Simon Baron-Cohen

Simon Baron-Cohen
Simon Baron-Cohen, 2011.
Simon Baron-Cohen, 2011.
Simon Baron-Cohen, 2011.
Född15 augusti 1958
London, England
Bosatt iCambridge, England[2]
MedborgarskapStorbitannien
NationalitetEngland
ForskningsområdePsykologi, kognitiv neurovetenskap
Alma materNew College, Oxford
King's College, London
University College, London
DoktorandhandledareUta Frith
ORCID0000-0001-9217-2544
Känd förAutismforskning
Nämnvärda priserKanner-Asperger-medaljen (2013)[1]

Simon Baron-Cohen, född 15 augusti, 1958 i London, Storbritannien, är en brittisk klinisk psykolog och brittisk professor i utvecklingspsykopatologi vid universitetet i Cambridge.

Baron-Cohen leder universitetets forskningscentrum för autism och är mest känd för sin forskning om autism, inklusive sin tidiga teori att autism handlar om olika grader av "mind-blindness". Hans senare teori om att autism är en extrem form av "manlig hjärna" medförde en omformulering av typiska psykologiska könsskillnader formulerade som en empatiserings-systematiserings-teori. Kritiker har dock uttalat att hans åsikter om autism och könsskillnader är kontroversiella.[källa behövs]

Biografi

Baron-Cohen föddes i en judisk medelklassfamilj.[3][4][5] Han tog en BA-examen i humanvetenskap vid New College, Oxford, och en masterexamen i klinisk psykologi vid Institute of Psychiatry, King's College London. Han fick sin doktorsexamen i psykologi vid University College London[6] där hans doktorandforskning gjordes i samarbete med hans handledare Uta Frith.[7]

Baron-Cohen gifte sig med Bridget Lindley, en familjerättsadvokat som avled i bröstcancer 2016.[8][9] Han har tre barn, varav den äldsta är manusförfattare och regissör Sam Baron.[10] Han har en äldre bror Dan Baron Cohen och tre yngre syskon, bror Ash Baron-Cohen och systrarna Suzie och Liz.[5] Bland hans kusiner finns skådespelaren och komikern Sacha Baron Cohen och kompositören Erran Baron Cohen. [11][12][3]

Baron-Cohen är professor i utvecklingspsykopatologi vid University of Cambridge.[6] Han är chef för universitetets autismforskningscenter[13] och stipendiat på Trinity College.[6] Han är fellow av British Psychological Society (BPS),[14] British Academy,[15] Academy of Medical Sciences, och Föreningen för Psychological Science.[16] Han är en BPS Chartered Psychologist.[14]

Baron-Cohen har uppdrag som vice ordförande för National Autistic Society (UK),[17] och var 2012 styrelseordförande för National Institute for Health and Care Excellence (NICE) Guideline Development Group för vuxna med autism.[18] Han har också tjänat som vice ordförande och president för International Society for Autism Research (INSAR)[6] och är medredaktör för tidskriften Molecular Autism.[19][20] Han har varit ordförande för avdelningen för psykologi vid British Academy.[21]

Erkännanden

Baron-Cohen tilldelades

  • Spearman-medaljen av BPS (British Psychological Society), 1990,[22]
  • McAndless Award av American Psychological Association, [23]
  • May Davidson Award för Clinical Psychology av BPS, 1993,[24] och
  • 2006-års presidentspris av BPS, 2006.[25]
  • Kanner-Asperger-medaljen 2013 av Wissenschaftliche Gesellschaft Autismus-Spektrum som ett Lifetime Achievement Award för hans bidrag till autismforskning.[1]

Autismforskning

År 1997 utvecklade Baron-Cohen teorin om " empathizing-systemizing (ES) ", som säger att människor kan klassificeras genom sina poäng utifrån två dimensioner (empatisering och systematisering). ES-teorin hävdar att typiska kvinnor i genomsnitt får högre poäng vid empati i förhållande till systematisering (de är mer benägna att ha en hjärna av typ E), och typiska män i genomsnitt poäng högre på systematisering i förhållande till empati (de är mer benägna att ha en hjärna av typ S). Autistiska personer förutspås att utvecklas till en extrem hos den typiska mannen (de är mer benägna att ha en hjärna av typ S eller extrem typ S).[26][27]

