Shaula

Shaula
Lambda Scorpii
Scorpius IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkorpionen
Rektascension17t 33m 36,520s[1]
Deklination-37° 06′ 13,76″[1]
Skenbar magnitud ()1,62[1] (+1,59 – 1,65[2]) / 14,9 / 12,0[3]
Stjärntyp
SpektraltypB2 IV + DA7.9[4]
U–B-0,880[5]
B–V-0,231 ± 0,008[6]
VariabeltypBeta Cephei-variabel (BCEP/EA)[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-3,00 ± 2,8[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -8,90[1] mas/år
Dek.: -29,95 ± 0,62[1] mas/år
Parallax ()5,71 ± 0,90[1]
Avstånd570 ± 10  (180 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()-3,70[8]
Detaljer
Massa14,5 ± 1,1[9] M
Radie8,8 ± 1,2[9] R
Luminositet36 300[9] L
Temperatur25 000 ± 1 000[9] K
Vinkelhastighet150[9] km/s
Andra beteckningar
35 Scorpii, 1E 1730.2-3704, IRAS 17302-3704, SRS 30652, EUVE J1733-37.1, JP11 2862, TD1 20577, FK5 652, 2MASS J17333652-3706135, TYC 7388-1093-1, TNG 1, GC 23769, N30 3905, UBV M 22240, SEE 334A, GCRV 10136, UBV 14937, DUN 218A, GEN# +1.00158926, PMC 90-93 462, uvby98 100158926 V, ALS 15082, GSC 07388-01093, PPM 296488, WDS J17336-3706A, CCDM J17336-3706A, HD 158926, ROT 2459, WDS J17336-3706Aa,Ab, CD-37 11673, HIC 85927, 1RXS J173336.7-370604, B10 4439, CPC 18 8791, HIP 85927, SACS 383, SC95 ZET 456, CPD-37 7265, HR 6527, SAO 208954, SC96 Mis 521, CSI-37 11673 21, IDS 17268-3702 A, SKY# 31695, SC96 GC 99[10]

Shaula[11][12] eller Lambda Scorpii (λ Antliae, förkortat Lambda Sco, λ Sco), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en trippelstjärna i den sydöstra delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en skenbar magnitud på +1,62[3] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 5,7[9] mas beräknas den befinna sig på ca 570 ljusårs (180 parsek) avstånd från solen.

Nomenklatur

Lambda Scorpii har det traditionella namnet Shaula, som kommer från det arabiska الشولاء al-šawlā' som betyder "den upphöjda svansen", som den visar sig i svansen av Skorpionen. År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin av juli 2016[14] innehåller en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN där också Shaula[12] ingår som namn för Lambda Scorpii Aa.

Egenskaper

Primärstjärnan Lambda Scorpii A är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B1.5 III[3]. Den har en massa som är ca 15[9] gånger solens massa, en radie som är nästan 9[9] gånger större än solens och utsänder ca 36 300[9] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 25 000 K.[9] Den är en pulserande variabel av Beta Cephei-typ. Den varierar mellan skenbar magnitud 1,59 och 1,65 med en period av 0,213702 dygn eller 5,1288 timmar.[2]

Spektroskopiska och interferometriska observationer har visat att Lambda Scorpii egentligen är en trippelstjärna som består av två stjärnor av spektraltyp B och en stjärna som befinner sig i ett stadium före huvudserien.[9] Stjärnan före huvudserien har en omloppsperiod på 6 dygn och följeslagaren av typ B har en omloppsperiod på 1 053 dygn. De tre stjärnorna ligger i samma omloppsplan, vilket tyder på att de bildades samtidigt. Massorna av pre-huvudserie-stjärnan och typ B-följeslagaren är 2,0 respektive 10,6 solmassor.

En stjärna av 15:e magnituden ligger separerad med 42 bågsekunder, medan en stjärna av 12:e magnituden är separerad med 95 bågsekunder. Det är inte känt huruvida dessa stjärnor är fysiskt förbundna med Lambda Scorpii eller ej, men om de är detta, skulle den första ha en projicerad linjär separering på ca 7 500 astronomiska enheter (AE) och den andra ca 17 000 AE (0,27 ljusår).

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lambda Scorpii, 9 maj 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] ”Lam Sco” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=34006. Läst 17 juni 2017. 
  3. ^ [a b c] Reed, B. Cameron (2003), "Catalog of Galactic OB Stars", The Astronomical Journal, 125 (5): 2531–2533, Bibcode:2003AJ....125.2531R, doi:10.1086/374771.
  4. ^ Holberg, J. B.; Oswalt, T. D.; Sion, E. M.; Barstow, M. A.; Burleigh, M. R. (2013). "Where are all the Sirius-like binary systems?". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 435 (3): 2077. arXiv:1307.8047. Bibcode:2013MNRAS.435.2077H. doi:10.1093/mnras/stt1433.
  5. ^ Hamdy, M. A.; Abo Elazm, M. S.; Saad, S. M. (1993). "A catalogue of spectral classification and photometric data of B-type stars". Astrophysics and Space Science. 203: 53. Bibcode:1993Ap&SS.203...53H. doi:10.1007/BF00659414.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=85927. Läst 17 juni 2017. 
  7. ^ Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
  8. ^ Balona, L. A.; Feast, M. W. (1975). "The luminosities of the beta Canis Majoris variables, the zero age main sequence and the distance of the Sco-Cen association". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 172: 191. Bibcode:1975MNRAS.172..191B. doi:10.1093/mnras/172.1.191.
  9. ^ [a b c d e f g h i j k] Handler, G.; Schwarzenberg-Czerny, A. (2013). "Time-resolved multicolour photometry of bright B-type variable stars in Scorpius". Astronomy & Astrophysics. 557: A1. arXiv:1307.2733. Bibcode:2013A&A...557A...1H. doi:10.1051/0004-6361/201321886.
  10. ^ ”Basic data: V* Lam Sco – Variable Star of beta Ceti type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Lam+Sco&submit=SIMBAD+search. Läst 17 juni 2017. 
  11. ^ Kunitzsch, Paul; Smart, Tim (2006). A Dictionary of Modern star Names: A Short Guide to 254 Star Names and Their Derivations (2nd rev. ed.). Cambridge, Massachusetts: Sky Pub. ISBN 978-1-931559-44-7.
  12. ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  13. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  14. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Scorpius IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Scorpius chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.