Sikangtita

	Sikangtita; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Mesar; Paridae
Släkte	Poecile
Art	Sikangtita; P. hypermelaenus
Vetenskapligt namn
	§ Poecile hypermelaenus
Auktor	(Berezowski & Bianchi, 1891)
Synonymer
	Parus hypermelaenus; Poecile hypermelaena;

Sikangtita^[2] (Poecile hypermelaenus) är en asiatisk fågel i familjen mesar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läten

Sikangtitan är en liten (11,5 cm) tita. Den har gråbrun ovansida och rätt mörk, olivgrön undersida. På huvudet syns en vit kind och en bred, svart triangelformad hakklapp. Jämfört med mycket lika entitan (som den tidigare behandlades som en del av) har den mycket större haklapp, gråare ovansida, större svart hjässa som går längre bak på manteln och större vit kindfläck. Vidare är undersidan mycket mörkare och stjärten är kortare. Bland lätena hörs tunna "stip" och "si-si" samt explosiva "psiup".^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Sikangtitan förekommer i bergsområden från centrala och östra Kina till sydöstra Tibet och västra Myanmar. Tidigare behandlades den som underart till entitan men kategoriseras idag som god art på grund av skillnader i morfologi, läte och ekologi.^[1] DNA-studier visar även att den står snarare närmare talltitan än entitan.^[6] Sikangtita delas i sin tur inte upp i några underarter.^[3]

Släktestillhörighet

Arten placerade tidigare i det stora messläktet Parus. Data från jämförande studier av DNA och morfologi visade att en uppdelning av släktet bättre beskriver mesfåglarnas släktskap^[7]^[8] varför de flesta auktoriteter idag behandlar Poecile som ett distinkt släkte.^[3]

Levnadssätt

Sikangtitan hittas i öppna städsegröna lövskogar, tallskogar, skogsbryn och buskmarker mellan 2200 och 3000 meters höjd. Födan består av små ryggradslösa djur, bär och frön. Den häckar mellan mars och april. Boet placeras i ett trädhål upp till åtta meter ovan mark, vari fågeln lägger fyra till sex purpurfläckade vita ägg.^[4]^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stabil populationsutveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Sikang är en tidigare kinesisk provins i sydvästra Kina där arten förekommer idag.

Referenser

^ [a b c d] BirdLife International 2016 Poecile hypermelaenus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2016.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:212-213, ISBN 978-1-84330-746-4
^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2019). Black-bibbed Tit (Poecile hypermelaenus). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343868 3 februari 2019).
^ Johansson, U.S., Ekman, J., Bowie, R.C.K., Halvarsson, P., Ohlson, J.I., Price, T.D. & Ericson, P.G.P. (2013) A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae). Mol. Phylogenet. Evol. 69(3): 852–860.
^ Gill, F.B., B. Slikas, and F.H. Sheldon (2005), Phylogeny of titmice (Paridae): II. Species relationships based on sequences of the mitochondrial cytochrome-b gene, Auk 122, 121-143.
^ Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör sikangtita.
Bilder & media
Wikispecies har information om sikangtita.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] BirdLife International 2016 Poecile hypermelaenus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[Robson-4] [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:212-213, ISBN 978-1-84330-746-4

[hbw-5] [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2019). Black-bibbed Tit (Poecile hypermelaenus). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343868 3 februari 2019).

[6] Johansson, U.S., Ekman, J., Bowie, R.C.K., Halvarsson, P., Ohlson, J.I., Price, T.D. & Ericson, P.G.P. (2013) A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae). Mol. Phylogenet. Evol. 69(3): 852–860.

[7] Gill, F.B., B. Slikas, and F.H. Sheldon (2005), Phylogeny of titmice (Paridae): II. Species relationships based on sequences of the mitochondrial cytochrome-b gene, Auk 122, 121-143.

[8] Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler