Shangdynastin

Shangdynastin
Yindynastin
商朝 Shāngcháo (kinesiska)
←
första halvan av 1500-talet f.Kr.–1045/46 f.Kr.→


Den ungefärliga utbredningen av Shangdynastins rike.
Den ungefärliga utbredningen av Shangdynastins rike.
Den ungefärliga utbredningen av Shangdynastins rike.
HuvudstadBo
(från ca 1600 f.Kr)
Västra Bo
(från ca 1600 f.Kr)
Ao
Xiang
Geng
Bi
Yan
Yin
(från ca 1300 f.Kr)
Mo


ReligionFörfädersdyrkan
Schamanism
Statsskickkungadöme
Bildadesförsta halvan av 1500-talet f.Kr.
 – bildades genommaktövertagande
 – bildades urXiadynastin
Upphörde1045/46 f.Kr.
 – upphörde genommaktövertagande
 – uppgick iZhoudynastin
Idag del avKina Kina

Shangdynastin (商朝; Shāngcháo), eller Yindynastin, var en antik kinesisk bronsåldersdynasti som existerade från första halvan av 1500-talet f.Kr. till 1045/46 f.Kr. Riket var beläget i mellersta delen av östra Kina och styrdes av kungar från stammen Shang, med ett mytologiskt ursprung. Dynastin grundades efter att Cheng Tang störtat den föregående Xiadynastin. Dynastin präglades av många krig och oroligheter, men även av stora tekniska framsteg, inte minst inom bronsgjutning som upplevde en guldålder under Shangdynastin. Den långlivade dynastin föll slutligen efter slaget vid Muye då huset Zhou tog makten och bildade Zhoudynastin. Shangdynastin är den äldsta kinesiska dynastin med samtida skriftliga källor.[1]

Historia

Houmuwukärlet från tiden för kung Wen Wu Ding (r. 1112–1102 f.Kr.) Upphittat i Anyang och utställd på Kinas nationalmuseum i Peking.
Fyra baggars quadripod (四羊铜尊) från sen Shangdynasti upphittad i Ningxiang i Hunan. Utställd på Kinas nationalmuseum i Peking.

Kronologi

Stammen Shang har sin mytologiska början från kejsarinnan Jiandi som blev gravid efter att ha svalt ett ägg från en mörk svala och fött Xie, som var förfader till Shangdynastins kungar.[2][3]

Shangfamiljen hade en lång tradition kring Gula floden och stammen växte sig starkare i takt med att Xiadynastin försvagades.[2] Runt år 1600 f.Kr. störtade Shangfamiljens ledare Cheng Tang den då regerande kung Jie av Xia under slaget vid Mingtiao.[2] Kung Jie beskrivs enligt klassisk kinesisk tradition som en tyrann av den efterföljande dynastin för att legitimera maktövertagandet.[4][1]

Tiden under den långa Shangdynastin präglades av ständiga konflikter, krig och allianser med grannfolk såsom lättrörliga nomader från norr och väst.[5]

Shangdynastins guldålder var under tiden för kung Wu Ding (r. 1250–1192 f.Kr.). Wu Ding bedrev många militära kampanjer mot de omgivande stammarna såsom Tufang (土方) och Guifang (鬼方) vilket resulterade i territoriella erövringar.[6][3] Efter Wu Ding följde flera kungar som prioriterade nöje före stadsaffärer, vilket gjorde att kungamakten blev alltmer isolerad och tidigare underlydande grupper blev självständiga och aggressiva.[7][6]

Även Shangdynastins sista kung framställdes av efterkommande dynasti som oerhört grym.[7] Kung Di Xin påstods ägna slutet av sin regeringstid till nöjen, dyra byggnadsprojekt i kombination med att han instiftade hårda och omänskliga straff. Ämbetsmän, och till och med släktingar avrättades. För att finansiera sina utsvävningar höjdes skatter så att folket utarmades.[4] Den allt starkare familjen Zhou i nordöstra delen av landet hade med tiden vuxit sig starka, och 1046 f.Kr. under slaget vid Muye besegrades Shangdynastins styrkor och kung Di Xin begick självmord, varefter Zhoudynastin etablerades.[4][7]

Datering

Kronologiprojektet Xia–Shang–Zhou som presenterades år 2000 daterade Shangdynastins etablering till år ca 1600 f.Kr.[8] Äldre dateringar, till stora delat baserade på rådata från Bambuannalerna, har daterat startåret till 1559 f.Kr.[9] Forskning delvis baserad på datering av astronomiska händelser ger en etablering av Shangdynastin ungefär 1554/1555 f.Kr.[10][11][12][13] Dateringen är delvis baserad på det himmelsfenomen som inträffade i december 1576 f.Kr när Jupiter, Venus, Merkurius, Mars och Saturnus var i konjunktion[14] Planetansamlingen finns beskriven i de historiska krönikorna.[13][12][14] Kronologiprojektet Xia–Shang–Zhou, med stöd av David W. Pankenier, daterar Shangdynastins slut till 1046 f.Kr.[15][8] medan David S. Nivison med stöd av Edward L. Shaughnessy daterar avslutet till år 1045 f.Kr.[16][17] Äldre dateringar har föreslagit 1050 f.Kr.[9]

