Sjöbo kommun
Sjöbo kommun Kommun | |
Sjöbo kommunhus | |
Slogan | Sjöbo – en plats vi skapar tillsammans[1] |
---|---|
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Sjöbo kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Skåne |
Län | Skåne län (–) Malmöhus län (–) |
Centralort | Sjöbo |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 19 344 ()[2] |
Areal | 506,59 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 491,79 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 14,8 kvadratkilometer[3] |
Bef.täthet | 39,33 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 55°38′00″N 13°42′00″Ö / 55.633333333333°N 13.7°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Ystads domkrets |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-1090[4] |
Anställda | 1 375 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1265[6] |
GeoNames | 2678902 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Sjöbo kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Sjöbo.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Björka, Blentarp, Brandstad, Everlöv, Fränninge, Ilstorp, Lövestad, Röddinge, Södra Åsum, Sövde, Tolånga, Vanstad, Vollsjö, Östra Kärrstorp och Öved. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Sjöbo municipalsamhälle inrättades i Södra Åsums landskommun 2 april 1898 och upplöstes när landskommunen 1952 ombildades till Sjöbo köping. Lövestads municipalsamhälle inrättades 8 maj 1938 och upplöstes vid utgången av 1951.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Bjärsjölagård (av de tidigare kommunerna Västerstad, Östraby, Östra Kärrstorp och Öved), Blentarp (av Blentarp, Everlöv och Sövde), Vollsjö (av Brandstad, Fränninge och Vollsjö) samt Östra Färs (av Lövestad, Röddinge, Tolånga och Vanstad) samtidigt som Sjöbo köping bildades av landskommunerna Björka, Ilstorp och Södra Åsum.
Sjöbo kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Sjöbo köping. 1974 införlivades kommunerna Blentarp, Vollsjö och Östra Färs samt delar ur den då upplösta Bjärsjölagårds kommun (Östra Kärrstorps och Öveds församlingar).[7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Ystads domsaga.[8]
Geografi
Topografi och hydrografi
Sjöbo kommuns varierande landskap sträcker sig från den imponerande Romeleåsen i sydväst till de böljande jordbruksmarkerna i nordöst. På nordsidan av Romeleåsen kantas landskapet av branta sluttningar och erosionsdalar, som leder ned till de flacka ängsmarkerna kring Klingavälsån, vilka ofta översvämmas under våren. I sydost varierar landskapet vid de fågelrika Snogeholmssjön och Sövdesjön mellan öppna marker och skogar av bok och ek. Sjöbo Ora utgör ett kulligt platåområde täckt av bokskog och uppbyggt av isälvssediment.[9]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[10]:
Tätorter
Det finns åtta tätorter i Sjöbo kommun.[11]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
|
Styre och politik
Styre
År | Partier | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1994-1998[12] | SJP | C | M | FP | ||
1998-2002 | M | C | FP | KD | ||
2002-2006 | M | C | FP | KD | SPI | |
2006-2010 | M | C | FP | |||
2010-2014 | M | C | FP | |||
2014-2018 | M | C | KD | SJP | L | |
2018-2020 | M | C | L | MP | ||
2020-2022 | M | C | L | |||
2022-[13] | M | S | C | L |
Politik
Folkomröstning om flyktingmottagning
Sjöbo blev omskrivet i slutet på 1980-talet för att man höll en folkomröstning om flyktingmottagning, där nej-sidan vann. Ledande politiker bakom folkomröstningen var Sven-Olle Olsson, som bildat sitt eget parti Sjöbopartiet efter att han blivit utesluten ur Centerpartiet. Efter kommunvalet 1998 hade kommunstyrelsen majoritet för en ny politik i frågan. Man ansåg resultatet av folkomröstningen 1988 som föråldrat, och 2001 skrev kommunen slutligen avtal med Migrationsverket om flyktingmottagande på 25 personer årligen. Parkteatern i Stockholm spelade en pjäs med namnet "Senor Sjöbo" som anspelade på invandrarfrågan.
