Sichuannötväcka
| Sichuannötväcka | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Nötväckor Sittidae |
| Släkte | Sitta |
| Art | Sichuannötväcka S. przewalskii |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sitta przewalskii | |
| Auktor | (Berezowski & Bianchi, 1891) |
| Utbredning | |
 Utbredningskarta som visar vitkindad nötväcka i Himalaya och sichuannötväcka i Kina. | |
| Synonymer | |
| Przjevalskijnötväcka | |
Sichuannötväcka[2] (Sitta przewalskii) är en tätting i familjen nötväckor som enbart förekommer i Kina.[3] Fram tills nyligen behandlades den som en del av vitkindad nötväcka.
Kännetecken
Utseende
Sichuannötväckan är en liten till medelstor (12,5 cm) nötväcka med djupt kanelbrun undersida. Hjässan och nacken är glansigt svart medan resten av ovansidan är blågrå. Till skillnad från de flesta andra nötväckearter saknar den en svart ansiktsmask, vilket gör att ögat sticker ut på den ljusa kinden. Den är mycket lik vitkindad nötväcka, men har mycket kortare och tunnare näbb samt istället för gråvit undersida mer beigefärgade kinder och strupe som gradvis övergår i kanelbrunt på bröst och buk.
Läten
Lätena skiljer sig tydligt från vitkindad nötväcka, där sången istället för att vara nasal består av visslingar som stiger i tonhöjd, upplandat med kortare toner.[4] Bland lätena hörs dämpade "chip", högljudda visslande "dweep", nasala "que" och tunnare , avstannande "pee-pee-pee-pee".[5]
Utbredning och systematik
Sichuannötväckan förekommer i västra Kina från Qinghai till södra Sichuan, sydvästra Gansu, nordöstra Tibet och Yunnan.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktskap
Tidigare behandlades fågeln som underart till vitkindad nötväcka (Sitta leucopsis) och vissa gör det fortfarande.[6] Den har tillsammans med vitkindad nötväcka antagits vara nära släkt med nordamerikanska arten vitbröstad nötväcka som även den saknar den svarta ögonmasken. DNA-studier[7] visar dock att de inte är nära släkt, där sichuannötväckan istället är systerart till alla andra nötväckor.
Levnadssätt
Sichuannötväckan hittas i bergstrakter i skog med både ädelgran och gran, men också mer parkartat skogslandskap. Ingen information finns om dess föda och enda kunskapen om dess häckningsbiologi är en observation av en individ vid bo 2 juli. Arten är stannfågel men kan möjligen röra sig till lägre liggande områden vintertid.[5]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stabil populationsutveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats.
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Nikolaj Przjevalskij (1839-1888), general i ryska armén samt upptäckresande och naturforskare i Centralasien.[8] Fram tills nyligen kallades den även przjevalskijnötväcka på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]
Noter
- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Sitta przewalskii Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
- ^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ Martens, Jochen; Tietze, Dieter Thomas; Päckert, Martin (February 2011). ”Phylogeny, biodiversity, and species limits of passerine birds in the Sino-Himalayan region—a critical review”. Ornithological Monographs 70: sid. 64–94. doi:. Arkiverad från originalet den 2014-03-14. https://archive.is/20140314222429/http://www.aoucospubs.org/doi/abs/10.1525/om.2011.70.1.64. Läst 7 februari 2019.
- ^ [a b] Harrap, S. (2019). Przevalski's Nuthatch (Sitta przewalskii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59931 7 februari 2019).
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Pasquet, É., Barker, F.K., Martens, J., Tillier, A., Cruaud, C. & Cibois, A. (2014) Evolution within the nuthatches (Sittidae: Aves, Passeriformes): molecular phylogeny, biogeography, and ecological perspectives. J. Orn. 155(3): 755–765.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
Wikispecies har information om Sitta przewalskii.
Wikimedia Commons har media som rör sichuannötväcka.- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
« Sitta przewalskii » = Sitta przewalskii (Przevalski's nuthatch) - female in worn plumage
Författare/Upphovsman: Chengdong WANG, Licens: CC BY-SA 4.0
A Przevalski's Nuthatch Sitta przewalskii in fresh plumage, with foliage and cones of Farges's Fir Abies fargesii. Lianhua Mountain, Lanzhou, Gansu, China.
Repartition of Sitta leucopsis (in red) and S. przewalskii (in orange)