Huvudsakligen baserat på de arkeologiska utgrävningsplatserna och deras fynd delas Shangdynastin upp i Tidiga Shangdynastin och Senare Shangdynastin.[18] Ibland hänvisas även till perioden Mellersta Shangdynastin.[19][20] Tidiga Shangdynastin sammanhänger med fynden kring Erlitoukulturen.[20] Mellersta Shangdynastin avser fynd från Erligangkulturen, och huvudsakligen från Zhengzhou Shangstad.[20] Epoken Senare Shangdynastin inleds runt 1300 f.Kr.[18] och avser artefakter från Yinxu.[19][19]

Teknisk utveckling

Shangdynastin hade ett utvecklat jordbrukssamhälle som var starkt beroende av vädret.[21] Hirs och vete var viktiga grödor, och konsten att odla ris var känd, men skulle få sin storhetstid senare i den kinesiska historien.[7][6] Uppfödningen av hästar, kor, får, grisar och hundar etablerades och man ägnades sig också åt jakt.[6][21]

Bronsgjutning utvecklades inom Erligangkulturen[22] och mot slutet av Shangdynastin var bronsgjutningen på en mycket hög nivå med kända exempel som Fyra baggars quadripod och Houmuwukärlet.[6] Järnet var upptäckt men bearbetningen av det inte särskilt utvecklad. Keramiken, som var föregångare till porslinet, förfinades under perioden.[7] I Henan, Hubei och kring Yangtzefloden tillverkades primitivt blått porslin.[6] Kläder vävdes av linne och silke[7][6] och framsteg gjordes inom mekanik och matematik, vilket resulterade i till exempel avancerade bevattningssystem.[7]

Krigsteknologin utvecklades med till exempel skarpa bronssvärd, hillebard och effektivare pilbågar. Under slutet av perioden användes tvåhjuliga stridsvagnar i krigen och Shangdynastin kommenderade styrkor på fler än 5 000 soldater.[23]

Geografi

Karta över den kinesiska Shangdynastins huvudstäder. Den punktmarkerade linjen är Gula flodens lopp under Shangdynastin. Det streckade området uppe till höger är vattenlinjen vid den aktuella tiden.
Utgrävningsplatsen vid Yin, ruinerna av Shangdynstins sista huvudstad, nära dagens Anyang.

Shangdynastin hade sitt säte i de bördiga områdena på Lössplatån kring Gula flodens mellersta lopp.[1] Kärnlandet var dagens Henan och västra Shandong[24] Under 1400-talet f.Kr. expanderades riket till att innefatta även området kring och förbi Yangtzeflodens dalområde,[24] och området kring Weifloden i Shaanxi.[3]

Området som kontrollerades av Shangdynastin var större än det tidigare Xia-riket.[2]

Shangdynastin flyttade sin huvudstad många gånger, ofta på grund av naturkatastrofer.[6] Kung Cheng Tang etablerade två städer i samband med att dynastin bildades: Bo och Västra Bo vid Gula flodens södra strand i dagens Henan.[25] Huvudstaden skulle därefter komma att flyttas flera gånger fram till att kung Pan Geng omkring år 1300 f.Kr. etablerade Yin (vid dagens Anyang). Från Yin styrdes sedan Shangdynastin i ungefär 250 år.[6]

Traditionen att ofta byta huvudstad har funnits länge i Shang-kungarnas familj. Under de 13 generationer som förflöt från att Shangdynastins mytologiska förfader Xie grundade stammen Shang, fram till att Shangdynastin grundades hade huvudstaden redan bytts åtta gånger.[26]

Religion

Shangdynastins regenter såg sig själva som mycket beroende av högre makter, och kungarna byggde sin status delvis på sitt förbund med gudar och förfäder. De utövade en kombination av förfädersdyrkan och schamanism med många offergåvor till de högre makterna, något som var en vidareutveckling från religionsutövandet under Xiadynastin.[21] De himmelska förfäderna kunde själva påverka sina levande släktingar samtidigt som de utgjorde en viktig länk till högre gudar.[27][21] Det fanns naturgudar såsom flodkrafter, bergskrafter och solen. Mytologiska och verkliga förfäder hade också gudsstatus. Över samtliga dessa gudar härskade den högste guden Di (帝).[28]

