Simrishamns kommun
| Simrishamns kommun Kommun | |
 Nya rådhuset | |
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Simrishamns kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län (–) Kristianstads län (–) |
| Centralort | Simrishamn |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 18 974 ()[1] |
| Areal | 1 254,9 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 392,29 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 862,61 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 48,37 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 55°33′N 14°21′Ö / 55.55°N 14.35°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Ystads domkrets (–) Simrishamns domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0969[3] |
| Anställda | 1 575 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1291 (–)[5] 1181 (–)[6] |
| GeoNames | 2679106 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Simrishamns kommun är en kommun i Skåne län, i före detta Kristianstads län. Centralort är Simrishamn.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Bolshög, Borrby, Gladsax, Hammenhög, Hannas, Järrestad, Ravlunda, Rörum, Sankt Olof, Simris, Stiby, Södra Mellby, Vallby, Vitaby, Östra Herrestad, Östra Hoby, Östra Nöbbelöv, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Simrishamns stad som 1863 bildade en stadskommun.
Baskemölla municipalsamhälle inrättades 17 maj 1889 och Branteviks municipalsamhälle 19 oktober 1894. Dessa båda upplöstes vid årsskiftet 1951/1952. Kiviks municipalsamhälle inrättades 3 december 1886 och upplöstes vid utgången av 1957. Skillinge municipalsamhälle inrättades 23 augusti 1889 och upplöstes vid utgången av 1963. Vitemölla municipalsamhälle inrättades 16 september 1887 och upplöstes vid utgången av 1953. Borrby municipalsamhälle inrättades 30 juni 1934 och upplöstes vid utgången av 1957.
Simris-Nöbbelövs landskommun bildades 1945 genom en sammanläggning av Östra Nöbbelöv och Simris landskommuner.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Borrby (av Borrby och Östra Hoby), Brösarp (av Andrarum, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta och Ravlunda), Hammenhög (av Hammenhög, Hannas, Vallby, Östra Herrestad och Östra Ingelstad), Kivik (av Rörum, Sankt Olof, Södra Mellby och Vitaby) samt Tommarp (av Bolshög, Stiby, Östra Tommarp och Östra Vemmerlöv). Samtidigt uppgick landskommunerna Gladsax, Järrestad och Simris-Nöbbelöv i Simrishamns stad.
1969 utökades staden med Tommarps och Borrby landskommuner samt en del ur då upplösta Brösarps landskommun (Ravlunda församling) och delar ur då upplösta Hammenhögs landskommun (Hammenhögs, Hannas, Vallby och Östra Herrestads församlingar). Simrishamns kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Simrishamns stad. 1974 införlivades Kiviks kommun.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Simrishamns domsaga, före 1975 benämnd Ingelstads och Järrestads tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Ystads domsaga.[8]
Geografi
Kommunen är belägen på Österlen i sydöstra delen av landskapet Skåne med Östersjön i öster. Simrishamns kommun gränsar i sydväst till Ystads kommun i före detta Malmöhus län, i väster till Tomelilla kommun och i norr till Kristianstads kommun, båda i före detta Kristianstads län.
