Självreferens
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En självreferens är mening, formel eller annat fenomen som refererar till sig självt.[2] Den används i en cirkulär riktning, reflexivt, och förekommer i både naturliga och formella språk. Uttryck som består av självreferenser blir ofta paradoxala.[2]
När någonting både är och refererar till sig själv placerar referensrelationen någonting och vad någonting står för på olika logiska nivåer. Till exempel, när ordet "ord" refererar till sig själv denoterar ordet alla egenskaper ordet, som ord, kan inneha, eller exemplifierar egenskapen 'att vara ett ord'.
Användning
- Tautologier, eller termer som logiskt definierar sig själva.
- Argument, eller retorik, som refererar till sig själv utan externa skäl.
- Autopoiesis, eller logisk organisation vars fysiska uttryck skapar en självgenererande struktur.
- Ostension, eller definition genom exemplifiering av vad som definieras.
- Reflektion, eller funderingar om det egna uttrycket och som återspeglas i uttrycket.
Exempel
Kultur
Den belgiska konstnären René Magrittes målning Bildernas opålitlighet (La trahison des images) (1928-29) avbildar en pipa och en text som säger "Detta är inte en pipa" ("Ceci n’est pas une pipe"). Textens mening beror på vad ordet "Detta..." ("Ceci...") refererar till: sig själv, målningen eller bilden av pipan. Om texten refererar till sig själv eller målningen (som den är en del av), så är texten självrefererande. Om den refererar till bilden av pipan så refererar den till bilden av pipan och inte till sig själv.
Se även
Källor
Noter
- ^ ”Ouroboros avatars: A mathematical exploration of Self-reference and Metabolic Closure” (på engelska) (
PDF). MIT Press. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170830063426/https://mitpress.mit.edu/sites/default/files/titles/alife/0262297140chap115.pdf. Läst 25 november 2015. - ^ [a b] Prawitz, Dag: Självreferens i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 25 november 2015.
| |||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
.png)
Författare/Upphovsman: Per A.J. Andersson, Licens: CC BY-SA 4.0
Nottecken 1, med hakparentes runt.
an alchemy manuscript. cf: [1]
![[1]](http://personales.ciudad.com.ar/PLACEBOVIRTUAL/OUROBOROS.jpg){kind=link}
The two-dimensional work of art depicted in this image is in the public domain in the United States and in those countries with a copyright term of life of the author plus 100 years. This photograph of the work is also in the public domain in the United States (see Bridgeman Art Library Ltd. v. Corel Corporation).