Statusen för de olika förfäderna varierade, och de grupperades i kluster när de tillbads. Den raka släktlinjen var betydelsefull, och en förfader på den obrutna släktlinjen hade högre status än en kung vars efterträdare inte var hans son.[21][29] Exempel på förfäderskluster är 大示 (’Större förfäder’), 元示 (’Primära förfäder’) och 上示 (’Överordnade förfäder’). Gruppen Större förfäder inkluderar Shang Jia och de fem första regenterna i den raka släktlinjen, det vill säga Da Yi, Da Ding, Da Jia, Da Geng och Da Wu, och dessa dyrkades mest av alla förfäder.[29]

Människooffer blev mycket vanliga under Shangdynastin, och kungarna och de högre ämbetsmännen hade ofta människooffer i sina gravar.[23][7]

Orakelbensskrift

Orakelben hittade i Yin.
Orakelben från kung Wu Dings regeringstid (r. 1250 f.Kr.–1192 f.Kr.)

Orakelbensskriften var Shangdynastins arkiv av kungliga spådomar. På djurben och sköldpaddsskal inristades frågor, vilka sedan besvarades av spåmän baserat på den sprickbildning som uppstod efter att orakelbenen upphettats.[30] Texterna på orakelbenen ger detaljerad information om hur Shangdynastins kungar uppfattade och hanterade sin verklighet.[27] Orakelbensskriften representerar det äldsta kända kinesiska skriftspråket och är en del i ursprunget till kinesisk kalligrafi.[31] De första skrifterna på orakelben hittades 1899 i Peking, och spårades senare till Shangdynastins sista huvudstad Yin i Anyang, där en mycket stor mängd orakelben har grävts fram.[32]

På grund av Shangdynastins starka förfädersdyrkan finns de äldre regenterna detaljerat dokumenterade i orakelbensskriften i samband med frågor och spådomar som ställdes till förfäderna. Orakelbensskriften bekräftar till stor del de regentlängder som finns nertecknade i de betydligt senare verken Shiji och Bambuannalerna.[30][3]

Källmaterial

Arkeologiska fyndplatser

Det finns en stor mängd arkeologiska fyndplatser från Shangdynastin. Utgrävningarna vid Zhengzhou Shangstad,[33] Yanshi Shangstad,[34] Huanbei[35] och Yinxu utmärker sig genom att vara identifierade som forna huvudstäder till dynastin. Speciellt viktig är Yinxu där den dominerande delen av de arkeologiska fynden från epoken har hittats.[36] Även Sanxingdui är en utmärkande fyndplats, men det råder delade meningar om Sanxingduikulturen var en del av Shangdynastin.[37]

Historiska källor

Det är bara Orakelbensskrifterna som är ett samtida skriftligt källmaterial från dynastin, och de beskriver mycket av dynastins sista kungars politiska vardag.[32] Dokumentens bok är huvudsakligen skriven under den efterföljande Zhoudynastin (1046 f.Kr.–256 f.Kr.), och är en samling tal och konversioner av regenter[38] såsom kung Da Jia och Pan Geng.[39] Bambuannalerna sammanställdes under epoken De stridande staterna (400-talet f.Kr. till 221 f.Kr.) och är en kronologisk historiebeskrivning som går genom regentlängden och de huvudsakliga händelserna.[40] Även Shiji är en kronologisk historiebeskrivning som likt Bambuannalerna ger en kortfattad beskrivning av de respektive regenterna. Shiji skrevs under Handynastin ca 100 f.Kr.[41]

Sanxingdui

Bronsmask från Sanxingdui. Den näst största masken som hittats. (138 cm bred).

I Sichuanprovinsen kring de övre delarna av Yangtzefloden existerade bronsålderscivilisationen Sanxingdui (ca 2800 f.Kr.–1200 f.Kr.)[42] som ibland beskrivs inom ramen av den delvis samtida Shangdynastin.[24][43][23] Sanxingduicivilisationen är mest känd för de uppseendeväckande fynden 1986 av en stor mängd bronsmasker med ett mycket karakteristiskt utseende.[44] Dock visar senare forskning att Sanxingduikulturen sannolikt levde och utvecklades oberoende av Shangdynastin. Kinesiska arkeologer har på senare år börjat tala om att det finns "flera innovationscentra från vilka tillsammans den kinesiska civilisationen är nedärvd."[45][37]