Prenatal neuroendokrinolgi

Baron-Cohens arbete med ES-teori fick honom att undersöka om högre nivåer av prenatal testosteron förklarar den ökade andelen autism bland män.[27] Hans teori om autism före födseln fick ytterligare stöd under 2015 och 2019 för att finna om förhöjda prenatala androgena östrogener är förknippade med autism.[28][29]

Baron-Cohens "assortativa parningsteori" att om individer med ett "systematiserande" fokus eller typ S-hjärna väljer varandra som föräldrar, är det mer sannolikt att de får barn med autism.[10][27] Detta har fått stöd i en befolkningsstudie i Eindhoven, där autismfrekvensen är dubbelt så hög i den staden som är ett IT-nav, jämfört med andra holländska städer.[30]

År 2001 utvecklade han autismspektrumkvoten, en uppsättning av femtio frågor som kan användas för att avgöra om en vuxen uppvisar symtom på autism eller inte.[31] AQ har därefter använts i hundratals studier inklusive en studie på en halv miljon människor, som visar robusta könsskillnader och högre poäng hos dem som arbetar med STEM (Science, technology, engineering, and mathematics).[32][26]

Baron-Cohen utvecklade programvaran Mindreading för specialundervisning,[33] som nominerades till ett pris av British Academy of Film and Television Arts (BAFTA) interaktiva utmärkelse 2002.[34] Hans laboratorium utvecklade The Transporters, en animationsserie konstruerad för att lära barn med autism att känna igen och förstå känslor. Serien nominerades också till ett BAFTA-pris.[10][35]

Social kognitiv neurovetenskaplig utveckling

Medan en medlem av Cognitive Development Unit (CDU) i London 1985 försökte förklara de sociala kommunikationsunderskotten i autism, formulerade Baron-Cohen och hans kollegor professor Dame Uta Frith och professor Alan Leslie hypotesen om Theory of Mind (ToM). ToM (även känd som kognitiv empati) är hjärnans delvis medfödda mekanism för att snabbt förstå socialt beteende genom att enkelt tillföra mentala tillstånd till andra, vilket möjliggör beteendeförutsägelse och social kommunikationsförmåga.[36][37]De bekräftade detta med hjälp av False Belief-testet, vilket visade att ett typiskt 4-årigt barn kan dra slutsatsen från en annan persons tro som skiljer sig från deras egen, medan autistiska barn i genomsnitt försämras i denna förmåga.[37]

Kritik

Baron-Cohen har kritiserats av vissa för sin "empati-systematiserande teori", som säger att människor kan klassificeras på grundval av sina poäng utifrån två dimensioner (empati och systematisering) och att kvinnor tenderar att få högre poäng på den empatiska dimensionen och män tenderar att få högre poäng på den systematiserande dimensionen. Feministiska forskare, såsom Cordelia Fine, neurovetaren Gina Rippon och Lise Eliot har motsatt sig den extrema manliga hjärnteori om autism och kallar det ”neurotrash” och neurosexism.[38][39][40][41] Rippon argumenterar också mot att använda "man" och "kvinna" för att beskriva olika typer av hjärnor, och att hjärntyper inte motsvarar kön.[39][42] Baron-Cohens Big Data-studie av 600 000 personer gav dock bevis till stöd för teorin.[26]

En studie från 2009 ledd av Baron-Cohen som rapporterade att autistiska individer hade överlägsen synskärpa har utsatts för kritik. Utvecklarna av programvaran han använde sa att hans resultat var omöjliga baserat på den teknik som användes i studien. Baron-Cohens team svarade på denna kritik genom att återta studien och dra tillbaka påståendet.[43][44][45]

Baron-Cohens antagande att Isaac Newton och Albert Einstein visade autistiska drag har mötts med skepsis av psykiater Glenn Elliot vid UCSF (University of California, San Francisco) . Elliot anser försök att diagnostisera på grundval av biografisk information som extremt opålitliga och hävdar att ett beteende kan ha många olika orsaker.[46]