Kommunfullmäktige
Presidium
Presidium 2022–2026[14] | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Christer Hovbrand |
Förste vice ordförande | M | Stefan Lundgren |
Andre vice ordförande | SD | Mats Pålsson |
Mandatfördelning 1970–2022
Valår | V | S | MP | ÖVR | SPI | SD | SJP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 16 | 2 | 10 | 5 | 2 |
| 35 | 89,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 16 | 1 | 23 | 4 | 5 |
| 49 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 16 | 22 | 4 | 7 |
| 49 | 91,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 17 | 19 | 4 | 9 |
| 49 | 89,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 17 | 2 | 1 | 16 | 3 | 10 |
| 49 | 89,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 17 | 2 | 1 | 15 | 4 | 10 |
| 49 | 86,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 14 | 3 | 23 | 3 | 6 |
| 49 | 87,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 13 | 2 | 1 | 19 | 3 | 1 | 10 |
| 49 | 83,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 1 | 14 | 2 | 16 | 8 | 1 | 7 |
| 49 | 83,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 3 | 11 | 1 | 2 | 8 | 5 | 3 | 2 | 14 |
| 49 | 76,29 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 2 | 12 | 1 | 1 | 9 | 5 | 3 | 3 | 13 |
| 49 | 74,68 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 10 | 1 | 2 | 2 | 7 | 5 | 2 | 3 | 15 |
| 49 | 75,83 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 9 | 2 | 5 | 6 | 4 | 2 | 4 | 15 |
| 49 | 78,05 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 10 | 2 | 10 | 4 | 4 | 1 | 4 | 12 |
| 49 | 80,73 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 2 | 8 | 1 | 14 | 2 | 5 | 1 | 3 | 13 |
| 49 | 83,53 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 2 | 7 | 1 | 14 | 3 | 1 | 4 | 9 |
| 41 | 82,36 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Två mandatperioder gamla uppgifter Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Presidium 2015–2018 | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Magnus Weberg |
Förste vice ordförande | M | Kent Ivan Andersson |
Andre vice ordförande | S | Cecilia Olsson Carlsson |
Källa:[15]
Vänorter
Sjöbo kommun har två vänorter:[16]
- Trzebiatów, Polen (sedan 1991)
- Teterow, Tyskland
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Näringslivet i kommunen präglas av att Sjöbo tidigare var en utpräglad jordbrukskommun. Av de ca 2000 små och medelstora företag som finns i kommunen är ca 700 jordbruksföretag. Numer finns det flera företag runt tätorterna och det finns en rad bygg-, restaurang-, livsmedel-, vård- och serviceföretag inom kommunen.
Industriföretag omfattar främst små och medelstora företag såsom Nordvalls Etikett (etikettproducent) och Scanjet (båttankrengöring) som samtliga finns i Sjöbo. Längs Västergatan har företaget Teleservice sitt huvudkontor, det är också där 60 av de runt 70 anställda arbetar.[17] Av handelsföretagen kan nämnas Bepps, Bil-Bengtsson och Lassessons elektriska. Utanför centralorten finns bl.a. Falck Security Hemlarm Partner i Lövestad och Blenta AB (kycklinguppfödning) utanför Blentarp.
Infrastruktur
Transporter
För att ta sig inom samt till och från kommun används främst riksväg 11 mot Lund och Tomelilla samt riksväg 13 mot Ystad och Hörby
Kollektivtrafik av buss utförs av Skånetrafiken genom SkåneExpressen 5 mot Simrishamn och Lund, SkåneExpressen 8 mot Malmö samt regionbuss 301 mot Ystad och regionbuss 160 mot Lund. Buss finns även till Veberöd, Hörby samt inom kommunen.