Lista över regenter

Se även Lista över Kinas kejsare

De huvudsakliga källorna för Shangdynastins regentlängd är Orakelbensskrifterna, Shiji och Bambuannalerna, och det finns skillnader i källorna var det gäller regentordning och tempelnamn. Det finns ingen entydig fastställd kronologi över Xiadynastins regenter.[46] Historikern Liu Xin (50 f.Kr.–23 e.Kr.) skapade en kronologi på regentlängden från 1766 till 1122 f.Kr.[47] Enligt Bambuannalernas rådata sträcker sig Shangdynasins regentlängd från 1556 till 1046 f.Kr.[47] Det av den kinesiska staten initierade Kronologiprojektet Xia–Shang–Zhou som publicerades år 2000 presenterar ingen detaljera regentlängd, men placerar Shangdynastin från cirka 1600 f.Kr. till 1046 f.Kr.[18] Historikern David S. Nivison och professor David W. Pankenier daterar Shangdynastin 1554 till 1046 f.Kr.[10][48]

Postumt tempelnamn
enl.orakelbensskriften[49][50]		Alternativt tempelnamn
enl. Shiji[51][50]		Alternativt tempelnamn
enl. Bambuannalerna[52][53]		Regeringstid
enl. Kronologiprojektet Xia–Shang–Zhou[18]		Regeringstid
enl. David S. Nivison[54]		Regeringstid
enl. Edward L. Shaughnessy[55]
Da Yi, 大乙Cheng Tang, 成湯
(Tian Yi, 天乙)		Cheng Tang, 成湯ca 1600 f.Kr.–1572-1542 f.Kr.[48]
Da Ding, 大丁(Tai Ding, 太丁)
avled som kronprins[56][51]
Bu Bing,卜丙
listas efter Da Jia		Wai Bing, 外丙Wai Bing, 外丙1541–1540 f.Kr.
Zhong Ren, 中壬Zhong Ren, 仲壬1539–1536 f.Kr.
Da Jia, 大甲
listas före Bu Bing		Tai Jia, 太甲Tai Jia, 太甲1539–1528 f.Kr.
Wo Ding, 沃丁Wo Ding, 沃丁1524–1506 f.Kr.
Da Geng, 大庚Tai Geng, 太庚Xiao Geng, 小庚1502–1498 f.Kr.
Xiao Jia, 小甲1494–1478 f.Kr.
Lü Ji, 呂己
listas efter Da Wu		Yong Ji, 雍己1412–1401 f.Kr.
Da Wu, 大戊
listas före Lü Ji		Tai Wu, 太戊Tai Wu, 太戊1474–1415 f.Kr.
Zhong Ding, 中丁Zhong Ding, 仲丁1397–1389 f.Kr.
Bu Ren,卜壬Wai Ren, 外壬Wai Ren, 外壬1387–1378 f.Kr.
Jian Jia, 戔甲He Dan Jia, 河亶甲He Dan Jia, 河亶甲1374–1366 f.Kr.
Zu Yi, 祖乙1363–1345 f.Kr.
Zu Xin, 祖辛1341–1328 f.Kr.
Qiang Jia, 羌甲Wo Jia, 沃甲Kai Jia, 開甲1324–1320 f.Kr.
Zu Ding, 祖丁1316–1308 f.Kr.
Nan Geng, 南庚1304–1299 f.Kr.
Yang Jia, 陽甲–ca 1300 f.Kr1296–1293 f.Kr.
Pan Geng, 盤庚ca 1300 f.Kr.–1292–1269 f.Kr.
Xiao Xin, 小辛1266–1264 f.Kr.
Xiao Yi, 小乙–1251 f.Kr.1260–1251 f.Kr.
Wu Ding, 武丁1250–1192 f.Kr.1247–1189 f.Kr.–1189 f.Kr
Zu Geng, 祖庚1191 f.Kr.–1185 f.Kr.1188–1178 f.Kr
Zu Jia, 祖甲1175–1156 f.Kr.1177–1158 f.Kr
Lin Xin, 廩辛Feng Xin, 馮辛1175–1172 f.Kr.1157–1149 f.Kr
Kang Ding, 康丁Geng Ding, 庚丁Geng Ding, 庚丁–1148 f.Kr.1153–1146 f.Kr1148–1132 f.Kr
Wu Yi, 武乙1147–1113 f.Kr.1143–1109 f.Kr1131–1117 f.Kr
Wen Wu Ding, 文武丁Tai Ding 太丁Wen Ding, 文丁1112–1102 f.Kr.1118–1106 f.Kr1116–1106 f.Kr
Di Yi, 帝乙1101–1076 f.Kr.1115–1087 f.Kr1105–1087 f.Kr
Di Xin, 帝辛1075–1046 f.Kr.1086–1041 f.Kr1086–1045 f.Kr

