Sigma Librae
| Sigma Librae (σ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Vågen |
| Rektascension | 15t 04m 04,21608s[1] |
| Deklination | -25° 16′ 55,0606″[1] |
| Skenbar magnitud () | 3,20 - 3,46[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M3 / M4 III[3] |
| U–B | +1,94[4] |
| B–V | +1,70[4] |
| Variabeltyp | SRb[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -4,2[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -71,16[1] mas/år Dek.: -43,34[1] mas/år |
| Parallax () | 11,31 ± 0,25[1] |
| Avstånd | 288 ± 6 lå (88 ± 2 pc) |
| Absolut magnitud () | -1,5[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 2,1[7] M☉ |
| Radie | 48,79[8] R☉ |
| Luminositet | 10,0[8] L☉ |
| Temperatur | 3 600[7] K |
| Metallicitet | 0,00[9] dex |
| Andra beteckningar | |
| 20 Librae, CD- 24 11834, FK5 556, HD 133216, HIP 73714, HR 5603, SAO 183139.[10] | |
Sigma Librae (σ Librae, förkortat Sigma Lib, σ Lib) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Vågen. Den har en skenbar magnitud på 3,29[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 11,3 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 288 ljusår (88 parsek) från solen, med en felmarginal på 2 procent. Med detta avstånd minskar stjärnans skenbara magnitud med 0,20 ± 0,17 genom skymning orsakad av mellanliggande gas och stoft.[9]
Nomenklatur
Stjärnan hade ursprungligen Bayerbeteckningen "Gamma Scorpii"[11](γ Sco) och fick inte den nuvarande Bayerbeteckningen, Sigma Librae, förrän på 1800-talet. Det nya namnet fastställdes av kommissionen 3 i Internationella astronomiska unionen den 31 juli 1930.[12]
Den har de latinska namnen Brachium, "arm", och Cornu, "horn", och de ickeunika arabiska namnen Zuben el Genubi, "södra klon", (som den delar med Alfa Librae), Zuben Hakrabi (som den delar med Gamma Librae och Eta Librae (den senare kallades också Zuban Alakrab) och Ankaa (som den delar med Alfa Phoenicis).
Egenskaper
Sigma Librae är en röd jättestjärna av spektralklass M3/M4 III.[3] Den har en massa som är 2,1[7] gånger större än solens massa och en uppskattad radie som 48,8[8] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär 10,0 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 3 600 K[7].
Sigma Librae är en halvregelbunden variabel stjärna med en pulseringsperiod på 20 dygn.[6] Den visar små amplitudvariationer i storleksordningen 0,10-0,15 på en tidsskala så kort som 15-20 minuter, med cykler av repetition över intervall på 2,5-3,0 timmar.[13] Denna form av variabilitet visar att stjärnan ligger på den asymptotiska jättegrenen och genererar energi genom kärnfusion av väte och helium utmed koncentriska skal som omger en inert kärna av kol och syre.[14]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ [a b] Houk, Nancy (1978), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 4, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1988mcts.book.....H.
- ^ [a b] Nicolet, B. (1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N.
- ^ Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions (35), Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W.
- ^ [a b] Yeşilyaprak, C.; Aslan, Z. (December 2004), "Period-luminosity relation for M-type semiregular variables from Hipparcos parallaxes", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 355 (2): 601–607, Bibcode:2004MNRAS.355..601Y, doi:10.1111/j.1365-2966.2004.08344.x.
- ^ [a b c d] Tsuji, Takashi (May 2007), "Isotopic abundances of Carbon and Oxygen in Oxygen-rich giant stars", in Kupka, F.; Roxburgh, I.; Chan, K., Convection in Astrophysics, Proceedings of IAU Symposium #239 held 21-25 August, 2006 in Prague, Czech Republic, pp. 307–310, Bibcode:2007IAUS..239..307T, arXiv:astro-ph/0610180 Freely accessible, doi:10.1017/S1743921307000622.
- ^ [a b c] https://www.universeguide.com/star/brachium
- ^ [a b] Dehaes, S.; et al. (September 2011), "Structure of the outer layers of cool standard stars", Astronomy & Astrophysics, 533: A107, Bibcode:2011A&A...533A.107D, arXiv:0905.1240 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/200912442
- ^ "sig Lib -- Semi-regular pulsating Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-14.
- ^ Burnham, Robert (1978), Burnham's celestial handbook: an observer's guide to the universe beyond the Solar System, Dover Books on Astronomy, 2 (2nd ed.), Courier Dover Publications, p. 1108, ISBN 0486235688.
- ^ "Report of Commissions: Ephemerides", Transactions of the International Astronomical Union, 4: 20, 1932.
- ^ Ruban, E. V.; Arkharov, A. A. (December 2010), "Microvariability and fast variability of stars. II. The semiregular red giants L2 Pup, 2 Cen, η Gem, and σ Lib", Astrophysics, 53 (4): 523–535, Bibcode:2010Ap.....53..523R, doi:10.1007/s10511-010-9144-7.
- ^ Lebzelter, T.; Hron, J. (January 2008), "BRITE stars on the AGB", Communications in Asteroseismology, 152: 178–181, Bibcode:2008CoAst.152..178L, doi:10.1553/cia152s178
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Libra chart
