Sinikka Ortmark Stymne

Sinikka Ortmark Stymne
Född15 juli 1935 (89 år)
Helsingfors
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare
MakeBengt Stymne
Åke Ortmark
(g. 1961–)[1]
Bertil Almgren
(g. 1975–)[2]
Redigera Wikidata

Sinikka Onerva Ortmark Stymne, född Saarinen 15 juli 1935 i Helsingfors, är svensk författare. Efter tidigare äktenskap med Jarmo Tenhunen, Åke Ortmark och Bertil Almgren är hon sedan 1 december 2007 gift med Bengt Stymne.

Ortmark Stymne, som är dotter till Paul Saarinen och Ebba Saarinen, född Korhonen,[3] vistades i Sverige som krigsbarn 1944–1945. Hon återkom till Sverige 1961 och har sedan dess varit bosatt i Stockholm. I sin första bok (1969) skildrade hon i dagboksform den tid då hon bröt upp från sitt liv som typisk hemmafru för att vidareutbilda sig och ge sig ut på den svenska arbetsmarknaden. I Finland hade hon varit sekreterare till verkställande direktören på Finlands Industriförbund och Finlands byggarbetsgivaförbund.

Ortmark Stymne är filosofie kandidat i pedagogik och statsvetenskap. Hon har arbetat som redaktör på Liber förlag/Liber Läromedel och Liber koncern, som departementssekreterare i regeringskansliets förvaltningskontor och som avdelningsdirektör/informationschef på Statskontoret.[4] Hon har även varit med och startat Finskspråkiga redaktionen på Sveriges Radio 1969. I en rad böcker har hon behandlat ämnet finländska krigsbarn och har riktat uppmärksamheten mot hur de två separationer som dessa barn utsattes för inte sällan ledde till allvarliga skador på självtillit och självkänsla.[5] och jämfört detta med dagens ensamkommande flyktingbarn. Hon har varit ordförande i Kirjakone, en stödförening för sverigefinsk kvalitetslitteratur, i Riksförbundet Finska krigsbarn och Stockholmsföreningen Finska Krigsbarn. Sedan slutet av 1980-talet har hon föreläst om sitt författarskap men främst under rubriken Krigsbarn igår och flyktingbarn idag.

Republiken Finlands president Sauli Niinistö i egenskap av Stormästare för Riddarordnarna har förlänat Sinikka Ortmark Stymne riddartecknet av Finlands Vita Ros orden 2021 som tack för hennes värdefulla insatser för relationerna mellan våra länder under många år.

Hon har tre barn i äktenskapet med Åke Ortmark.

Bibliografi i urval

  • Jag och manssamhället: dagboksanteckningar av en hemmakvinna i uppbrott (1969)
  • Mannen i manssamhället: intervjuer och reflexioner kring skapelsens krona (1970)
  • Mamma, vi måste prata med varandra!: om relationer mellan mödrar och döttrar (1980)
  • Ung i Sovjet: samtal och tankar kring skolbesök i Moskva, Sibirien, Kirgisien och Georgien (1983)
  • Les jeunes en, union Soviétique (1987)
  • Männen och jämställdheten. Nordisk Ministerråd, Nord 1987:17 (redaktör och foto)
  • Invandrare kvinnor i Norden, Nordisk Ministerråd, Nord 1988:5 (redaktör och foto)
  • Mellan två mörker/Kahden pimeän välissä. Diktantologi tillsammans med Grönros och Kolari (1988)
  • Du, som haver barnen kär (1988) Fjärde upplagan 2003.
  • Kahden pimeän välissä: runoja/Mellan två mörker: dikter (tillsammans med Alli Grönroos och Anneli Kolari, 1988)
  • Sverige-EFTA-EG 1988, Utrikesdepartementet 1989. (Redaktör tillsammans med Christian Danielsson)
  • Ensamma flyktingbarn och ungdomar i Sverige 1989, Rädda Barnen. (tillsammans med Ingemar Strandberg, 1990)
  • Om vi hade anat: en äktenskapsroman (1991)
  • I minnet bevarad-: Paulas bok, Marianas bok, (1993)
  • Var blir maskrosor gulast (2003)
  • Krigsbarns erinran: snäll, lydig och tacksam (red., 2003)
  • Kom min älskade, våra ögon har redan förenats: dikter (2006)
  • Tule rakkaani, katseemme ovat jo yhtyneet-: runoja (2006)
  • Kära mamma (2013)
  • Den stora barnevakueringen 1939–1945. Riksförbundet Finska krigsbarn 25 år (redaktör tillsammans med Kai Rosnell, 2017)
  • På flykt från krig. Asylsökande, ensamkommande och internflyktingar i Sveriges historia, Armemuseum Red Anna Fredholm. Artikel i boken: Ett krigsbarns minnen (2017)
  • Ett hav emellan. De finska krigens barn berättar, Susanna Alakoski (ide) Ingrid Sjökvist (red) Ordfront, Föreningen liv i Sverige. Artikel i boken: Den stora barnförflyttningen - kalla fakta (2024)

Källor

  • Immigrant-institutet: Sinikka Ortmark Stymne
  • Sveriges statskalender 1999, 181.
  • Ruotsin suomalaisia vaikuttajia 1992 Finländare i det svenska samhället, Edicom Publikationer.

Noter

  1. ^ Paul Harnesk (red.), Vem är Vem? : Stor-Stockholm 1962, 19621962, s. 1026, läs onlineläs online, läst: 19 oktober 2018, ”Gift 61 m Sinikka Saarinen f 35”.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges befolkning 1975 (ArkivDigital) AID: r17.p114371128, Sveriges befolkning 1975, Arkiv Digital, läs online, ”Sinikka Onerva Almgren, född 1935-07-15 - Sveriges befolkning 1975”.[källa från Wikidata]
  3. ^ Ortmark, Sinikka i Svenskt författarlexikon 6. 1966–1970 (1975)
  4. ^ Helsingborgs Dagblad den 15 juli 1995, sid. 15.
  5. ^ Yrsa Stenius (8 november 2005). ”Krigsbarnen fick två separationer”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/L0MmGJ/krigsbarnen-fick-tva-separationer. Läst 22 oktober 2018. 

Externa länkar

Auktoritetsdata