Bibliografi

  • Mindblindness: An Essay on Autism and Theory of Mind. MIT Press/Bradford Books. 1995. ISBN 978-0-262-02384-9. 
  • The Essential Difference: Men, Women and the Extreme Male Brain. Penguin/Basic Books. 2003. ISBN 978-0-7139-9671-5. 
  • Autism and Asperger Syndrome. Facts. Oxford University Press. 2008. ISBN 978-0-19-850490-0. 
  • Zero Degrees of Empathy: A New Theory of Human Cruelty. Penguin/Allen Lane. 2011. ISBN 978-0-7139-9791-0.  (published in the US as The Science of Evil: On Empathy and the Origins of Human Cruelty, ISBN 978-0-465-02353-0)
  • The Pattern Seekers: A New Theory of Human Invention. Allen Lane. 2020. ISBN 978-0241242186.  (published in the US as The Pattern Seekers: How Autism Drives Human Invention. Basic Books. 2020. ISBN 978-1541647145. )
  • Understanding Other Minds: Perspectives From Social Cognitive Neuroscience (3rd). Oxford University Press. 2013. ISBN 978-0-19-852446-5. 
  • Teaching Children with Autism to Mindread: A Practical Guide for Teachers and Parents. Wiley. 2008. ISBN 978-0-471-97623-3. 
  • Prenatal Testosterone in Mind: Amniotic Fluid Studies. MIT Press/Bradford Books. 2005. ISBN 978-0-262-26774-8. 
  • An Exact Mind: An Artist with Asperger Syndrome. Jessica Kingsley. 2004. ISBN 978-1-84310-032-4. 
  • Understanding Other Minds: Perspectives from Developmental Cognitive Neuroscience (2nd). Oxford University Press. 2000. ISBN 978-0-19-852445-8. 
  • Synaesthesia: Classic and Contemporary Readings. Blackwells. 1997. ISBN 978-0-631-19763-8. 
  • Baron-Cohen S, red (1997). The Maladapted Mind: Classic Readings in Evolutionary Psychopathology. East Sussex, UK: Psychology Press/Taylor Francis Group. ISBN 978-0-86377-460-7. 

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Simon Baron-Cohen, 16 december 2020.

