Silvbergs socken
Silvbergs socken Socken | |
(c) Edaen, CC BY 3.0 | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Dalarna |
Kommun | Säters kommun |
Bildad | 26 oktober 1888 och 1868 |
Area | 160 kvadratkilometer |
Upphov till | Silvbergs landskommun Silvbergs församling |
Motsvarar | Silvbergs distrikt |
Tingslag | Falu domsagas södra tingslag (–) Stora Tuna med Gustafs tingslag (–) |
Karta | |
Silvbergs sockens läge i Dalarnas län. | |
Koordinater | 60°21′38″N 15°30′02″Ö / 60.36055556°N 15.50055556°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2373 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Silvbergs distrikt |
Redigera Wikidata |
Silvbergs socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Säters kommun och motsvarar från 2016 Silvbergs distrikt.
Socknens areal är 160,10 kvadratkilometer, varav 138,50 land.[1] År 2020 fanns här 493 invånare.[2] De tidigare järnbruken Ulvshyttan, Rämshyttan och Grängshammars bruk samt Öster Silvbergs gruva och sockenkyrkan Silvbergs kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Silvbergs socken bildades vid 1400-talets slut genom en utbrytning ur Tuna socken. År 1627 uppgick socknen åter i Stora Tuna som kapellförsamling, något som varade fram till 1868. I jordeboken låg Silvberg under Stora Tuna socken ända fram till beslutet den 26 oktober 1888, då Silvberg utbröts för att bli en separat jordebokssocken.[3]
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Silvbergs församling och för de borgerliga frågorna till Silvbergs landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Gustafs landskommun som 1971 uppgick i Säters kommun.[4] Församlingen uppgick 2010 i Säterbygdens församling.[5]
1 januari 2016 inrättades distriktet Silvberg, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalregementet och Gagnefs kompani.[6]
Geografi
Silvbergs socken ligger väster om Säter kring Lilla och Stora Ulvsjön. Socknen är utanför vattendragen en höglänt och sjörik skogsbygd.[7][8][1]
Bergslagsbanan (Ludvika-Borlänge) och riksväg 50 genomkorsar socknens allra västligaste del.
Geografisk avgränsning
Silvbergs socken splittras i söder av två enklaver, vilka tillhör Gustafs socken. Vidare har Stora Tuna socken några mindre enklaver inom området.
Socknen gränsar i söder till Norrbärke respektive Söderbärke socknar i Smedjebackens kommun. Längst i väster avgränsas Silvbergs socken av Grangärde socken i Ludvika kommun. Gränsen till Grangärde socken är cirka 4 kilometer lång och socknens västligaste punkt är "tresockenmötet" Silvberg-Grangärde-Stora Tuna som ligger i sjön Rämen (245 m ö.h.). I nordväst ligger Stora Tuna socken (Borlänge kommun), i norr Gustafs socken och i öster avgränsas socknen av Säters socken.
Fornlämningar
Enstaka lösfynd från stenåldern är funna och slagg från romersk järnålders ugnar. Vidare finns hyttruiner på flera olika platser och många gruvhål.[7][8][9][10]
Namnet
Namnet (1396 Silfbergheno) kommer från Silvbergs gruva. Namnet innehåller sifberg, 'silvergruva, gruvfält med silverfyndigheter'.[11]
Befolkningsutveckling
Folkmängden i Säterbygdens församling var 10 840 år 2010.[12]
Befolkningsutvecklingen i Silvbergs socken 1810–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1810 | 1 417 | |||
1820 | 1 430 | |||
1830 | 1 536 | |||
1840 | 1 438 | |||
1850 | 1 676 | |||
1860 | 1 823 | |||
1870 | 1 761 | |||
1880 | 1 814 | |||
1890 | 1 732 | |||
1900 | 1 738 | |||
1910 | 1 647 | |||
1920 | 1 677 | |||
1930 | 1 438 | |||
1940 | 1 229 | |||
1950 | 986 | |||
1960 | 739 | |||
1970 | 439 | |||
1980 | 449 | |||
1990 | 498 | |||
2020 | 493 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. |
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Silvberg socken
- ^ ”Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/FolkmangdDistrikt/. Läst 23 april 2023.
- ^ SCB Folkräkningen 1890 del 2 Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 101 i pdf:en anm. till Kopparbergs län not 6
- ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Silvberg socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Silvbergs socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Silvbergs socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 20 april 2023.
Vidare läsning
- Berg, Lena (1969-); Östra Silvberget - en sammanställning över de bergshistoriska lämningarna i Gustafs och Silvbergs socknar, Jernkontoret - Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 1999, serie Atlas över Sveriges bergslag - 2, ISRN JK-BHIST-H--109--SE, Libris 8235986
- Bergsman, E. Börje (1913-); Östra Silvberg-släkten Arnberg - en orientering (i urval) - en skrift tillägnad släktens biografer P. Axel M. Arnberg, J. Algot Arnberg och Bo Arnberg, Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund , Falun, 2004, ISBN 91-87466-72-4, Libris 9833036
- Dicander m.fl.; Berättelser från Grängshammar, Silvbergs hembygdsförening, Borlänge, 1999, ISBN 91-630-7690-X, Libris 7453559
- Dicander, Gunnar (1965-); Gruvor i Silvberg - en inventering av samtliga gruvor i Silvbergs socken, Eget förlag, Borlänge, 2000 (2:a uppl), ISBN 91-630-9970-5, Libris 7455020
- Fält, Britt-Inger; Silverringen - en färd i silvrets och järnets spår genom Silvberg och Säter (PM), Högskolan i Dalarna, Falun, 2001, ursprung BURK, Bibliotekstjänst AB
- Gustafsson, Nils E (red); Torp och torpare i Silvberg - från en pensionärscirkel, Eget förlag, Borlänge, 1986, ISBN 91-7810-753-9, Libris 7667184
- Hansson, Bo; "Finnmarken i Borlänge och den gamla socknen" (s. 26-90, Tunum årg. 42/1998) ISSN 0564-4771
- Jansson, Ingrid o Reyier, Erik (red); Berättelser från Norbodan och Norbo finnmark, Silvbergs hembygdsförening, Borlänge, 2000, Libris 3246872
- Torp och torpare under Starbo bruk, Schisshyttan och Wäster Silfberg, Västersilfbergscirkeln 1987-1990, SELG Print, Söderbärke, 1999, Libris 10339184
- Underrättelse om Östra Silfbergs i ödesmål warande silfwer-grufwor, och förslag at, genom et bolag, åter i gång bringa grufwe-driften därstädes, 1802, Libris 8892993
- Wedberg, Viking & Björkenstam, Nils (1914-2000) & Kresten, Peter (1945-); Harhyttan i Silvbergs socken, Dalarna, Jernkontoret, Stockholm, 1985, serie Jernkontorets forskning. Serie H - 35, Libris 565511
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Silvbergs socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Silvbergs socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Ortnamn i Silvbergs socken. Källa: Ortnamnsregistret, ISOF.
- Silfbergs socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Location map of Dalarna County in Sweden
Equirectangular projection, N/S stretching 206 %. Geographic limits of the map:
- N: 62.30° N
- S: 59.70° N
- W: 12.00° E
- E: 16.90° E
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
(c) Edaen, CC BY 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.