Sigtuna kommun
| Sigtuna kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
| Slogan | Alla tiders mötesplats och Where Sweden begins |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Sigtuna kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Märsta |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 52 498 ()[2] |
| Areal | 350,26 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 327,67 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 22,59 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 160,22 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°38′00″N 17°53′00″Ö / 59.633333333333°N 17.883333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Storstad | Storstockholm |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Attunda domkrets (–) Sollentuna domsaga (–) Stockholms läns västra domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0225[4] |
| Anställda | 2 925 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0191[6] |
| GeoNames | 2679300 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Sigtuna kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Märsta. Den näst största tätorten är Sigtuna, från vilken kommunen tagit sitt namn.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Haga, Husby-Ärlinghundra, Lunda, Norrsunda, Odensala, Sankt Olof, Sankt Per, Skepptuna, Skånela och Vidbo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn; dock bildades Sankt Olofs och Sankt Pers landskommun gemensamt för de två socknarna. I området fanns även Sigtuna stad som 1863 bildade en stadskommun.
1948 införlivades Sankt Olofs och Sankt Pers landskommun i Sigtuna stad. Vid kommunreformen 1952 sammanlades landskommunerna i Skepptuna landskommun och Märsta landskommun, medan Sigtuna stad inkorporerade Haga landskommun.
1967 utökades Märsta landskommun med delar ur den då upplösta Skepptuna landskommun (Lunda, Skepptuna och Vidbo). Sigtuna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sigtuna stad och Märsta landskommun.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Stockholms läns västra domsaga, från 1977 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[8]
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [9]
Geografi
Sigtuna kommun är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. Kommunen gränsar i nordöst till Norrtälje kommun, i öster till Vallentuna kommun, i söder till Upplands Väsby kommun och i sydväst till Upplands-Bro kommun, alla i Stockholms län. I nordväst gränsar kommunen till Håbo kommun och i norr till Knivsta kommun, båda i Uppsala län.
Topografi och hydrografi
Sigtuna kommun präglas av en varierad natur bestående av skogar och jordbrukslandskap. De västra och mellersta delarna av kommunen kännetecknas av stora lerslätter. I öst reser sig små bergknallar av granit och gnejs upp ur lersedimenten, inklusive kommunens högsta punkt, Jernberget (65 m över havet). Genom östra delen av kommunen slingrar sig Stockholmsåsen, som har påverkats av grustäkter och är svårt sargad. I söder av kommunen ligger den välkända fågelsjön Fysingen, medan Garnsviken norr om centralorten är en av Mälarens många vikar som successivt växer igen och utgör viktiga områden för fågellivet.[10]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
- Husby-Ärlinghundra församling
- Norrsunda församling
- Sigtuna församling
- Skepptuna församling
- Valsta församling
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[11]:
Tätorter
| Namn | Antal invånare | Datum |
|---|---|---|
| Märsta | 27 034 | 31 december 2015 |
| Sigtuna | 9 074 | 31 december 2015 |
| Rosersberg | 1 765 | 31 december 2015 |
| Steningehöjden | 1 130 | 31 december 2015 |
| Granby | 240 | 31 december 2015 |
Postadress
- Arlandastad (195 XX)
- Märsta (195 XX)
- Rosersberg (195 XX)
- Sigtuna (193 XX)
- Steningehöjden (195 65)
- Stockholm-Arlanda (190 XX)
Dessutom ligger vissa delar i norr under postorten Knivsta (741 XX)
Styre och politik
Styre
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994-1998[12] | S | V | MP | |||
| 1998-2002[12] | M | C | FP | KD | SFS | SPI |
| 2002-2006[12] | S | V | MP | |||
| 2006-2010[12] | S | C | MP | |||
| 2010-2014[12] | S | MP | C | |||
| 2014-2017 | S | MP | L | |||
| 2017-2018 | M | L | MP | KD | SFS | C |
| 2018-2022 | M | C | L | KD | SFS | |
| 2022-2023 | M | C | L | KD | SFS | |
| 2024- | M | SD | KD | SFS | ||