Topografi och hydrografi
Kommunen är 45 km lång och 15 km bred. Ungefär hälften är odlad åkermark och hälften skogs- och ängsmarker. I de norra delarna av kommunen är det mer skog och kuperad terräng än i den södra där det finns mer jordbruk och slättbygd. Kusten är mycket varierad. Här finns både klippstränder och sandstränder med olika hög grovkornighet och färg, växlande från vit till röd.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
| Simrishamns kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
- Borrby-Östra Hoby församling
- Hammenhögs församling
- Kiviks församling
- Rörums församling
- S:t Olofs församling
- Simrishamns församling
- Stiby församling
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:
Tätorter
Det finns 13 tätorter i Simrishamns kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2018. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Simrishamn | 6 911 |
| 2 | Gärsnäs | 1 093 |
| 3 | Borrby | 981 |
| 4 | Skillinge | 958 |
| 5 | Hammenhög | 933 |
| 6 | Kivik | 881 |
| 7 | Sankt Olof | 705 |
| 8 | Vik | 353 |
| 9 | Brantevik | 345 |
| Vitaby | ||
| 11 | Baskemölla | 308 |
| 12 | Östra Tommarp | 296 |
| 13 | Östra Vemmerlöv | 244 |
Styre och politik
Styre
Simrishamns kommun styrdes under mandatperioden 2015–2018 av fem partier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Österlenpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna.[11]
Simrishamns kommun styrs under mandatperioden 2019–2022 av Alliansen: Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010-2014[12] | M | C | ÖP | FP | KD | |
| 2014-2018 | S | C | ÖP | MP | L | |
| 2018-[13] | M | C | L | KD | ||
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[14] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Christer Akej |
| Förste vice ordförande | C | Henrik Mårtensson |
| Andre vice ordförande | S | Jan Vokoun |
Mandatfördelning 1970–2022
Största parti har i de flesta kommunvalen varit Socialdemokraterna. Tre val, 1998, 2010 och 2018 utgjorde undantag då Moderaterna blev det största partiet i kommunvalet.
Feministiskt initiativ fick sina första kommunfullmäktigemandat i Simrishamns kommun i valet 2010, totalt 4 mandat. Det var också de första mandaten som partiet fått i ett val någonsin. Partiledaren Gudrun Schyman blev invald då hon var både första namn på partiets valsedel, och då hon även fick flest personröster av samtliga personvalskandidater i kommunvalet. [15]
| Valår | V | S | MP | FI | ÖVR | SLS | SD | NYD | ÖP | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 17 | 11 | 7 | 6 |
| 41 | 85,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 19 | 2 | 15 | 5 | 7 |
| 49 | 87,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 18 | 2 | 14 | 6 | 8 |
| 49 | 89,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 1 | 17 | 4 | 11 | 6 | 10 |
| 49 | 87,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 19 | 1 | 3 | 11 | 3 | 11 |
| 49 | 87,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 18 | 1 | 2 | 9 | 6 | 12 |
| 49 | 85,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 19 | 3 | 3 | 9 | 4 | 10 |
| 49 | 81,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 15 | 2 | 1 | 6 | 8 | 3 | 2 | 11 |
| 49 | 82,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 19 | 2 | 1 | 5 | 7 | 2 | 1 | 10 |
| 49 | 82,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 3 | 10 | 2 | 9 | 4 | 5 | 1 | 2 | 13 |
| 49 | 76,98 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 15 | 1 | 4 | 1 | 5 | 5 | 4 | 2 | 9 |
| 49 | 75,80 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 13 | 2 | 3 | 2 | 4 | 6 | 3 | 2 | 12 |
| 49 | 78,35 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 13 | 3 | 4 | 3 | 4 | 4 | 2 | 1 | 14 |
