Silverbyxbi
| Silverbyxbi Status i världen: Nära hotad[1] Status i Sverige: Nationellt utdöd[2] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Sommarbin Melittidae |
| Släkte | Byxbin Dasypoda |
| Art | Silverbyxbi D. argentata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Dasypoda argentata | |
| Auktor | Panzer, 1809 |
| Synonymer | |
Dasypoda nigrans Bär, 1853[3] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Silverbyxbi (Dasypoda argentata) är en art i insektsordningen steklar som tillhör familjen sommarbin.[3][4]
Beskrivning
Kroppsbyggnaden är långsträckt med ett relativt litet huvud. Honan har mörk grundfärg på kroppen med rödbrun till gulbrun behåring på ovansidan av mellankroppen, eventuellt med större eller mindre mängd svarta hår, och silvervit behåring på undersidan. På bakkroppen är behåringen övervägande svart och kortare än på mellankroppen. Längs bakkanterna på bakkroppens tergiter[a] finns hårfransar av ljusare hår och på den fjärde och femte tergiterna finns fransar av gulröda hår. Bakbenens behåring är brunsvart och mycket lång, särskilt de hår där pollen samlas upp. Hanen har grågul till brun behåring. Arten är ett stort bi, med en kroppslängd på 13 till 16 millimeter.[2]
Utbredning
Silverbyxbiet finns i mellersta och södra Europa och österut till Kaukasus och Iran. I Mellaneuropa, som Tyskland och Polen, har arten under 1900-talet blivit allt ovanligare.[2]
I Norden har silverbyxbiet endast hittats i Sverige, på tre olika platser i Skåne.[2]
Status
Globalt minskar arten, bland annat på grund av att värdväxterna går tillbaka genom överväxning av de sandiga biotoper arten behöver för sin bobyggnad. IUCN rödlistar därför arten som nära hotad ("NT").[1]
I Sverige har endast ett fåtal fynd av silverbyxbiet gjorts, det senaste år 1938. Det är numera ansett som nationellt utdött i landet, eftersom det trots omfattande eftersök inte kunnat återfinnas. Då arten endast flyger till senblommande växter påverkas den starkt av både betestryck och slåtter; det antas att det intensiva bete som förekom på dess lokaler i Skåne under Andra världskriget var den främsta orsaken till att arten dog ut i Sverige.[2]
Ekologi
Den ekologiska informationen bygger framför allt på data från den europeiska kontinenten.[2]
Arten undviker kyliga miljöer, och kräver en omgivningstemperatur på minst 25 grader för att kunna vara aktiv.[2]
Habitat och näringsväxter
Artens habitat är torra, sandiga områden som grässtäpper, sandtag och flygsandfält, samt buskageområden av medelhavskaraktär, där det växer olika senblommande väddarter som jätteväddar, ängsväddar och fältväddar (som luktvädd, fältvädd och gulvädd), alla i familjen kaprifolväxter.[2][1] Biet flyger från juni till första delen av september.[2]
Fortplantning
Honan gräver ensam ut ett bo i marken på en sandig, solig plats med ingen eller mycket litet växtlighet. Detta består av en upp till en meter lång huvudgång med sju till åtta sidogångar, på ungefär 10 centimeters djup. I slutet på varje sidogång bygger honan sedan två till tre celler som hon fyller med pollen och nektar. I varje cell läggs ett ägg och när larven kläcks utgör förrådet av pollen och nektar dess föda. Bona anläggs ofta i små kolonier, där varje ingångshål är utmärkt av en hög med sand.[2]
Kommentarer
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Referenser
- ^ [a b c] Nieto, A. & Michez, D. 2012 Dasypoda argentata . Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 7 oktober 2023.
- ^ [a b c d e f g h i j] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Dasypoda argentata Silverbyxbi”. Artinformation. Artdatabanken (Sveriges Lantbruksuniversitet). https://artfakta.se/artbestamning/taxon/dasypoda-argentata-100800. Läst 7 oktober 2023.
- ^ [a b c d e f g h i] ”Dasypoda argentata Panzer,1809”. Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=753597#null. Läst 7 oktober 2023.
- ^ Gärdenfors (ed.), U. (2010). ”Dasypoda argentata Panzer,1809 | silverbyxbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/100800/details?lang=sv. Läst 4 oktober 2023.
Externa länkar
|