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022-2026[13] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Erik Langby |
| Förste vice ordförande | M | Gunilla Holmgren |
| Andre vice ordförande | S | Susan Jibran |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SKP | ASK | ÖVR | SPI | SD | NYD | SfS | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 22 | 1 | 10 | 8 | 6 |
| 49 | 88,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 20 | 2 | 11 | 6 | 7 |
| 49 | 90,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 21 | 3 | 10 | 5 | 8 |
| 49 | 89,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 22 | 3 | 7 | 4 | 10 |
| 49 | 86,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 23 | 2 | 6 | 2 | 1 | 13 |
| 49 | 87,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 20 | 1 | 2 | 4 | 6 | 14 |
| 49 | 85,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 19 | 2 | 1 | 2 | 3 | 6 | 14 |
| 49 | 81,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 18 | 1 | 2 | 2 | 3 | 5 | 2 | 15 |
| 49 | 81,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 24 | 2 | 2 | 3 | 4 | 15 |
| 51 | 81,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 4 | 17 | 2 | 2 | 1 | 1 | 2 | 2 | 3 | 17 |
| 51 | 74,96 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 21 | 2 | 1 | 1 | 1 | 6 | 3 | 13 |
| 51 | 73,71 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 21 | 2 | 1 | 1 | 2 | 2 | 4 | 2 | 15 |
| 51 | 77,10 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 23 | 2 | 2 | 3 | 1 | 3 | 2 | 14 |
| 51 | 79,15 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 19 | 3 | 5 | 2 | 1 | 3 | 2 | 14 |
| 51 | 77,65 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 3 | 12 | 2 | 7 | 2 | 3 | 3 | 3 | 16 |
| 51 | 76,80 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 4 | 18 | 2 | 8 | 2 | 2 | 3 | 3 | 19 |
| 61 | 70,12 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Olov Holst |
| Förste vice ordförande | M | Mattias Askerson |
| Andre vice ordförande | S | Marie Axelsson |
Källa:[14]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Peter Kockum | 1998 | 2002 | Moderaterna | |
| Anders Johansson | 2002 | 2013 | Socialdemokraterna | |
| Lars Bryntesson | 2013 | 2016 | Socialdemokraterna | |
| Ibrahim Khalifa | 2016 | 2017 | Socialdemokraterna | |
| Olov Holst | 2017 | Moderaterna | ||
Övriga nämnder
Utöver kommunstyrelsen finns i kommunen åtta nämnder: Utbildningsnämnden, Bygg- och miljönämnden, Socialnämnden, Krisledningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Vård- och omsorgsnämnden, Valnämnden och Överförmyndarnämnden.[15]
| Nämnd | Ordförande | 1:e vice ordförande | 2:e vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utbildningsnämnden | M | Mattias Askerson | SD | Rune Öhlund | S | Emel Karakaya |
| Bygg- och miljönämnden | M | Mats Weibull | SD | Lars Petersson | S | Carina Henriksson Pearce |
| Socialnämnden | M | Anna Malm Kelfve | KD | Kurt Pettersson | S | Thore Nyman |
| Krisledningsnämnden | M | Olov Holst | M | Mats Weibull | S | Marie Axelsson |
| Kultur- och fritidsnämnden | SfS | Lars Björling | M | Karolina Holst | S | Rolando Rosales |
| Valnämnden | M | Kjell Holmgren | S | Annika Nilsson | ||
| Vård- och omsorgsnämnden | KD | Erik Sedig | M | Josefin Brodd | S | Tomas Brandell |
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I Sigtuna kommun domineras näringslivet främst av transport och samfärdsel, med Arlanda som den främsta arbetsplatsen som rymmer över 13 000 anställda inom olika branscher. Arlanda, som är en av Sveriges största flygplatser, är en knutpunkt för både nationell och internationell flygtrafik och har en betydande ekonomisk inverkan på regionen. Utöver flygplatsen fungerar kommunen även som ett viktigt utbildnings- och konferenscentrum, lockande besökare och affärsresenärer från när och fjärran. Dessutom huserar Sigtuna många små och medelstora industriföretag, vilket bidrar till en varierad näringslivsstruktur och skapar arbetstillfällen inom olika sektorer.[17]
Infrastruktur
Transporter
Inom kommunen ligger Stockholms internationella flygplats Arlanda. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E4. I Märsta avtar länsväg 273 åt nordöst, länsväg 263 åt väster och länsväg 255 åt nordväst. Nord-sydlig riktning har även järnvägen Ostkustbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stopp vid Rosersberg, Märsta och Arlanda.
