Siamang
Siamang Status i världen: Starkt hotad[1] | |
Siamang | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Primater Primates |
Underordning | Haplorrhini |
Infraordning | Simiiformes |
Överfamilj | Människoartade Hominoidea |
Familj | Gibboner Hylobatidae |
Släkte | Symphalangus Gloger, 1841 |
Art | Siamang S. syndactylus |
Vetenskapligt namn | |
§ Symphalangus syndactylus | |
Auktor | Raffles, 1821 |
Utbredning | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Siamang (Symphalangus syndactylus) är en art i familjen gibboner och den enda arten i släktet Symphalangus.
Kännetecken
Som alla gibboner har arten en smal kropp, långa armar och ingen svans. Med en kroppslängd mellan 75 och 90 centimeter och en vikt mellan 8 och 13 kilogram är siamang den största och tyngsta gibbonen. Pälsen är svartfärgad hos bägge kön och det finns inte heller tydliga storleksskillnader. Kännetecknande är en stor säckartad strupe som hjälper djuret under dess högljudda sång – hos andra gibboner är säcken inte lika väl utbildad eller saknas helt. Det vetenskapliga namnet syftar på särdraget att andra och tredje tån vid bakfoten nästan är sammanvuxna (både Symphalangus och syndactylus betyder "hopvuxna fingrar", se även "syndaktyli").
Utbredning och habitat
Siamang förekommer på södra delen av Malackahalvön samt på Sumatra.[1] Siamang äter företrädesvis blad och löv, i motsats till arterna i de andra gibbonsläktena som lever i samma område, och därför är konkurrensen inte så stor. Habitatet utgörs av tropisk regnskog.
Levnadssätt
Arten lever liksom de andra gibbonerna i träd och är aktiv på dagen. För att röra sig framåt använder den antingen sina armar eller går på sina bakre extremiteter. De lever i monogama familjegrupper som består av ett föräldrapar och en till tre ungar. Varje grupp har ett revir.
Revirets gränser markeras med hjälp av sång. Hanne och hona sjunger tillsammans i komplexa duetter. Siamang sjunger vanligen senare på förmiddagen för att undvika förväxlingar med gibboner av andra släkten. Revir av siamang och individer från andra gibbonsläkten kan överlappas.
Födan utgörs huvudsakligen av blad och frukter, dessutom äter de även fågelägg och smådjur. Blad utgör huvuddelen i födan och därför har siamang mindre revir och utför kortare vandringar på dagen i jämförelse med de andra gibbonerna.
Efter sju till åtta månaders dräktighet föder honan en enda unge. Efter nästan två år slutar honan att ge di och de blir könsmogna efter 6 till 7 år. Ungarna har samma pälsfärg som de vuxna.
Status och hot
Siamang kategoriseras av IUCN som starkt hotad (EN) vilket huvudsakligen beror på habitatförstöring genom skogsskövling. I viss mån jagas även djuret fortfarande.[1]
Systematik
Siamang är ensam art i släktet Symphalangus. Kloss' gibbon kallas ibland "dvärgsiamang", då den också har helt svart päls, men den är inte närmare släkt med siamang, och placeras i släktet Hylobates.
Det skiljs mellan de två underarterna S. s. continentis på Malackahalvön och S. s. syndactylus på Sumatra. Hos populationen på fastlandet är huvudet mindre i jämförelse med kroppen och deras storlek är också något mindre, i jämförelse med populationen på Sumatra.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 23 februari 2009.
Noter
- ^ [a b c] ”Symphalangus syndactylus” (på engelska). IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.1. International Union for Conservation of Nature and Natural Resources. 2015. https://www.iucnredlist.org/species/39779/17967873. Läst 18 februari 2024. ”This species is threatened by forest conversion and opportunistic collection for pet trade on Sumatra, where both of these threats extend to populations in national parks and protection forests (O’Brien et al. 2004). […] Forests, where they remain, are extremely fragmented. Coffee plantations present an increasing threat (O’Brien and Kinnaird 2003).”
Tryckta källor
- Thomas Geissmann (2003) Vergleichende Primatologie. Springer, Berlin, ISBN 3-540-43645-6
- D. E. Wilson & D. M. Reeder (2005) Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0-8018-8221-4
Externa länkar
- Information på Gibbon Conservation Center (på engelska)
- Information på Gibbons Research Lab. (på engelska)
- Siamang (Symphalangus syndactylus), foton och videoklipp på ARKive.org (på engelska)
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Fobos92, Licens: CC BY-SA 4.0
Gibbon distribution map.