Anmärkningar

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Hägerdal, Hans (2012). ”Det antika Kina”. Kinas historia. Historiska media. sid. 35. ISBN 978-91-87031-24-3 
  2. ^ [a b c d] 张, 英聘 (2003). ”2. The Shang” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 18. ISBN 7-5073-1360-3 
  3. ^ [a b c d] ”Chinese History - Shang Period Event History” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Myth/shang-event.html. Läst 5 mars 2017. 
  4. ^ [a b c] Kjellgren, Björn (2008). ”Shang - den äldsta historiska dynastin”. Kina, äldre historia. Gleerups Utbildning AB. sid. 19. ISBN 9789140663702. http://www.bokus.com/bok/9789140663702/kina-aldre-historia/ 
  5. ^ Hägerdal, Hans (2012). ”Det antika Kina”. Kinas historia. Historiska media. sid. 38. ISBN 978-91-87031-24-3 
  6. ^ [a b c d e f g h i] 张, 英聘 (2003). ”2. The Shang” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 21. ISBN 7-5073-1360-3 
  7. ^ [a b c d e f g h] Hägerdal, Hans (2012). ”Det antika Kina”. Kinas historia. Historiska media. sid. 42–43. ISBN 978-91-87031-24-3 
  8. ^ [a b] ”The Xia-Shang-Zhou Chronology Project: Methodology and Results” (på engelska). Brill. http://booksandjournals.brillonline.com/content/journals/10.1163/156852302322454585. Läst 25 december 2016. 
  9. ^ [a b] ”THE XIA-SHANG DYNASTIES” (på engelska). Ah Xiang. http://www.imperialchina.org/Xia_Shang_Dynasties.html. Läst 23 december 2016. 
  10. ^ [a b] Pankenier, David W. (2015). ”Astronomy and cosmology in the time of dragons” (på engelska). Astrology and Cosmology in Early China: Conforming Earth to Heaven. Cambridge University Press. sid. 44. ISBN 978-1107539013. https://www.academia.edu/43379398/Astrology_and_Cosmology_in_Early_China 
  11. ^ Hägerdal, Hans (2012). ”Historisk dagbräckning”. Kinas Historia. Historiska medi. sid. 32. ISBN 978-91-87031-24-3. https://books.google.se/books?id=-HKaDwAAQBAJ&lpg=PT38&hl=sv&pg=PT34#v=onepage&q&f=false 
  12. ^ [a b] Nivison, David S. (2018). ”5. Chronology of hypothetical pre-428 BC Bamboo Annals, Huang Di to beginning of Shang” (på engelska). The Nivison Annals:. De Gruyter Mouton. sid. 122. ISBN 978-1501514548. https://books.google.se/books?id=WoxsDwAAQBAJ&lpg=PT228&dq=&hl=sv&pg=PT122#v=onepage&q&f=false 
  13. ^ [a b] ”he YuanNian of Shang Dynasty” (på engelska). Shan Ling. https://www.academia.edu/35362774/The_YuanNian_of_Shang_20170302_pdf. Läst 20 juli 2022. 
  14. ^ [a b] ”The Cosmo-Political Background of Heaven's mandate” (på engelska). David W. Pankenier. 3 juli 1995. https://www.lehigh.edu/~dwp0/Assets/images/cosmopolbackground.pdf. Läst 19 juli 2022. 
  15. ^ Pankenier, David W. (2015). ”The cosmo-political mandate” (på engelska). Astrology and Cosmology in Early China: Conforming Earth to Heaven. Cambridge University Press. sid. 197. ISBN 978-1107539013. https://www.academia.edu/43379398/Astrology_and_Cosmology_in_Early_China 
  16. ^ Shaughnessy, Edward L. (1992). ”The Date of the Zhou Conquest of Shang” (på engelska). Sources of Western Zhou History: Inscribed Bronze Vessels. University of California Press. sid. 217–236. ISBN 978-0520070288. https://books.google.se/books?id=BH1ZrCsslosC&lpg=PA63&hl=sv&pg=PA217#v=onepage&q&f=false 
  17. ^ ”The Dates of Western Chou” (på engelska). Harvard Journal of Asiatic Studies. "Vol. 43, No. 2". Harvard-Yenching Institute. 1983. sid. 481–580. https://www.jstor.org/stable/2719108 
  18. ^ [a b c d] ”Building the Chronology of Early Chinese History” (på engelska). Lee, Yun Kuen i Press. University of Hawai'i Press. http://scholarspace.manoa.hawaii.edu/handle/10125/17161. Läst 18 november 2016. 
  19. ^ [a b c] ”Bronze Age China: Style and Material” (på engelska). Ying Wang. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171017211536/http://www.cambridgescholars.com/download/sample/58069. Läst 6 januari 2017. 