Befolkning
Demografi
Statistik
| Sigtuna kommun | |
 Sigtuna museum (2016). | |
| Civilstånd | |
|---|---|
| Ogifta | |
| Antal (Andel) | 24 215 st (52,33 %) varav 13 099 män och 11 116 kvinnor |
| Gifta | |
| Antal (Andel) | 15 669 (33,86 %) varav 7 941 män och 7 728 kvinnor |
| Skilda | |
| Antal (Andel) | 4 877 (10,54 %) varav 2 156 män och 2 721 kvinnor |
| Änkor/Änklingar | |
| Antal (Andel) | 1 513 st (3,27 %) varav 311 män och 1 202 kvinnor |
| Könsfördelning | |
| Män | 23 507 (50,80 %) |
| Kvinnor | 22 767 (49,20 %) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 9 354 st (20,21 %) varav 4 794 män och 4 540 kvinnor |
| 15–24 år | 5 753 st (12,43 %) varav 3 042 män och 2 711 kvinnor |
| 25–54 år | 19 741 st (42,66 %) varav 10 198 män och 9 543 kvinnor |
| 55–64 år | 4 634 st (10,01 %) varav 2 386 män och 2 248 kvinnor |
| 65+ år | 6 792 st (14,68 %) varav 3 087 män och 3 705 kvinnor |
| Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2016 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [18] | |
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Sigtuna kommun 1970–2020[18] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 26 062 | |||
| 1975 | 26 615 | |||
| 1980 | 28 276 | |||
| 1985 | 29 300 | |||
| 1990 | 31 485 | |||
| 1995 | 33 406 | |||
| 2000 | 35 001 | |||
| 2005 | 36 711 | |||
| 2010 | 39 990 | |||
| 2015 | 44 786 | |||
| 2020 | 49 537 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 19 124, eller 41,33 % av befolkningen (hela befolkningen: 46 274 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 426, eller 26,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 35 771 den 31 december 2002).[19]
| Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 14 377 | 31,07 % | 7 343 | 7 034 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 4 747 | 10,26 % | 2 489 | 2 258 |
| Inrikes födda med en inrikes född förälder | 4 173 | 9,02 % | 2 151 | 2 022 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 22 977 | 49,65 % | 11 524 | 11 453 |
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Sigtuna kommun.[20]
| Födelseland 31 december 2021[20] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige | 32 087 | 63,83 % | 80,00 % |
| 2 |  Pakistan | 1 203 | 2,39 % | 0,23 % |
| 3 |  Irak | 1 197 | 2,38 % | 1,40 % |
| 4 |  Finland | 1 079 | 2,15 % | 1,31 % |
| 5 |  Syrien | 919 | 1,83 % | 1,88 % |
| 6 |  Polen | 906 | 1,80 % | 0,91 % |
| 7 |  Somalia | 641 | 1,28 % | 0,67 % |
| 8 |  Afghanistan | 596 | 1,19 % | 0,60 % |
| 9 |  Turkiet | 581 | 1,16 % | 0,52 % |
| 10 |  Iran | 553 | 1,10 % | 0,80 % |
Utländska medborgare
Den 31 december 2016 hade 7 392 invånare (15,97 %), varav 3 997 män och 3 395 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[21]
Kultur
Kulturarv
Bland kulturarv i kommunen kan nämnas slotten: Rosersbergs slott, Steninge slott, Skånelaholm och Venngarns slott.
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält en krona av guld mellan tre sexuddiga stjärnor av silver, ordnade två och en.
Bilden i Sigtuna kommunvapen fördes av Sigtuna stad som sigill från 1311 och på en fana från 1651. Vapnet blev aldrig officiellt fastställt av Kungl. Maj:t för staden utan antogs i samband med kommunbildningen 1971 och registrerades hos PRV 1974 i enlighet med ny lagstiftning.
Se även
- Naturreservat i Sigtuna kommun
- Personer med anknytning till Sigtuna kommun
Referenser
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ ”Sigtuna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sigtuna-(sigtuna-kommun-ab-l%C3%A4n). Läst 6 maj 2024.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ [a b c d e] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 12 oktober 2018.
- ^ ”Kommunfullmäktiges presidium”. Sigtuna kommun. https://sigtuna.tromanpublik.se/organisation/1c1aaaf9-5a4d-4eb2-9494-aa912b5287f8. Läst 17 juni 2024.
- ^ ”Förtroendevalda Sigtuna kommun”. Sigtuna kommun. Arkiverad från originalet den 1 december 2018. https://web.archive.org/web/20181201180940/https://sigtuna.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=17. Läst 1 december 2018.
- ^ ”Hur fungerar kommunen?”. www.sigtuna.se. https://www.sigtuna.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/hur-fungerar-kommunen.html. Läst 21 januari 2022.
- ^ ”Nämnder - Förtroendevalda i Sigtuna kommun”. sigtuna.tromanpublik.se. Arkiverad från originalet den 21 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220121151847/https://sigtuna.tromanpublik.se/viewOrganizationCategory.jsf?id=19. Läst 21 januari 2022.
- ^ ”Sigtuna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sigtuna-(sigtuna-kommun-ab-l%C3%A4n). Läst 10 maj 2024.
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 23 mars 2017.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 23 mars 2017.
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022.
- ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 23 mars 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Sigtuna kommun.
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: User:Kildor
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Vasa gård i Skepptuna, Sigtuna kommun. Stamgård för Vasaätten.
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Sigtuna kommun
World file:
47.51501355940914806 0 0 -47.51501355940914806 1952907.84912374289706349
8346458.63839425146579742Författare/Upphovsman: Brorsson, Licens: CC BY-SA 3.0
Head Office of Sigtuna Municipality in Märsta, Sweden
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 4.0
Sigtuna museum. Sigtuna, Stockholm County.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Sigtuna Municipality in Stockholm County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se