Tidigare fanns det även järnvägstrafik genom Sjöbo kommun. År 1893 öppnade järnvägen mellan Malmö och Tomelilla. Trafiken varade fram till 1970 då all persontrafik och det mesta av godstrafiken upphörde. År 1906 invigdes järnvägen mellan Landskrona, Kävlinge och Sjöbo. Tågtrafiken på denna sträckningen lades ner 1953. Bland godstrafiken var jordbruksprodukter vanligast, från kommunen fraktades även gjutgods från Sjöbo bruk samt virke/trävaror från sågverken i Sjöbo och Sövdeborg. Järnvägsspåren låg kvar till 1990, eftersom de fram till dess användes som så kallad beredskapsbana.[18]
Utbildning
- I tätorten Sjöbo finns Sandbäcksskolan som har åk F-6, Emanuelskolan som har åk F-6 samt Färsingaskolan som har åk 7-9.
- I Blentarp finns Storkskolan som bedriver verksamhet för årskullar från förskolan till årskurs 6
- I Lövestad finns Lövestad skola som har årskurserna förskola till årskurs 6
- I Vollsjö finns Vollsjö skola som har årskurserna förskola till årskurs 6
- I Sjöbo tätort finns även Malenagymnasiet.
Inom kommunen finns tre friskolor: Nils Månsson-friskolan (F-6) i Fränninge, Friskolan Boken (F-5) i Blentarp samt Montessoriskolan Fyrkappan (F-6) i Lövestad.
Befolkning
Demografi
Statistik
Sjöbo kommun | |
Publik på Sövde amfiteater 2013. | |
Civilstånd | |
---|---|
Ogifta | |
Antal (Andel) | 9 002 st (48,62 %) |
Gifta | |
Antal (Andel) | 6 489 st (35,05 %) |
Skilda | |
Antal (Andel) | 2 045 st (11,05 %) |
Änkor/Änklingar | |
Antal (Andel) | 978 st (5,28 %) |
Könsfördelning | |
Män | 9 457 st (51,08 %) |
Kvinnor | 9 057 st (48,92 %) |
Åldersfördelning | |
0–14 år | 3 049 st (16,47 %) |
15–24 år | 1 907 st (10,30 %) |
25–54 år | 6 852 st (37,01 %) |
55–64 år | 2 512 st (13,57 %) |
65+ år | 4 194 st (22,65 %) |
Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2015 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [19] |
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Sjöbo kommun 1970–2020[19] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 13 297 | |||
1975 | 14 050 | |||
1980 | 15 016 | |||
1985 | 15 157 | |||
1990 | 16 070 | |||
1995 | 16 571 | |||
2000 | 16 648 | |||
2005 | 17 501 | |||
2010 | 18 112 | |||
2015 | 18 514 | |||
2020 | 19 412 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 090, eller 11,29 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 514 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 037, eller 6,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 17 027 den 31 december 2002).[20]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Sjöbo kommun 18 514 personer. Av dessa var 1 775 personer (9,59 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[21]
Födelseland[21] | ||
---|---|---|
1 | Sverige | 16 739 |
2 | Polen | 349 |
3 | Danmark | 321 |
4 | Europeiska unionen: Övriga länder | 311 |
5 | Asien: Övriga länder | 113 |
6 | Tyskland | 89 |
7 | Finland | 82 |
8 | Thailand | 65 |
9 | Europa utom EU: Övriga länder | 60 |
9 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 60 |
11 | Norge | 59 |
12 | Syrien | 43 |
13 | Afrika: Övriga länder | 36 |
14 | Nordamerika | 33 |
15 | Sydamerika | 32 |
16 | Afghanistan | 28 |
17 | Irak | 25 |
18 | Bosnien och Hercegovina | 13 |
19 | Iran | 12 |
20 | Somalia | 11 |
21 | Oceanien | 10 |
22 | Island | 8 |
22 | Turkiet | 8 |
24 | Eritrea | 3 |
25 | Okänt födelseland | 2 |
25 | Sovjetunionen | 2 |
Kultur
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld ett avslitet björnhuvud med tunga och tänder röda och däröver en svart ginstam, belagd med en krona av guld.