Noter

  1. ^ [a b] "Awardees". Wissenschaftliche Gesellschaft Autismus-Spektrum (WGAS). Hämtad 18 december 2013.
  2. ^ "Simon Baron-Cohen - The Science of Evil". Little, Brown Book Group. Hämtad 16 november 2018.
  3. ^ [a b] "The Provocative Baron Cohen Clan | Page 7 of 9". Moment Magazine - The Next 5,000 Years of Conversation Begin Here. 7 October 2011. Hämtad 11 juni 2019.
  4. ^ "Simon Baron-Cohen: Ali G's smarter cousin and Britain's leading expert". The Independent. 23 May 2009. Hämtad 11 juni 2019.
  5. ^ [a b] Baron-Cohen, Simon. "My special sister Suzie". The Jewish Chronicle. Hämtad 11 juni 2019.
  6. ^ [a b c d] "ARC people: Professor Simon Baron-Cohen". Autism Research Center, University of Cambridge. Hämtad 28 december 2013.
  7. ^ Bishop, Dorothy V. M. (January 2008). "Forty years on: Uta Frith's contribution to research on autism and dyslexia, 1966–2006". Quarterly Journal of Experimental Psychology (Hove). 61 (1): 16–26. doi:10.1080/17470210701508665. PMC 2409181. PMID 18038335.
  8. ^ "Obituary: Bridget Lindley OBE". Family Law. 26 April 2016. Hämtad 16 mars 2018.
  9. ^ "Obituary: Bridget Lindley". The Times. 22 april 2016.
  10. ^ [a b c] Warner, Judith (29 August 2011). "Autism's lone wolf". Time. Hämtad 28 december 2013.(prenumeration krävs)
  11. ^ "Time Out with Nick Cohen". New Statesman. 26 February 2007. Hämtad 1 november 2010.
  12. ^ Szalavitz, Maia (30 May 2011). "Q&A: Psychologist Simon Baron-Cohen on empathy and the science of evil". Time. Hämtad 2 januari 2014.
  13. ^ "ARC researchers, collaborators and staff". Autism Research Center, University of Cambridge. Hämtad 28 december 2013.
  14. ^ [a b] Chartered Psychologist emphasises the importance of empathy". British Psychological Society. 28 April 2011. Arkiverad från original 30 december 2013. Hämtad 2 januari 2014.
  15. ^ "Seven Cambridge academics elected as Fellows of The British Academy". University of Cambridge. 17 July 2009. Hämtad 27 december 2013.
  16. ^ "Reflecting on a lifetime of achievement: Uta Frith". Aps Observer. 26 (8). 30 September 2013. Hämtad 28 december 2013.
  17. ^ "Vice presidents". National Autistic Society. Archived from the original on 28 December 2013. Hämtad 28 december 2013.
  18. ^ "Autism: recognition, referral, diagnosis and management of adults on the autism spectrum". National Institute for Health and Care Excellence. Arkiverad från original 29 december 2013. Hämtad 28 december 2013.
  19. ^ "Molecular Autism. Editorial Board". Molecular Autism. BioMed Central Ltd. Hämtad 16 november 2018.
  20. ^ "Archived copy". Archived from the original on 13 April 2016. Hämtad 17 december 2016.
  21. ^ "Professor Simon Baron-Cohen FBA". British Academy. Hämtad 16 november 2018.
  22. ^ "Spearman medal". British Psychological Society: History of Psychology Centre. Archived from the original on 11 December 2013. Hämtad 17 mars 2018.
  23. ^ "Boyd McCandless Award: Past recipients: 1990". American Psychological Association. Hämtad 28 december 2013.
  24. ^ "Previous winners: May Davidson Award". British Psychological Society. Hämtad 28 december 2013.
  25. ^ Presidents' Award for distinguished contributions to psychological knowledge". British Psychological Society: History of Psychology Centre. Archived from the original on 22 September 2013. Hämtad 17 mars 2018.
  26. ^ [a b c] Greenberg, David M.; Warrier, Varun; Allison, Carrie; Baron-Cohen, Simon (12 November 2018). "Testing the Empathizing–Systemizing theory of sex differences and the Extreme Male Brain theory of autism in half a million people". Proceedings of the National Academy of Sciences. 115 (48): 12152–12157. doi:10.1073/pnas.1811032115. ISSN 0027-8424. PMC 6275492. PMID 30420503.
  27. ^ [a b c] Baron-Cohen, Simon (9 November 2012). "Are geeky couples more likely to have kids with autism?". Scientific American. Retrieved 14 April 2018. Pdf. Now in "4.4. Autism and the Technical Mind". Understanding Autism: The Search for Answers. Scientific American. 18 mars 2013. ISBN 978-1-4668-3385-2.
  28. ^ Baron-Cohen, Simon; Tsompanidis, Alexandros; Auyeung, Bonnie; Nørgaard-Pedersen, Bent; Hougaard, David M.; Abdallah, Morsi; Cohen, Arieh; Pohl, Alexa (29 July 2019). "Foetal oestrogens and autism". Molecular Psychiatry. 25 (11): 2970–2978. doi:10.1038/s41380-019-0454-9. ISSN 1476-5578. PMID 31358906. S2CID 198982283.
