Shahnameh

Mordet på Khosrau II i ett manuskript från mogulernas Indien (1535)

Shahname (persiska:شاهنامه, "Kungaboken", är ett enormt poetiskt epos skrivet av den persiske poeten Ferdousi omkring 1000-talet. Eposet räknas som Stor-Irans, och hela den persisktalande världens, nationalepos. Ferdousi författade verket under 40 år i slutet av 900-talet och början av 1000-talet, och består av omkring 60 000 verser.[1] Han slutförde verket när Persiens politiska självständighet hade kompromissats. Detta gör verket till den längsta dikt som författats av samma författare.[2] Det är författat på persiska med endast ett litet antal utländska lånord och har haft och har ännu en central betydelse för det persiska språkets renässans efter den islamiska erövringen och efterföljande influenser på det arabiska språket.

Det omfångsrika verket lyfter fram persisk mytologi, historia, traditioner och religion vilket spelar en stor roll för den iranska nationella medvetenheten.[3] Det zoroastriska innehållet gör det viktigt för dagens kvarvarande 200 000 zoroastrier, då verket visar religionens historia från dess början till den sista zoroastriska kungens nederlag.

Verket utgår från en mytisk urtid och skildrar tiden från världsskapelsen, via de första persiska förhistoriska kungarnas liv över de akemenidiska, seleukidiska, parthiska och sassanidiska dynastierna fram till tiden för den arabiska invasionen (hojum-e tâziyân) under 600-talet.

Huvudhjälten i eposet är Rustam, son till Zal och Rudabeh. Shahname är en outsinlig källa för iransk patriotism och en berömd vers av Ferdousi som berättar om hans kärlek för fosterlandet lyder:

”Jag har lidit under dessa trettio år men jag återupplivade perserna med detta persiska språk!„
– [källa behövs]

Svenska översättningar

  • Shāh-Nāmah: I-V (scripsit Abū’l Qāsim Firdausi, edidit Joannes Augustus Vullers ; reddidit [översättning] Axel Eric Hermelin, Lund, 1931)
  • Fem berättelser ur Shahname, det iranska nationaleposet (översatt och återberättad på prosa av Anja Malmberg och Namdar Nasser, nordienT, 2006)

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ Farah Lalani (13 maj 2010). ”A thousand years of Firdawsi’s Shahnama is celebrated”. TheIsmaili.org. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140824221641/http://www.theismaili.org/cms/998/A-thousand-years-of-Firdawsis-Shahnama-is-celebrated. Läst 24 maj 2010. 
  2. ^ Se Ashk Dahléns förteckning över iranska lärde i appendix till Nizami Aruzi, Fyra skrifter, Stockholm, 2010.
  3. ^ Ahmad Ashraf; "Iranian identity iii. medieval islamic period" Arkiverad 5 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine. Encyclopedia Iranica

Externa länkar

Persisk litteratur
Antiken
Zarathustra (Gatha, ca 1400 f.Kr) • Pahlavilitteraturen (300- till 900-talet) • Bozorgmehr Bokhtagan (500-talet) • Barbad (600-talet e.Kr)
Persisk miniatyr med verser av Hafez
Medeltiden
Ruzbeh Pur Dāduē (d. 756) • Rudaki (d. 941) • Daqiqi (d. 980) • Ferdousi (Shahnameh, d. 1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (d. 1037) • Manuchehri Damghani (d. 1040) • Hujwiri (d. 1077) • Nizam al-Mulk (d. 1092) • Mohammad Ghazali (d. 1111) • Omar Khayyam (d. 1122) • Ahmad Ghazali (d. 1126) • Hamadani (d. 1131) • Suhrawardi (d. 1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Nezami (d. 1209) • Attâr (d. 1230) • Shams ad-din Tabrizi (d. 1248) • Jalal al-din Rumi (d. 1273) • Fakhr ad-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (d. 1292) • Kermani (d. 1352) • Hafez (d. 1390) • Jami (d. 1492) • Mohammad Fozuli (d. 1556)
Modern tid
Iraj Mirza (d. 1926) • Mohammad Iqbal (d. 1938) • Ahmad Kasravi (d. 1946) • Muhammad-Taqi Bahar (d. 1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (d. 1997) • Nima Yushij (d. 1959) • Sadeq Hedayat (d. 1951) • Bozorg Alavi (d. 1997) • Ahmad Shamlu (d. 2000) • Parvin E'tesami (d. 1941) • Sohrab Sepehri (d. 1980) • Forough Farrokhzad (d. 1967) • Simin Daneshvar (d. 2012) • Bahram Beyzai (1938–) • Goli Taraghi (1939–) • Mina Assadi (1943–) • Hushang Moradi Kermani (1944–) • Shahrnush Parsipur (1946–) • Jila Mossaed (1948–) • Robab Moheb (1953–) • Mana Aghaee (1973–)
Iranister, översättare
och litteraturvetare
Institutioner

Media som används på denna webbplats

Divan von Hafiz.jpg
From a manuscript of Divan of Hafez.
Faravahar.svg
Författare/Upphovsman: The original uploader was Ploxhoi på engelska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 3.0
Author: Kevin McCormick
The assassination of Chosroës Parvez.jpg
Sassanian king Chosroes Parvez has been deposed and placed in house arrest. Mihr-Hurmuzd has been sent to assassinate him. To save time, Chosroes asks his page to bring him prayer items. The naive youth does exactly as he is told, without fetching guards to save his master. Mihr-Hurmuzd waits until the king is done praying and leaps on him, planting a knife in his stomach. The face of the assassin has been left unfinished.