Vapnet skapades för Sjöbo köping och fastställdes av Kungl. Maj:t 1969. Det går tillbaka på bilden i Färs härads 1500-tals-sigill med en (gående) björn. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för Sjöbo kommun i PRV 1974. Ingen av de andra enheterna i kommunblocket förde vapen.
Kommunfågel
Den vita storken är Sjöbos kommunfågel.
Sport
I Sjöbo kommun finns en rad idrottsföreningar, bl.a. Sjöbo IF (fotboll), HK Björnen (handboll), FK Athlet (friidrott) GK Stjärnan (gymnastik), Sjöbo BTK (bordtennis), Sjöbo Golfklubb (golf), BW90 (fotboll), Blentarps BK (fotboll och innebandy), Lövestads IF (Fotboll och Innebandy), Vanstads IF (Fotboll) BK Viljan (boxning), Sjöbo Badmintonklubb (badminton) och Sjöbo Simsällskap (simning), Färs Härads ryttarförening, Öved jakt- och fältrittklubb, Henriksdals ryttarförening, Everlövs ryttarsällskap (ridning), Österlen Budo (Judo).
Till dessa idrottsföreningar finns ett antal olika idrottsanläggningar. De flesta är lokaliserade i tätorten Sjöbo såsom: Färsingahallen, Sjöbo Idrottplats, Sjöbo simhall och Orebadet. I Blentarp finns Blentarps Sporthall. I Vollsjö finns Piratenhallen och Vollsjö Idrottsplats. Lövestad huserar med Östra Färshallen och Lövestad Idrottsplats och i Sövde finns Salsbjer Idrottsplats.
Se även
- Lista över insjöar i Sjöbo kommun
- Naturreservat i Sjöbo kommun
- Lista över fornlämningar i Sjöbo kommun
- Personer med anknytning till Sjöbo kommun
Referenser
Noter
- ^ Sjöbos vision 2034 antagen, Sjöbo kommun, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Domsagohistorik för Ystads domsaga
- ^ ”Sjöbo - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sj%C3%B6bo. Läst 7 maj 2024.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
- ^ ”Här är kvartetten som ska ta över i Sjöbo”. SVT Nyheter. 24 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/kvartetten-som-ska-ta-over-i-sjobo. Läst 25 oktober 2022.
- ^ ”Kommunens organisation”. Sjöbo kommun. https://www.sjobo.se/kommun-och-politik/sa-styrs-sjobo-kommun/kommunens-organisation.html. Läst 19 juni 2024.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Sjöbo kommun. Arkiverad från originalet den 12 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170212093442/http://www.sjobo.se/kontaktuppgifter/kommun-och-politik/kommunstyrelsen/. Läst 11 februari 2017.
- ^ Sjöbo kommuns vänorter Arkiverad 20 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine., www.sjobo.se
- ^ ”Teleservice på väg växa ur sina lokaler”. Ystads Allehanda. Arkiverad från originalet den 24 september 2011. https://web.archive.org/web/20110924181519/http://www.ystadsallehanda.se/sjobo/article1296681/Teleservice-pa-vag-vaxa-ur-sina-lokaler.html. Läst 15 november 2010.
- ^ ”Malmö-Simrishamns järnväg - Länsstyrelsen i Skåne”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160718071436/http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kulturmiljostrak/Pages/Malmo-Simrishamns_jarnvag.aspx. Läst 17 juli 2016.
- ^ [a b] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 11 februari 2017.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 11 februari 2017.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 11 februari 2017.
Externa länkar
- Sjöbo kommuns webbplats
- Wikimedia Commons har media som rör Sjöbo kommun.
|
Media som används på denna webbplats
An outdated clock with a serious icon
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Syria and the Syria Revolution (2024-present)
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i kommunen.
World file:
54.71928628067051648 0 0 -54.71928628067051648 1501784.38022261601872742
7515644.58766410686075687Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Sjöbo Municipality in Scania, Sweden
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Författare/Upphovsman: Richard Bartz, Licens: CC BY-SA 2.5
White Stork (Ciconia ciconia) Poing sanctuary, Germany
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Publik på Sövde Amfiteater 2013
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).