  20. ^ [a b c] Keightley, David N. (2014). ”The Boronze Age: Shang and Wester Zhou” (på engelska). These Bones Shall Rise Again: Selected Writings on Early China. State University of New York Press. sid. 233. ISBN 978-1438447476. https://books.google.se/books?id=-oxEBAAAQBAJ&lpg=PA166&dq=%E5%A4%A7%E4%B9%99%E5%A4%A7%E4%B8%81%E5%A4%A7%E7%94%B2&hl=sv&pg=PA233#v=onepage&q&f=false 
  21. ^ [a b c d e] Hägerdal, Hans (2012). ”Det antika Kina”. Kinas historia. Historiska media. sid. 39. ISBN 978-91-87031-24-3 
  22. ^ ”Neolithic and Bronze Age Cultures” (på engelska). Richard R. Wertz. http://www.ibiblio.org/chinesehistory/contents/02cul/c03s04.html#The%20Erligang%20culture. Läst 18 november 2016. 
  23. ^ [a b c] Kjellgren, Björn (2008). ”Shang - den äldsta historiska dynastin”. Kina, äldre historia. Gleerups Utbildning AB. sid. 16–17. ISBN 9789140663702. http://www.bokus.com/bok/9789140663702/kina-aldre-historia/ 
  24. ^ [a b c] ”Chinese History - Shang Period Geography” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Myth/shang-map.html. Läst 5 mars 2017. 
  25. ^ Maisels, Charles Keith (2001). ”STATES: THE THREE DYASTIES” (på engelska). Early Civilizations of the Old World. Routledge. sid. 304. ISBN 0415109760. http://books.google.se/books?id=3Bnt7arxQPwC&pg=PA304&dq=Shangqiu+capital+shang+dynasty&hl=sv&sa=X&ei=iXJRU4ecHMnp4gSTvIFA&redir_esc=y#v=onepage&q=Shangqiu%20capital%20shang%20dynasty&f=false 
  26. ^ Sima Qian. ”殷本紀 - Annals of Yin §2” (på kinesiska, engelska). Shiji, 史记. Chinese Text Project. http://ctext.org/dictionary.pl?if=en&id=4542 
  27. ^ [a b] Kjellgren, Björn (2008). ”Shang - den äldsta historiska dynastin”. Kina, äldre historia. Gleerups Utbildning AB. sid. 17–18. ISBN 9789140663702. http://www.bokus.com/bok/9789140663702/kina-aldre-historia/ 
  28. ^ Keightley, David N. (2014). ”The Shang Pantheon” (på engelska). These Bones Shall Rise Again: Selected Writings on Early China. State University of New York Press. sid. 157. ISBN 978-1438447476. https://books.google.se/books?id=-oxEBAAAQBAJ&lpg=PA166&dq=%E5%A4%A7%E4%B9%99%E5%A4%A7%E4%B8%81%E5%A4%A7%E7%94%B2&hl=sv&pg=PA157#v=onepage&q&f=false 
  29. ^ [a b] Keightley, David N. (2014). ”Ancestral Clusters” (på engelska). These Bones Shall Rise Again: Selected Writings on Early China. State University of New York Press. sid. 166–167. ISBN 978-1438447476. https://books.google.se/books?id=-oxEBAAAQBAJ&lpg=PA166&dq=%E5%A4%A7%E4%B9%99%E5%A4%A7%E4%B8%81%E5%A4%A7%E7%94%B2&hl=sv&pg=PA166#v=onepage&q&f=false 
  30. ^ [a b] Hägerdal, Hans (2012). ”Det antika Kina”. Kinas historia. Historiska media. sid. 36–37. ISBN 978-91-87031-24-3 
  31. ^ 张, 英聘 (2003). ”3. Oracle-bone inscriptions” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 24–25. ISBN 7-5073-1360-3 
  32. ^ [a b] ”jiaguwen 甲骨文, oracle bone inscriptions” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/Literature/Historiography/oracle.html. Läst 24 februari 2017. 
  33. ^ Sit, Victor F S (2010). ”Zhengzhou” (på engelska). Chinese City And Urbanism: Evolution And Development. Wspc. sid. 74–77. ISBN 978-9814293723. https://books.google.se/books?id=9eZpDQAAQBAJ&lpg=PA79&ots=MAmEnZc612&dq=upper%20erligang&hl=sv&pg=PA74#v=onepage&q&f=false 
  34. ^ Perkins, Dorothy (1998). ”Shang Dynasty (1750–1040 B.C.)” (på engelska). Encyclopedia of China: The Essential Reference to China, Its History and Culture. sid. 448. ISBN 0816026939. https://books.google.se/books?id=tsIeAgAAQBAJ&lpg=PT1608&ots=7rAms5ppIE&dq=Xibo%20Shang%20dynasty&hl=sv&pg=PT1608#v=onepage&q&f=false. Läst 8 november 2014 
  35. ^ ”Shang City Uncovered” (på engelska). Archaeology Magazine. http://archive.archaeology.org/0005/newsbriefs/shang.html. Läst 24 december 2016. 
  36. ^ 张, 英聘 (2003). ”2. The Shang” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 18–21. ISBN 7-5073-1360-3 
  37. ^ [a b] ”Jinsha, Sanxingdui ruins open up gateway to past” (på engelska) (html). Chinese Archaelogy. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305011707/http://www.kaogu.cn/en/News/Academic_activities/2013/1026/42146.html. Läst 28 juni 2015. 
