Staden grundades runt 990 och efter en brand återuppbyggdes den och blev stad på 1000-talet.[1]
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.[2]
Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 25 augusti 1947) inkorporerades i Sigtuna stad i kommunalt hänseende Sankt Olofs och Sankt Pers landskommun med 644 invånare (den 31 december 1947) och omfattande en areal av 35,50 km², varav 35,45 km² land. I avseende på fastighetsredovisningen inkorporerades socknarna Sankt Olof med 431 invånare (den 31 december 1947) och omfattande en areal av 22,86 km², varav 22,84 km² land, och Sankt Per med 213 invånare och omfattande en areal av 12,64 km², varav 12,61 km² land.[3][4]
Den 1 januari 1950 (enligt beslut den 18 mars 1949) överfördes till Sigtuna stad och S:t Pers församling från Häggeby landskommun och Häggeby församling i Uppsala län de obebodda fastigheterna Finsta och Finstaholm 1:6-1:9 samt Bodarne 1:2 omfattande en areal av 0,48 km², varav allt land.[3]
Genom kommunreformen den 1 januari 1952 inkorporerades Haga landskommun med 203 invånare (den 31 december 1950) omfattande en areal av 18,73 km², varav 18,58 km² land.[3]
Den 1 januari 1953 överfördes från staden och S:t Olofs församling till Märsta landskommun och Odensala församling ett område (Lövstaholmsområdet) med 49 invånare och omfattande en areal av 6,75 km², varav 6,74 km² land.[5]
Staden uppgick 1 januari 1971 tillsammans med Märsta landskommun i den då nybildade Sigtuna kommun.
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0080[8] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1948 innan inkorporeringen av grannområdena.
Stadsvapen
Blasonering: I blått fält en krona av guld mellan tre sexuddiga stjärnor av silver, ordnade två och en.
Bilden i Sigtuna kommunvapen fördes av Sigtuna stad som sigill från 1311 och på en fana från 1651. Vapnet blev aldrig officiellt fastställt av Kungl. Maj:t för staden utan antogs i samband med kommunbildningen 1971 och registrerades i PRV 1974 i enlighet med ny lagstiftning.
Geografi
Sigtuna stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 59,32 km², varav 59,12 km² land.[3] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1955 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 53,38 km², varav allt land.[5]
Tätorter i staden 1960
I Sigtuna stad fanns tätortenSigtuna, som hade 2 580 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 81,8 procent.[9]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Sigtuna stad 1805–1970[10][11][12][13]
År
Folkmängd
1805
434
1810
380
1820
396
1830
349
1840
399
1850
426
1860
460
1870
487
1880
609
1890
552
1900
568
1910
669
1920
709
1930
1 030
1935
1 178
1940
1 337
1945
1 432
1950
2 511
1955
2 647
1960
3 156
1965
3 794
1970
4 691
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkningen den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den upplöstes 1 januari 1971.
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 4 & 6-8. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 4 december 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
