worldwide in Jan-Sept period, maritime watchdog says”. Associated Press (Intl Herald Tribune). 16 oktober 2007. http://www.iht.com/bin/printfriendly.php?id=7907480. Läst 7 november 2008. 
  6. ^ "The MARAD View of Maritime Piracy", presented at Piracy at Sea: The Modern Challenge. Marine Policy and Ocean Management Workshop; Woods Hole, Massachusetts. 24 april 1985.
  7. ^ "Shipowners want better info on regional piracy" Arkiverad 16 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine., The Business Times Singapore, via shipping-exchange.com, 12 januari 2006. Retrieved 29 januari 2007.
  8. ^ "14-nation network's anti-piracy coordination centre opens here; $2.2m info-sharing centre starting next week will help joint effort to fight sea piracy" Arkiverad 11 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine., The Straits Times, via Singapore Ministry of Foreign Affairs, 23 november 2006. Läst 29 november 2007.

Media som används på denna webbplats

Suspected pirate ship boarded by USS Winston S. Churchill.jpg
Crew members assemble on deck aboard a dhow suspected of piracy after being intercepted by the U.S. Navy destroyer USS Winston S. Churchill (DDG 81). After receiving a report of an attempted act of piracy from the International Maritime Bureau in Kuala Lumpur on the morning of Jan. 20, the guided missile destroyer USS Winston S. Churchill (DDG 81) and other U.S. naval forces in the area located this vessel controlled by suspected pirates and reported its position. After some aggressive action by Churchill, US Sailors later established communications and boarded the vessel.
Strait of malacca.jpg
Map of the Strait of malacca, from a U.S. Department of Defense report.
Target practice.jpg
(c) Randy C. Bunney, Great Circle Photography. Photo credit required for reproduction., CC BY-SA 2.5
Photographer: Randy C. Bunney


Date: 1984
Location: Straits of Malacca

A merchant seaman aboard the fleet oiler USNS Passumpsic target practices with a 12 gauge shotgun as part of training to repel pirates during a transit of the Strait of Malacca. East-west ship traffic in the area converges in the straits between Singapore and Indonesia where pirate attacks have historically occurred. Narrow channels in the straits and areas of limited maneuverability create choke points for shipping and opportunities for pirates.

However, the frequency of the attacks was low at the time of this photo in 1984. There were some 30,000 annual ship transits of the Straits of Malacca at the time, according to a U.S. Maritime Administration (MARAD). Lloyds Shipping Information Service reported 31 attacks on merchant ships in the Singapore area in 1983.[1]

Thus, approximately one ship out of 970 experienced some kind of armed robbery attempt during the year. Shipping in the Straits of Malacca is now estimated to include some 50,000 transits, according to the South Asia Analysis Group.

Figures reported by the International Maritime Bureau indicate worldwide pirate attacks fell for the third year in a row in 2006. Pirates attacked 239 ships during the year 2006, down from 276 in 2005, and 329 in 2004. Attacks in the straits have declined as well from 79 in 2005 to 50 in 2006.[2]

MARAD published a handbook regarding pirates during the mid-1980s for ship masters of the U.S. merchant fleet. The handbook advised:

  • ANTICIPATE TROUBLE
  • BE VIGILANT
  • DON'T BE A HERO

Moreover, MARAD's self-protection measures included the advisory,

“ If pirates have the drop on you, take it easy; don't start a fight - because you will probably lose. ”

Nighttime safeguards for the Passumspic transiting the Straits of Malacca included the ship's master posting seamen armed with shotguns on the ship's stern. Typically, a ship's radar does not provide good coverage of the area immediately to the rear of a ship. The armed seamen helped compensate for the radar's blind spot by positioning themselves behind powerful flood lights which reduced the likelihood that approaching pirates could see the Passumpsic's lookouts.

Further protective measures included the captain pre-positioning M14 rifles on the bridge, as well as 38-revolvers and extra ammunition for ready access.

Notes

  1. ↑ "The MARAD View of Maritime Piracy," presented at Piracy at Sea: The Modern Challenge. Marine Policy and Ocean Management Workshop; Woods Hole, Massachusetts. April 24, 1985.
  2. ↑ Piracy down 3rd year in row: IMB report," Journal of Commerce Online; January 23, 2007.

References