Silvergelatintryck
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Silvergelatintryck är ett fotografiskt tryck på papper som gjorts ljuskänsligt med silversalter i gelatin. Sådant papper blev först tillgängligt under 1880-talet, och dess kvalitet förbättrades därefter. Det är fortfarande vanligt att fotografer som arbetar i svart-vitt använder det.
Historia
Silvergelatinprocessen för glasplåtar introducerades 1871 av den engelske läkaren och amatörfotografen Richard Leach Maddox. Han ersatte silverjodiden med silverbromid. Två år senare upptäckte J. Johnston att plåtarna blev känsligare och mer hållbara om bromsaltet användes i överskott vid framställningen av silverbromiden. Vidare upptäckte Charles Harper Bennett 1878 att känsligheten kunde ökas ytterligare genom en mognadsprocess där emulsionen utsätts för en något förhöjd temperatur under ett antal dagar.[1]
I och med detta gavs grunden för plåt- och filmindustrin. Redan 1878 släppte Wratten & Wainswright i London ut känsligare plåtar.[1]
Silverkloridbromidgelatinpapperet beskrevs 1883 av J. M. Eder och kom att utkonkurrera de tidigare använda utkopieringspapperen. Vid tillverkningen använde man samma principer som för glasplåtarna.[2]
Källor
Se även
- Albumintryck
- Ädelförfarande
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
When creating this photograph of a hairdresser's shop window, Eugène Atget documented the fashionable pompadours and upsweeps of the period as well as the popular plunging necklines and draping shawls. This establishment offered a wide variety of hairstyling services from cutting to dressing and a selection of wigs, both full and partial. To make the shop's services and wares more alluring, the mannequins wear elaborate cosmetics and filmy, delicate fabrics. Beginning in the mid-1800s, when haute couture first appeared, Paris dictated the chic mode in women's styles. Fashion plates and journals throughout Europe and America illustrated French garments and accessories. Although Atget specifically avoided photographing subjects associated with fashion and individual display, this composition reveals his fascination for how shopkeepers exhibited their wares.