Sevede och Tunaläns domsaga
Sevede och Tunaläns domsaga domsaga | |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Kalmar län |
Hovrätt | Göta hovrätt |
Inrättad | 1858 |
Upphörd | 31 december 1968 |
Uppgått i | Västerviks domsaga |
Bestod av | |
Sevede och Tunaläns domsagas tingslag (–) Sevede tingslag (–) Tunaläns tingslag (–) | |
Redigera Wikidata |
Sevede och Tunaläns domsaga var en domsaga i Kalmar län. Den bildades 1858 när Sevede, Tunaläns och Aspelands domsaga delades på två delar[1] och upphörde den 1 januari 1969 då den delades mellan Oskarshamns domsaga och den nybildade Västerviks domsaga.[2]
1 januari 1952 överfördes Lönneberga landskommun till domsagan från Aspelands och Handbörds domsaga.[3]
Domsagan lydde under Göta hovrätt.
Tingslag
Som mest låg två tingslag under domsagan, men efter den 1 januari 1936 minskade detta till ett, när Sevede tingslag och Tunaläns tingslag slogs samman enligt beslut den 18 oktober 1935 och bildade Sevede och Tunaläns domsagas tingslag.[4] Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 18 juli 1947) upphörde Vimmerby stads rådhusrätt och staden lades under domsagan och domsagans tingslag.[3]
Från 1858
Från 1936
Häradshövdingar
- 1858-1892 Carl Georg Sparre
- 1892-1912 Carl Oscar Björkman
- 1912-1930 Otto Carl Johan Hanson
- 1922-1956 Emil Bernhard Victor Severin
Geografi
Sevede och Tunaläns domsaga omfattade den 1 januari 1952 en areal av 2 141,58 km², varav 2 015,25 km² land.[3]
Valkrets för val till andra kammaren
Mellan andrakammarvalen 1866 och 1908 utgjorde Sevede och Tunaläns domsaga en valkrets: Sevede och Tunaläns domsagas valkrets. Valkretsen avskaffades vid införandet av proportionellt valsystem inför valet 1911 och uppgick då i Kalmar läns norra valkrets.
Källor
- Nationella arkivdatabasen för uppgifter om domsagor, tingslag och tingsrätter
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 3
- Statistiska centralbyråns historiska statistik
- Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Västerviks tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Noter
- ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska central-byråns underdåniga berättelse för åren 1851 med 1855. Andra afdelningen: innehållande Folkmängden den 31 december 1860 inom rikets särskilda administrativa områden, samt efter hushåll eller matlag, kön och civilstånd, jemte vigde par, lefvande födde och aflidne, 1856-1860, församlingsvis.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1864. sid. 128. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1856-1860-andra.pdf. Läst 2 februari 2015
- ^ Statistiska centralbyrån Folkmängd 31.12.1968 enligt indelningen 1.1.1969 Del 2. Kommunblock, judiciella och kyrkliga indelningar m.m. Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Sid. 79-80
- ^ [a b c] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 34-35, 37. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 140. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.