Sigfrid von Engeström
| Sigfrid von Engeström | |
| Född | 14 mars 1889[1] Linköpings församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 16 mars 1984[1] (95 år) Gåsinge-Dillnäs församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet |
| Sysselsättning | Präst, översättare, teolog |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Föräldrar | Adolf von Engeström |
| Redigera Wikidata | |
Johan Sigfrid Wilhelm von Engeström, född 14 mars 1889 i Linköping, död 16 mars 1984 på Heby fideikommiss i Gåsinge-Dillnäs församling i Södermanlands län,[2] var en svensk teolog och präst.
Biografi
Sigfrid von Engeström var son till domprosten i Kalmar Adolf von Engeström och Mathilde Liljencrantz. Han var filosofie kandidat, teologie doktor och blev docent i teologisk etik i Uppsala 1920. Han blev biträdande lärare i symbolik 1920m lektor vid Uppsala högre allmänna läroverk 1923 och professor i teologisk etik i Uppsala 1939. Han var en av de ledande inom Sveriges kristliga studentrörelse och deltog verksamt i den ekumeniska rörelsen. Bland von Engeströms skrifter märks Studier till Wilhelm Herrmanns etik (gradualavhandling, 1920), Romersk katolicism (1923), Luthers tankar om frälsningsvissheten i Romarbrevskommentaren (1926). Från 1925 var tillsammans med Manfred Björkquist redaktör för tidskriften Vår Lösen.[3]
von Engeström var medlem av den högerradikala politiska organisationen Sveriges nationella förbund,[4] ordförande för konservativa studentföreningen Heimdal 1920 och ledamot av Nordstjärneorden.
Bibliografi (urval)
- Studier till Wilhelm Herrmanns etik (Almqvist & Wiksell, 1920) [Diss. Uppsala universitet]
- Romersk katolicism: ur den katolska kyrkans tankevärld (Svenska kristliga studentrörelsen, 1923)
- Luthers trosbegrepp med särskild hänsyn till försanthållandets betydelse (1933)
- Tro och realism (Diakonistyrelsen, 1935)
- De två vägarna: studier i fornkyrkans tankevärld (Diakonistyrelsen, 1936)
- Förlåtelsetanken hos Luther och i nyare evangelisk teologi (Diakonistyrelsen, 1938)
- Katolicismen i nutiden (Bonnier, 1941)
- Samvetet (Svenska bokförlaget, 1947)
- Översättningar
- Wilhelm Herrmann: Religion och historia i den evangeliska kristendomen: Olaus-Petri-föreläsningar hållna vid Upsala universitet (öfvers. från författarens manuskript af Sigfrid von Engeström, Geber, 1912)
- Rudolf Kittel: Israels religionshistoria (Die Religion des Volkes Israel) (Svenska kyrkans diakonistyrelse, 1921)
- Jens Nørregaard: Augustinus väg till kristendomen (Diakonistyrelsen, 1928)
- Den Augsburgska bekännelsen (översättning och historisk inledning) (Diakonistyrelsen, 1930)
- Martin Luther: Om goda gärningar (Von den guten Werken) (Diakonistyrelsen, 1942)
| Företrädare: Sven Ydén | Föreningen Heimdals ordförande 1920 | Efterträdare: Göran Hultin |
Referenser
Noter
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, von Engeström, Johan Sigfrid Vilhelm, läst: 18 november 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
- ^ https://tobiashubinette.wordpress.com/2016/01/17/sveriges-nationella-forbund-extremhogern/
Källor
- Oloph Bexell, Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 120), Uppsala 2021, s. 273–279 och där anf. litteratur.
- Sveriges dödbok 1947–2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.