  38. ^ ”Chinese Literature Shangshu 尚書 or Shujing 書經” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/Literature/Classics/shangshu.html. Läst 28 november 2016. 
  39. ^ ”尚书 - Shang Shu” (på engelska). Chinese Text Project. https://ctext.org/shang-shu/ens. Läst 21 februari 2018. 
  40. ^ ”Chinese Literature, Zhushu jinian 竹書紀年, the Bamboo Annals” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/Literature/Historiography/zhushujinian.html. Läst 27 november 2016. 
  41. ^ ”Shiji 史記” (på engelska). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/Literature/Historiography/shiji.html. Läst 21 februari 2018. 
  42. ^ ”The Sanxingdui Site at Period I–IV” (på engelska, kinesiska) (Bild). Informationstavlor på Sanxingdui Museum. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sanxingdui_Information_Period_I%E2%80%93IV.jpg. Läst 20 september 2016. 
  43. ^ 张, 英聘 (2003). ”2. The Shang” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 22–23. ISBN 7-5073-1360-3 
  44. ^ Dongfang, Hongwen (2000). ”The Splendid Sanxingdui Culture” (på engelska). The Sanxingdui culture, Cream culture relics unearthed from No.1 sacrificial pit. Sichuan People's Publishing Hause. sid. 6–8. ISBN 7-220-05201-4 
  45. ^ Loewe, Michael (1999). The Cambridge History of Ancient China: From the Origins of Civilization to 221 BC. Cambridge University Press. sid. 135. ISBN 0521470307. https://books.google.co.uk/books?id=cHA7Ey0-pbEC&pg=PA135&lpg=PA135&hl=sv#v=onepage&q&f=false 
  46. ^ ”ABSOLUTE CHRONOLOGY OF ANCIENT CHINA” (på engelska). Zoltan Simon. januari 1999. https://www.researchgate.net/publication/343557581_10August2020ChinaCombinedZoltanAndrewSimon. Läst 19 juli 2022. 
  47. ^ [a b] San, Tan Koon (2018). ”Shanh Dynasty 商 朝 (c. 1700–1046 BC)” (på engelska). DYNASTIC CHINA: An Elementary History. The Other Press Sdn. sid. 17. ISBN 978-9839541885. https://books.google.se/books?id=bnCMBAAAQBAJ&lpg=PA14&hl=sv&pg=PA17#v=onepage&q&f=false 
  48. ^ [a b] Nivison, David S. (2018). ”6. Early Shang Kings” (på engelska). The Nivison Annals:. De Gruyter Mouton. sid. 120. ISBN 978-1501514548. https://books.google.se/books?id=WoxsDwAAQBAJ&lpg=PT228&hl=sv&pg=PT120#v=onepage&q&f=false 
  49. ^ Keightley, David N. (2014). ”Temple names” (på engelska). These Bones Shall Rise Again: Selected Writings on Early China. State University of New York Press. sid. 163–164. ISBN 978-1438447476. https://books.google.se/books?id=-oxEBAAAQBAJ&lpg=PA166&ots=v54f3QQ98L&dq=%E5%A4%A7%E4%B9%99%E5%A4%A7%E4%B8%81%E5%A4%A7%E7%94%B2&hl=sv&pg=PA163#v=onepage&q&f=false 
  50. ^ [a b] ”3.4 SHANG KINGSHIP AND SHANG KINSHIP” (på engelska). Indiana University. 3 juli 2010. https://scholarworks.iu.edu/dspace/bitstream/handle/2022/23461/3.4-Kings-2010.pdf?sequence=2&isAllowed=y. Läst 2 februari 2023. 
  51. ^ [a b] Sima Qian. ”殷本紀 - Annals of Yin” (på kinesiska, engelska). Shiji, 史记. Chinese Text Project. http://ctext.org/shiji/yin-ben-ji 
  52. ^ ”竹書紀年 - Zhushu Jinian” (på kinesiska). Bambuannalerna. Chinese Text Project. http://ctext.org/zhushu-jinian. Läst 1 mars 2017. 
  53. ^ ”Part IV, The Dynasty of Shang” (på engelska). The Chinese Classics, volume 3, part 1. övers. Legge, James. Hong Kong University Press. 1895. sid. 128–139. https://archive.org/stream/chineseclassics07legggoog#page/n146/mode/1up 
  54. ^ Nivison, David S. (2018). ”Attachment II: Shang kings: dates of the first days of first moths determine gan names” (på engelska). The Nivison Annals:. De Gruyter Mouton. sid. 213. ISBN 978-1501514548. https://books.google.se/books?id=WoxsDwAAQBAJ&lpg=PT228&dq=&hl=sv&pg=PT213#v=onepage&q&f=false 
  55. ^ ”Calendar and Chronology” (på engelska). The Cambrigde History of Ancient China. Cambridge University Press. 1999. sid. 25. ISBN 9781139053709. https://books.google.se/books?id=cHA7Ey0-pbEC&lpg=PP1&dq=&hl=sv&pg=PA25#v=onepage&q&f=false 
  56. ^ Mencius. ”Wan Zhang I, §6.2” (på kinesiska, engelska). Mencius. Chinese Text Project. http://ctext.org/dictionary.pl?if=en&id=13504 

