Shorty Green

Wilfred Green
Shorty Green.jpg
SmeknamnShorty
NationalitetKanada Kanada
Född17 juli 1896,
Sudbury, Ontario
Död19 april 1960 (63 år),
Sudbury, Ontario
Spelardata
PositionHögerforward
SkjuterHöger
Längd178 cm
Vikt69 kg
Klubbar
Spelade förSudbury Wolves
Hamilton Tigers
New York Americans
Tränare förNew York Americans
Övrigt
Proffsår1923–1927
Hall of Fame1963
Green, tvåa från vänster i översta raden, med New York Americans i Mexiko 1926.

Wilfred Thomas "Shorty" Green, född 17 juli 1896 i Sudbury, Ontario, död 19 april 1960 i Sudbury, var en kanadensisk professionell ishockeyspelare.[1] Green spelade fyra säsonger i NHL för Hamilton Tigers och New York Americans åren 1923–1927.

Karriär

Shorty Green debuterade i NHL med Hamilton Tigers säsongen 1923–24 och gjorde 13 poäng på 22 matcher i en kedja med Billy Burch och yngre brodern Red Green. Tigers slutade dock sist i ligan med 19 poäng på 24 matcher.

Andra säsongen med Tigers, 1924–25, blev mer lyckosam då Green som nyutnämnd lagkapten gjorde 18 mål och 27 poäng på 28 matcher. Kedjekamraten Billy Burch vann Hart Trophy som NHL:s mest värdefulle spelare och Tigers, som de två föregående säsongerna slutat sist i ligan, vann NHL:s grundserie en poäng före Toronto St. Patricks. Tigers missade dock chansen att få spela om Stanley Cup då Green och Burch ledde en spelarstrejk inför slutspelet mot klubbens ägare för bättre ekonomiska villkor.[2] Det hela slutade med att klubben stängdes av från spel och upplöstes efter säsongen och då den nya klubben New York Americans bildades inför säsongen 1925–26 köpte den rättigheterna till Hamilton Tigers spelare.

Green var tillbaka i NHL med nya klubben New York Americans säsongen 1925–26 och gjorde det första målet i klubbens historia den 15 december 1925 i nya arenan Madison Square Garden III i en match mot Montreal Canadiens.[3] Green spelade två säsonger för New York Americans. Sent under säsongen 1926–27 ådrog han sig en allvarlig njurskada under en match och togs in på sjukhus i kritiskt tillstånd.[4] Green återhämtade sig men skadan betydde slutet på hans spelarkarriär. Säsongen 1927–28 utsågs han istället till ny tränare för New York Americans.[5] Det blev dock endast en säsong som tränare för Americans med 11 vinster, 27 förluster och 6 oavgjorda och med en femteplats i Canadian Division som resultat.

1963 valdes Green in som ärad medlem i Hockey Hall of Fame.[6]

Statistik

Spelare

  Grundserie Slutspel
SäsongLagLigaMatcherMålAssistsPoängUtv.MatcherMålAssistsPoängUtv.
1923–24Hamilton TigersNHL22761331
1924–25Hamilton TigersNHL281892763
1925–26New York AmericansNHL32641040
1926–27New York AmericansNHL2121317
NHL totalt103332053151

Tränare

M = Matcher, V = Vinster, F = Förluster, O = Oavgjorda, P = Poäng, Div. = Divisionsresultat

SäsongLagLigaMVFOPDiv.Resultat
1927–28New York AmericansNHL4411276285:a i Canadian Division
NHL totalt441127628

Meriter

Externa länkar

Referenser

  1. ^ Shorty Green hockey-reference.com
  2. ^ Hockey History: The First NHL Strike Arkiverad 13 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine. Jamie Fitzpatrick, proicehockey.about.com
  3. ^ Madison Square Garden III hockey.ballparks.com
  4. ^ "Green badly hurt in hockey game" The Pittsburgh Press, sid. 31, 1 mars 1927
  5. ^ "Green is manager of N.Y. Americans" The Montreal Gazette, 17 augusti 1927
  6. ^ Shorty Green hhof.com

Media som används på denna webbplats

Shorty Green.jpg
Shorty Green, as coach of the Hamilton Tigers of the OHA Senior A League, in the 1932–33 season.
Ny-amerks-in-mexico-1926.jpg
This Canadian work is in the public domain in Canada because its copyright has expired due to one of the following:
1. it was subject to Crown copyright and was first published more than 50 years ago, or

it was not subject to Crown copyright, and

2. it is a photograph that was created prior to January 1, 1949, or
3. the creator died prior to January 1, 1972.