  29. ^ Baron-Cohen, S; Auyeung, B; Nørgaard-Pedersen, B; Hougaard, D M; Abdallah, M W; Melgaard, L; Cohen, A S; Chakrabarti, B; Ruta, L; Lombardo, M V (3 June 2014). "Elevated fetal steroidogenic activity in autism". Molecular Psychiatry. 20 (3): 369–376. doi:10.1038/mp.2014.48. ISSN 1359-4184. PMC 4184868. PMID 24888361.
  30. ^ Roelfsema, Martine T.; Hoekstra, Rosa A.; Allison, Carrie; Wheelwright, Sally; Brayne, Carol; Matthews, Fiona E.; Baron-Cohen, Simon (17 June 2011). "Are Autism Spectrum Conditions More Prevalent in an Information-Technology Region? A School-Based Study of Three Regions in the Netherlands". Journal of Autism and Developmental Disorders. 42 (5): 734–739. doi:10.1007/s10803-011-1302-1. ISSN 0162-3257. PMID 21681590. S2CID 220754158.
  31. ^ Woodbury-Smith MR, Robinson J, Wheelwright S, Baron-Cohen S (June 2005). "Screening adults for Asperger Syndrome using the AQ: a preliminary study of its diagnostic validity in clinical practice" (PDF). Journal of Autism and Developmental Disorders. 35 (3): 331–5. CiteSeerX 10.1.1.653.8639. doi:10.1007/s10803-005-3300-7. PMID 16119474. S2CID 13013701.
  32. ^ "Study of half a million people reveals sex and job predict how many autistic traits you have". University of Cambridge. 3 November 2015. Hämtad 17 december 2016.
  33. ^ "Mind Reading: Frequently Asked Questions: Who developed it?". Jessica Kingsley Publishers. Arkiverad från original 28 december 2013. Hämtad 28 december 2013.
  34. ^ "BAFTA Awards: Interactive: Offline Learning in 2002". British Academy of Film and Television Arts. Hämtad 3 januari 2014.
  35. ^ "BAFTA Awards: Children's: Learning – Primary in 2007". British Academy of Film and Television Arts. Hämtad 3 januari 2014.
  36. ^ Saxe, Rebecca (9 May 2008). "1985 paper on the theory of mind". SFARI. Archived from the original on 29 December 2013. Hämtad 28 december 2013.
  37. ^ [a b] Baron-Cohen, Simon; Leslie, Alan M.; Frith, Uta (October 1985). "Does the autistic child have a "theory of mind"?". Cognition. 21 (1): 37–46. doi:10.1016/0010-0277(85)90022-8. PMID 2934210. S2CID 14955234.
  38. ^ Rippon, Gina (28 February 2019). The Gendered Brain: The new neuroscience that shatters the myth of the female brain. Random House. ISBN 978-1-4735-4897-8.
  39. ^ [a b] Guest, Katy (2 March 2019). "The Gendered Brain by Gina Rippon review – exposing a myth". The Guardian. ISSN 0261-3077. Hämtad 2 januari 2020.
  40. ^ WOW 2014 | Fighting The Neurotrash, hämtad 2 januari 2020
  41. ^ Eliot, Lise (27 February 2019). "Neurosexism: the myth that men and women have different brains". Nature. 566 (7745): 453–454. doi:10.1038/d41586-019-00677-x.
  42. ^ Costandi, Moheb (9 May 2011). "Simon Baron-Cohen: Theorizing on the mind in autism". Spectrum. Hämtad 11 maj 2019.
  43. ^ Bach, Michael; Dakin, Steven C. (November 2009). "Regarding "Eagle-Eyed Visual Acuity: An Experimental Investigation of Enhanced Perception in Autism"". Biological Psychiatry. 66 (10): e19–e20. doi:10.1016/j.biopsych.2009.02.035. PMID 19576570. S2CID 17647820.
  44. ^ Bölte, Sven; Schlitt, Sabine; Gapp, Volker; Hainz, Daniela; Schirman, Shella; Poustka, Fritz; Weber, Bernhard; Freitag, Christine; Ciaramidaro, Angela; Walter, Henrik (10 June 2011). "A Close Eye on the Eagle-Eyed Visual Acuity Hypothesis of Autism". Journal of Autism and Developmental Disorders. 42 (5): 726–733. doi:10.1007/s10803-011-1300-3. PMC 3324676. PMID 21660498.
  45. ^ Teresa, Tavassoli; Keziah, Latham; Mihael, Bach; Steven C., Dakin; Simon, Baron-Cohen (August 2011). "Psychophysical measures of visual acuity in autism spectrum conditions". Vision Research. 51(15): 1778–80. doi:10.1016/j.visres.2011.06.004. PMC 6345362. PMID 21704058. Discussed in "Eagle-Eyed Autism? No". Neuroskeptic. 29 June 2011. Hämtad 5 oktober 2018.
  46. ^ Muir, Hazel (30 April 2003). "Einstein and Newton showed signs of autism". New Scientist. Hämtad 4 november 2017.

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Professor Simon Baron-Cohen.jpg
Författare/Upphovsman: Andy Miah, Licens: CC BY-SA 2.0
Cheltenham Science Festival, 2011