Tryckta källor

Shangdynastins kungar
Tidigare Shangdynastin
Cheng Tang · Da Ding · (Wai Bing) · (Zhong Ren) · Da Jia · Bu Bing · Wo Ding · Tai Geng · Xiao Jia · Tai Wu · Yong Ji · Zhong Ding · Wai Ren · He Dan Jia · Zu Yi · Zu Xin · Wo Jia · Zu Ding · Nan Geng · Yang Jia
Senare Shangdynastin
Xia → Shang → Zhou → Stridande staterna→ Qin → Han → Tre kungadömen → Jin / 16 kungadömen → S./N. dynastierna → Sui → Tang → 5 dynastier & 10 riken - Liao / Song / Västra Xia / Jin → Yuan → Ming → Qing → Republiken → Folkrepubliken / Taiwan


Media som används på denna webbplats

Shang dynasty inscribed tortoise plastron.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Tortoise plastron with divination inscription from the Shang dynasty, dating from the reign of King Wu Ding. The piece has complementary charges down the left and right sides. Cracks caused by applying a heat source to the reverse are numbered 1–6 on the left and 1–7 on the right. The outcome of the interpretation of these cracks is recorded at bottom right.
Yinxu.jpg
Författare/Upphovsman: Naus, Licens: CC BY-SA 3.0
Photograph of Yinxu taken in Anyang, Henan in 2004, September 17.
Oracle bones pit.JPG
Författare/Upphovsman: Chez Cåsver (Xuan Che), Licens: CC BY 2.0
Pit YH127 of oracle bones (甲骨) at Yinxu, Anyang, China. The oracle bones are pieces of bone or turtle plastron bearing the answers to divination during the late Shang dynasty (1250–1050 BC). They were heated and cracked, then typically inscribed using a bronze pin in what is known as the Oracle Bone Script (甲骨文), the earliest known corpus of ancient Chinese writing. The bones contain important historical information such as the complete royal genealogy of the Shang Dynasty.
Sanxingdui Protruding Pupils.jpg
Författare/Upphovsman: Bairuilong, Licens: CC BY-SA 4.0
The 138 cm wide and 66 cm high mask with protruding pupils is the second largest mask found at Sanxingdui (Basuria).
Shang dynasty.svg
Författare/Upphovsman: Lamassu Design Gurdjieff (talk), Licens: CC BY-SA 3.0
Map of Shang Dynasty from Bamboo Annals
HouMuWuDingFullView.jpg
Författare/Upphovsman: Mlogic, Licens: CC BY-SA 3.0
Houmuwu Ding, also known as Simuwu Ding (wine vessel) is the heaviest piece of bronze work found in China so far. It was made in the late Shang Dynasty at Anyang (c. 1300 – 1046 BC). Height 133 cm, width 112 cm, depth 79.2 cm, weight 875 kg. This picture shows the genuine piece when it was on display at the National Museum of China.
Square zun with four sheep 01.jpg
Författare/Upphovsman: user:smartneddy, Licens: CC BY-SA 3.0
Square zun with four sheep. Late period of the Shang Dynasty (13th century B.C ~ 10th century B.C). Collection of the National Museum of China. Take photo in Exhibition of Ancient Chinese Invention Artifacts, China Science and Technology Museum in Beijing on 2008. Photo Permited.
Shangdynastin huvudstäder.jpg
Författare/Upphovsman: Bairuilong, Licens: CC BY-SA 4.0
Karta över den kinesiska Shangdynastins huvudstäder
Xia dynasty.svg
Författare/Upphovsman: w:en:User:Gurdjieff (Lamassu Design), Licens: CC BY-SA 3.0
Xia Dynasty
Shang dynasty inscribed scapula.jpg
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Oracle bone recording divinations by Zhēng 爭, one of the Bīn 賓 group of diviners from period I, corresponding to the reign of King Wu Ding (late Shang dynasty).
Zhou dynasty 1000 BC.png
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
The approximate territory of the Zhou dynasty in China. Drawn by Ian Kiu. Derived from China_map.png by Nat.