| 49 | 80,76 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 13 | 3 | 4 | 7 | 3 | 5 | 2 | 1 | 10 |
| 49 | 83,00 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 11 | 2 | 3 | 8 | 2 | 4 | 3 | 2 | 12 |
| 49 | 84,99 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 10 | 2 | 1 | 8 | 1 | 3 | 2 | 1 | 11 |
| 41 | 83,51 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I november 2014 bröt tre av sverigedemokraternas sju ledamöter med partiet, men de satt kvar som politiska vildar.[16]
Valresultat 2018
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| M | Rörum | 31,73 % | 25,01 % |
| S | Simrishamn S | 33,79 % | 23,09 % |
| SD | Gärsnäs | 27,73 % | 17,67 % |
| C | Ö Tommarp | 15,73 % | 8,08 % |
| L | Rörum | 9,64 % | 5,95 % |
| FI | Rörum | 9,64 % | 5,80 % |
| MP | Ö Vemmerlöv | 7,49 % | 3,87 % |
| V | Vitaby | 5,16 % | 3,59 % |
| KD | Skillinge | 5,72 % | 3,24 % |
| ÖP | S:t Olof | 8,04 % | 3,13 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 4 tillhör moderaterna, 3 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör sverigedemokraterna medan centerpartiet, miljöpartiet, österlenpartiet, liberalerna, feministiskt initiativ och vänsterpartiet har alla 1 ledamot vardera.[17]
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Jeanette Ovesson |
| Första vice ordförande | C | Mats Bengtsson |
| Andra vice ordförande | S | Pia Ingvarsson |
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | 1:a vice ordförande | 2:a vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Barn- och utbildningsnämnden[18] | L | Jan Rejdnell | M | Jaennine Olesen | S | Christer Granqvist |
| Kultur- och fritidsnämnden | L | Lotta Hildebrand | M | Peter Rimsby | S | Per Andersson |
| Byggnadsnämnden | M | Anders Johnsson | C | Jan Persson | S | Ann-Christine Råberg |
| Samhällsplaneringsnämnden | C | Carl-Göran Svensson | M | Kristina Åhberg | S | Lars Johansson |
| Socialnämnden | M | Maria Linde Strömberg | KD | Anne-Li Roshagen | S | Berit Olsson |
| Valnämnden | M | Carl Strömberg | S | Thomas Öhlin | ||
| Krisledningsnämnden | M | Jeanette Ovesson | S | Pia Ingvarsson | ||
Vänorter
Simrishamns kommun har fyra vänorter:[19]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Kommunens huvudnäringar är turism, tillverkningsindustri, sjukvård, fruktodling, jordbruk, fiske och fiskmottagning. Simrishamns hamn är tredje största mottagningshamn i Sverige för fisk, främst torsk och sill. Fruktskörden av ca en halv miljon fruktträd i kommunen, främst i områden runt Kivik, motsvarar mer än ⅓ av den svenska produktionen. Största privata arbetsgivare i kommunen är Plastal, med ca 400 anställda, som tillverkar plastdetaljer till bland annat bilindustrin. Andra större arbetsgivare är Weibull Trädgård AB (119), Kiviks Musteri (100) och Gärsnäs AB (60). Turismen beräknades 2004 sysselsätta ca 500 årsarbetare.
Infrastruktur
Transporter
Från norr genomkorsas kommunen av riksväg 9 som tar av åt sydväst i Simrishamn, varifrån riksväg 11 utgår åt väster. Från Simrishamn utgår också järnvägen Österlenbanan åt väster. Den trafikeras av regiontåget Pågatågen som även stannar vid Gärsnäs på väg mot Ystad och Malmö.
Befolkning
Demografi
Statistik
| Simrishamns kommun | |
 Stora Rådmansgatan i Simrishamn med typisk Simrishamnsbebyggelse. I bakgrunden skymtar man Sankt Nicolai kyrka, Simrishamn. | |
| Könsfördelning | |
|---|---|
| Män | 49,4 % (2022) |
| Kvinnor | 50,6 % (2022) |
| Medelålder | |
| Män | 51,6 år (2022) |
| Kvinnor | 49 år (2022) |
| Hushåll | |
| Ensamstående | 48,7 % |
| Sammanboende | 47,0 % |
| Övriga hushåll | 4,3 % |
| Födelseland | |
| Sverige | 87,1 % |
| Utanför Sverige | 12,9 % |
| Källa:[1] | |
Befolkningsutveckling
Inom kommunen finns många fritidshus som gör att kommunens befolkning mer än fördubblas sommartid.
