Sinaihalvön
- Sinai är förled även på andra platser än halvön, se Sinai.
.jpg)
Sinaihalvön är den halvö i Egypten som skiljer Afrika från Asien. Sinaihalvön, som ligger i Asien, gränsar i norr mot Medelhavet, i väst mot Suezviken och Suezkanalen, i öst mot Akabaviken och Negevöknen och i söder mot Röda havet. Den har en yta på cirka 60 000 km². I nordöst gränsar Sinaihalvön mot Israel och Gazaremsan. Området utgörs nästan helt av bergsöken. På södra delen av halvön ligger Sinaiberget och Katarinaklostret från 500-talet e.Kr.[1]
Halvön delas in i flera egyptiska guvernement. Den södra delen kallas Sina al-Janubiyya (Södra Sinai) och den norra Sina ash-Shamaliyya (Norra Sinai). Tre andra guvernement strålar samman vid Suezkanalen, dessa är Suez i södra delen, Ismailia i mitten och Port Said i norr. Sinaihalvöns största stad är Port Said med lite över 500 000 invånare. På hela halvön bor ungefär 1,3 miljoner människor.
Historia
Sinaihalvön befolkades ursprungligen av monitufolket och kallades av dessa Mafkat eller Turkoslandet. Redan under Egyptens första dynasti (cirka 3 000 f.Kr.) eller tidigare bröt egyptierna koppar och turkos på Sinaihalvön, och även vid Wadi Maghareh och Sarabit al-Khadim.[1] Gruvplatserna fungerade årstidsvis under tusentals år, men försök i dagsläget att utvinna mer turkos har visat sig oekonomiska. Turkosgruvorna kan vara världens tidigast kända gruvor. Israeliternas ökenvandring i Gamla testamentet förläggs till halvön, där man även påträffat flera stycken vägfort från järnåldern.[1]
Modern historia
Mamlukerna i Egypten kontrollerade Sinaihalvön mellan 1260 och 1518, då den osmanska sultanen Selim I förgjorde dem vid slagen vid Marj Dabiq och al-Raydaniyya. Från då fram till tidiga 1900-talet var Sinaihalvön under Osmanska rikets kontroll. 1906 blev det en del av det brittiskstyrda Egypten, då osmanerna gav efter för det brittiska trycket att få området. Gränsen som britterna skapade går i en nästan rak linje från Rafah vid Medelhavet till Taba i Akabaviken. Den här gränsen är idag gräns mellan Israel och Egypten.
1948 passerade egyptiska trupper genom Sinaihalvön på sin väg för att invadera staten Israel. Under 1948 års arabisk-israeliska krig trängde israeliska trupper in i den nordöstra hörnan av Sinaihalvön, men drog sig tillbaka kort därpå efter påtryckningar från Storbritannien och USA. Enligt fredsavtalet från 1949 behölls Sinaihalvön under egyptisk kontroll, men delar av den demilitariserades.
1956 utnyttjade Egypten sin kontroll över Sinaihalvön för att införa en blockad mot hamnen i den israeliska staden Eilat. Följt av detta invaderade Israel, med stöd från Storbritannien och Frankrike (vilka ville återta kontrollen över Suezkanalen) Sinaihalvön, och tog kontroll över hela halvön på ett par dagar. Flera månader senare drog Israel tillbaka sina trupper från halvön, efter kraftiga påtryckningar från USA och Sovjetunionen. Efter detta stationerades FN-trupper (UNEF) på halvön för att förhindra eventuella framtida ockuperingar av den.
1967 förstärkte Egypten sin militära kontroll över Sinaihalvön, förnyade blockaden över Eilat, och beordrade den 16 maj att UNEF skulle lämna halvön omedelbart. Som svar på detta startade Israel sexdagarskriget som ledde till att den egyptiska armén besegrades, och Israel erövrade hela halvön. Suezkanalen, som därmed kontrollerades av Israel, stängdes.
Under Jom Kippurkriget byggde egyptiska trupper pontonbroar över Suezkanalen och stormade den starka Bar-Lev-linjen för att ta kontroll över det mesta av den östra stranden, som består av mark 20 kilometer in i Sinaihalvön. Kriget slutade med trupper från båda länderna på båda sidor om kanalen. Israel drog senare tillbaka sina trupper från den västra delen av kanalen, och egyptierna återöppnade snart Suezkanalen.
1979 skrev Israel och Egypten under ett fredsavtal där Israel gick med på att ge över all kontroll över Sinaihalvön till Egypten, trots att stora oljereserver nyligen hittats i regionen. Israel drog sig tillbaka och 1982 var alla trupper borta. I och med tillbakadragandet övergavs också flera israeliska bosättningar, bland annat staden Yamit på nordöstra Sinaihalvön.
Städer
- al-Arish
- an-Nakhl
- at-Tur
- Abu Zanimah
- Sharm el-Sheikh (Sharm ash-Shaykh)
- Dahab
- Nuwaybi al-Muzayyinah (Nuweiba)
- al-Kuntillah
Andra platser
- Sabkhat al-Bardawil
- Ras Muhammad
- Katarinaberget (2 629 meter över havet)
Referenser
- ^ [a b c] ”Sinaihalvön - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sinaihalv%C3%B6n. Läst 21 februari 2021.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Sinaihalvön.
Media som används på denna webbplats
Looking north along Egypt-Israel border north of Eilat.
Författare/Upphovsman: NASA Goddard Space Flight Center from Greenbelt, MD, USA, Licens: CC BY 2.0
NASA image acquired April 11, 2011
On April 11, 2011 the Moderate Resolution Imaging Spectroradiometer aboard the Terra satellite passed over the region and captured this true-color image of spring near Cairo, Egypt.
The valley of the Nile River, a rich agricultural region, appears as a broad green ribbon winding across arid lands colored in tans and browns. The triangular Nile Delta also appears green, indicating the large amount of vegetation in this area. Where the Nile begins to broaden and form the delta, the city of Cairo can be seen as a gray oval smudge.
To the west of the Nile River and about 80 kilometers southwest of Cairo, a broad green patch marks the Faiyum Oasis, the moist remnants of the ancient Lake Moeris. That freshwater lake slowly dried, leaving a much smaller lake and a richly vegetated oasis behind. The modern lake is called Birket Qarun and lies in the northwest corner of the oasis.
The waters of Birket Qarun have become highly salty, even though fresh water continues to seep up from a number of sub-surface springs on the bottom of the lake. Despite the saltiness, the lake supports a viable fishery and the oasis is richly biodiverse. In 1983 the Lake Qarun Protected Area was established as a Wetland of International Importance, with the objective of protection of marine and terrestrial wildlife.
Credit: NASA/GSFC/Jeff Schmaltz/MODIS Land Rapid Response Team
NASA Goddard Space Flight Center enables NASA’s mission through four scientific endeavors: Earth Science, Heliophysics, Solar System Exploration, and Astrophysics. Goddard plays a leading role in NASA’s accomplishments by contributing compelling scientific knowledge to advance the Agency’s mission.
Follow us on Twitter
Join us on FacebookShaded relief map of the Sinai Peninsula, 1992, produced by the U.S. Central Intelligence Agency.