Sigma Coronae Borealis

Sigma Coronae Borealis (σ)
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Norra kronan
Rektascension	16t 14m 40,854s[1]
Deklination	33° 51′ 31,02″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+5,55[1]
Stjärntyp
Spektraltyp	F6 V[2] + G1V (B) [3]
U–B	+0,045[4]
B–V	+0,599[4]
Variabeltyp	Eruptiv variabel av RS Canum Venaticorum-typ (RS)[5]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	-12,30 ± 0,06[6] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: -263,39 ± 0,24 [7] mas/år Dek.: -92,67 ± 0,21[7] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	43,93 ± 0,10[8]
Avstånd	74,2 ± 0,2 lå (22,76 ± 0,05 pc)
Absolut magnitud (${\displaystyle M_{V}}$)	+4,64 ± 0,01[7]
Detaljer
Massa	1,0[9] M☉
Radie	1,68[10] R☉
Luminositet	3,42[10] L☉
Temperatur	5 950 ± 10[9] K
Vinkelhastighet	3 ± 2[9] km/s
Ålder	1 - 3[9] miljarder år
Andra beteckningar
σ CrB, 17 Coronae Borealis, BD+34° 2750, HIP 79607 (endast AB), SAO 65165, ADS 9979[5] σ CrB A : σ 2 CrB, TZ CrB, GJ 9550B, HD 146361, HR 6064, CCDM J16147 + 3352A, WDS J16147 + 3352A, TYC 2583-1846-1 [11] σ CrB B : σ 1 CrB, GJ 9550A, HD 146362, HR 6063, CCDM J16147 + 3352B, WDS J16147 + 3352B, TYC 2583-1846-2[12] ö CrB C : GJ 9549, HIP 79551, WDS J16147 + 3352E , G 180-42 [13]

Sigma Coronae Borealis (σ Coronae Borealis, förkortat Sigma CrB, σ CrB) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en kvintipelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Norra kronan. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,55^[1] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Konstellationen innehåller tre solliknande stjärnor i huvudserien och två följeslagare med mindre massa. Av dessa är Sigma Coronae Boreulis A, den variabla stjärnan TZ Coronae Borealis. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 43,9^[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 73 ljusår (ca 23 parsek) från solen.

Egenskaper

Primärstjärnan Sigma Coronae Borealis A är en utvecklad vit till gul stjärna i huvudserien av spektralklass F6 V^[2]. Den har en massa som är ungefär lika stor^[9] som solens massa, en radie som är ca 1,7^[10] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 3,4^[10] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 900^[9] K.

Systemkomponenter

De starkast lysande komponenterna i Sigma Coronae Borealis bildar en visuell dubbelstjärna, först upplöst på 1800-talet^[14] och betecknas Sigma Coronae Borealis A och B. Senare har beteckningarna Sigma² och Sigma¹ Corona Borealis kommit i bruk. Något förvirrande betecknas den ljusare komponenten A som Sigma² eftersom den har högre uppstigning. En tredje komponent, separerad med ett minimum av 14 000 AE, har en gemensam rörelse med huvudsystemet och är fysiskt associerad. Den är noterad i Washington Double Star Catalog (WDS), en sammanställning av observationer av dubbelstjärnor, som komponent E,^[14] men brukar kallas Sigma Coronae Borealis C.^[9]

Sigma² Corona Borealis är i sig själv en snäv dubbelstjärna. Här ligger de två stjärnorna extremt nära med en kort rotationsperiod på 1,14 dygn^[9] och separerad med endast 0,0279 AE^[9] vilket gjort det möjligt för de två stjärnorna att utöva tidvatteneffekt på varandra, som leder till synkronisering av deras rotation. De har också klassificerats som RS Canum Venaticorum-variabler, aktiva stjärnor, som visar variationer i sin skenbara magnitud på grund av ”solfläckar” på deras yta.^[5] Trots att Sigma² Corona Borealis två stjärnor är separerade med endast ungefär varje stjärnas diameter, upplöstes de med hjälp av CHARA optical interferometer vid Mount Wilson Observatory. Primärstjärnan är 13,7 procent mer massiv än solen, medan följeslagaren är 9,0 procent mer massiv än solen, och båda har en radie som är ca 24 procent större än solens.^[9]

Sigma Coronae Borealis C, även känd som HIP 79551, framträder som en röd dvärg av spektraltyp M2.5V.^[15] Den är också en dubbelstjärna, med en följeslagare med en omloppsperiod på 52 år och en massa på ca 10 procent av solens detekterad genom astrometri.^{[16] [9]}

Den spektroskopiska dubbelstjärnan Sigma² Coronae Borealis är en RS Canum Venaticorum-variabel. Det varierar i magnitud med 0,05 enheter med en period på 1,139789 dygn, samma som omloppsperioden. Ljusförändringarna orsakas av variationer i ljusstyrkan på stjärnornas yta, beroende på gigantiska ”solfläckar”. Variabla stjärnbeteckningar ges inte till stjärnor med Bayerbeteckning, men i detta fall identifieras endast en komponent av Sigma Coronae Borealis som variabel och har beteckningen TZ Coronae Borealis.^[17]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

Externa länkar

• https://www.universeguide.com/star/sigmacoronaeborealis
• http://stars.astro.illinois.edu/sow/sigmacrb.html

Stjärnor i Norra kronan Bayer Alphecca (Alfa Coronae Borealis) (α)  · Nusakan (Beta Coronae Borealis) (β)  · Gamma Coronae Borealis (γ)  · Delta Coronae Borealis (δ)  · Epsilon Coronae Borealis (ε)  · Zeta1 Coronae Borealis (ζ1)  · Zeta2 Coronae Borealis (ζ2) Eta Coronae Borealis (η)  · Theta Coronae Borealis (θ)  · Jota Coronae Borealis (ι)  · Kappa Coronae Borealis (κ)  · Lambda Coronae Borealis (λ)  · My Coronae Borealis (μ)  · Ny1 Coronae Borealis (ν1)  · Ny2 Coronae Borealis (ν2)  · Xi Coronae Borealis (ξ)  · Omikron Coronae Borealis (ο)  · Pi Coronae Borealis (π)  · Rho Coronae Borealis (ρ)  · Sigma Coronae Borealis (σ)  · Tau Coronae Borealis (τ)  · Ypsilon Coronae Borealis (υ) Flamsteed 23 Herculis Variabler R Coronae Borealis  · S Coronae Borealis  · T Coronae Borealis  · U Coronae Borealis  · V Coronae Borealis  · W Coronae Borealis  · X Coronae Borealis  · Y Coronae Borealis  · Z Coronae Borealis  · RR Coronae Borealis  · RS Coronae Borealis  · TY Coronae Borealis  · UW Coronae Borealis HD HD 140913  · HD 145457 Övriga ADS 9731  · Gliese 611  · NGC 6002  · XO-1 (Moldoveanu)