| Befolkningsutvecklingen i Simrishamns kommun 1970–2020[20] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 20 361 | |||
| 1975 | 20 103 | |||
| 1980 | 20 303 | |||
| 1985 | 19 887 | |||
| 1990 | 20 088 | |||
| 1995 | 20 259 | |||
| 2000 | 19 303 | |||
| 2005 | 19 425 | |||
| 2010 | 19 297 | |||
| 2015 | 19 065 | |||
| 2020 | 19 227 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 433, eller 12,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 065 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 353, eller 6,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 406 den 31 december 2002).[21]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Simrishamns kommun 19 065 personer. Av dessa var 2 130 personer (11,17 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[22]
| Födelseland[22] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 16 935 |
| 2 |  Syrien | 334 |
| 3 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 311 |
| 4 |  Polen | 175 |
| 5 |  Danmark | 171 |
| 6 | Asien: Övriga länder | 137 |
| 7 |  Finland | 120 |
| 7 |  Tyskland | 120 |
| 9 |  Bosnien och Hercegovina | 96 |
| 10 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 80 |
| 11 | Europa utom EU: Övriga länder | 78 |
| 12 | Sydamerika | 73 |
| 12 |  Thailand | 73 |
| 14 | Nordamerika | 65 |
| 15 |  Afghanistan | 58 |
| 15 |  Norge | 58 |
| 17 |  Irak | 46 |
| 18 | Afrika: Övriga länder | 43 |
| 19 |  Eritrea | 28 |
| 20 |  Iran | 17 |
| 21 |  Turkiet | 15 |
| 22 | Oceanien | 10 |
| 23 |  Island | 7 |
| 23 |  Somalia | 7 |
| 25 |  Sovjetunionen | 5 |
| 26 | Okänt födelseland | 3 |
Kultur
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: Sköld medelst en vågskura delad av guld, vari en röd båt, och blått, vari en fisk av guld med röda fenor.
Ur ett sigill från 1500-talet skapades ett heraldiskt vapen, som fastställdes av Kungl. Maj:t 1945 för Simris-Nöbbelövs landskommun. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV 1979. Även Tommarps landskommun hade ett vapen, från 1963.
Kommunfågel
Sommargyllingen är Simrishamns kommunfågel.
Se även
- Naturreservat i Simrishamns kommun
- Lista över fornlämningar i Simrishamns kommun
- Personer med anknytning till Simrishamns kommun
Referenser
Fotnoter
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 3 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Domsagohistorik Simrishamns tingsrätt
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Sveriges Radio, 26 september 2014: Fem partier ska styra Simrishamn Läst 27 december 2015
- ^ Sveriges Radio, 27 oktober 2010: Alliansen och Österlenpartiet styr Simrishamn Läst 27 december 2015
- ^ Sveriges Radio, 29 oktober 2018: Maktskifte i Simrishamns kommun Läst 22 november 2018
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Simrishamns kommun. https://simrishamn.tromanpublik.se/organisation/aa6e0ee2-4cf8-4362-930c-190585f1a5ad. Läst 19 juni 2024.
- ^ Valmyndigheten, val 2010: Val till kommunfullmäktige i Simrishamn - Röster Läst 27 december 2015
- ^ ”Halverat SD i Simrishamn”. SvD. 8 november 2014. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/4083409.svd. Läst 9 november 2014.
- ^ Simrishamn.se: Politiker och förtroendevalda Arkiverad 22 november 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 22 november 2018
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180315133132/http://www.simrishamn.se/sv/politik_paverkan/fortroendevalda/fortroendemannaregister/barn-_och_utbildningforvaltningen/. Läst 14 mars 2018.
- ^ Simrishamn kommuns vänorter Arkiverad 9 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine., www.simrishamn.se
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 12 februari 2017.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 12 februari 2017.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 12 februari 2017.
Externa länkar
- Simrishamns kommun
Wikimedia Commons har media som rör Simrishamns kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Simrishamn Municipality in Scania, Sweden
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. (c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i kommunen.
World file:
74.81311866236652008
0
0
-74.81311866236652008
1560938.79159522382542491
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg)
%2c_Flag_of_Syria_(1980%e2%80%932024).svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY-SA 3.0
Ny rådhuset i Simrishamn, Skåne
.svg){kind=link}
