Serieomläggningen i svensk damfotboll 2012-2013

Serieomläggningen i svensk damfotboll 2012–2013 var en total rekonstruktion av seriesystemet för de nationella nivåerna (förbundsserierna) under Damallsvenskan.[1] Orsaken till omläggningen var bildandet av den nya serien Elitettan, vilken bildades som en reaktion på att kvaliteten i de dåvarande Norrettan och Söderettan var för låg.[2] Beslutet om omläggningen fattades på Svenska Fotbollförbundets Representantskap den 2 november 2011.[3]

Bakgrund och beslut

Svenska Fotbollförbundets förbundsstyrelse hade fått i uppdrag att utreda ett nytt seriesystem inom damfotbollen vid Representantskapet 2010.[3] Under arbetets gång förmedlades uppgifter om att Damallsvenskan skulle reduceras till 10 lag, som mötte varandra tre gånger per år, och därunder en division med en serie, kallad Damettan[4] fram till november 2012.[5] Under detta skulle en division med sex serier om vardera tolv lag ersätta de tidigare nio Division 2-serierna med tio lag. Detta motiverades med att nivån behövde fler matcher och färre lag.[6]

Det fanns viss kritik mot förslaget, både avseende ekonomin i en sådan serie och att antalet lag i Damallsvenskan skulle minskas. Det fanns dessutom kritik mot att seriesegrarna i divisionen under skulle behöva kvala till den nya serien.[1] Förslaget arbetades dock delvis om, och på Representantskapet röstade 37 för[3] av 45 röster.[7]

Seriesystemet 2002–2011

Sedan antalet Division 1-serier hade reducerats från tre[8] 2001 till två[9] säsongen 2002, så hade förbundsserierna varit stabila.[10]

  • Nivå 1: Damallsvenskan – En serie med 12 lag. Två lag nedflyttade efter varje säsong.
  • Nivå 2: Norrettan och Söderettan – Två serier med 12 lag per serie. De två segrarna uppflyttade efter varje säsong, tre lag nedflyttade från vardera serien.
  • Nivå 3: Division 2 – Nio serier med 10 lag per serie. Seriesegrarna spelade kvalspel om sex platser i Norr- och Söderettan.[11] Två lag nedflyttade från varje serie.

Serier under division 2, nivå 4 och nedåt, administrerades av distriktsförbunden.

Det nya seriesystemet 2013–2020

Det seriesystem som det fastslogs skulle gälla från och med säsongen 2013 såg ut enligt följande:[4]

  • Nivå 1: Damallsvenskan – En serie med 12 lag. Två lag nedflyttade efter varje säsong.[12]
  • Nivå 2: Elitettan – En serie med 14 lag. Två lag uppflyttade efter varje säsong. Tre lag nedflyttade.[12]
  • Nivå 3: Division 1 – Sex lag med 12 lag per serie. För varje serie gällde att lag 1 spelade kval till Elitettan, och lag 10–12 flyttades ned till Division 2.[12]

Dessa tre nivåer utgjorde de så kallade förbundsserierna, som administrerades av Svenska Fotbollförbundet. Serieindelningen fastslogs för Damallsvenskan och Elitettan av Förbundsstyrelsen, Division 1 av Representantskapet.[12]

Under nivå tre skapades en ny nivå, med totalt 18 uppgångar till Division 1, som administrerades av distriktsförbunden gemensamt för Sveriges landsdelar, enligt följande:[12]

Nivån övertog namnet Division 2 från den tidigare tredjenivån. Serieindelningen fastslogs på Representantskapet efter förslag från distriktsförbunden. Landsdelarna fattade själva beslut om antal serier, antal lag per serier, och hur upp- och nedgångar skall ske, samt vilka distrikt som ska administrera respektive serie.

Serier under division 2 administrerades, som tidigare, av distriktsförbunden. Detta var dock nu från nivå 5 och nedåt.[12]

Division 1-lagens kvalspel om tre platser i Elitettan avgjordes genom att de sex segrande lagen parvis spelade dubbelmöten:[12]

  • Lag 1 i Norrland – Lag 1 i Norra Svealand
  • Lag 1 i Södra Svealand – Lag 1 i Östra Götaland
  • Lag 1 i Norra Götaland – Lag 1 i Södra Götaland

Övergångsåret 2012

Förändringarna av seriepyramiden innebar att säsongen 2012 blev en övergångssäsong, med speciella regler för upp- och nedflyttningar och tillfälliga kval mellan och till förbundsserierna. Själva serieindelningen följde samma format som tidigare, det var endast reglerna för kvalificering till kommande års seriesystem som påverkades.[4]

  • Nivå 1: Damallsvenskan – 12 lag. Lag 11–12 till Elitettan 2013.
  • Nivå 2: Norrettan och Söderettan – 2×12 lag. Lag 1–2 spelade kval till Damallsvenskan 2013. Lag 3–6 blev behöriga till Elitettan. Bästa lag 7 spelade kval till Elitettan. Återstående lag 7 (5 lag) samt lag 8–12 flyttades ned till Division 1.
  • Nivå 3: Division 2 – 9×10 lag. Lag 1 spelade kval till Elitettan. Lag 2-5 blev behöriga till Division 1. De åtta bästa lag 6 blev behöriga till Division 1. Återstående lag 6 skulle ha flyttats ned till regionserierna, men med anledning av att Dalsjöfors GoIF gick i konkurs, och därmed uteslöts från Söderettan, så blev även Återstående lag 6 i Division 2, 2012, behörig till Division 1, 2013. Samtliga lag 6 blev följaktligen kvalificerade till Division 1. Lag 7–10 flyttades ned till regionserierna.
  • Nivå 4: Division 3 – distriktsserier. Nio lag blev, efter kval, uppflyttade till Division 1. Från denna nivå blev även 157 lag kvalificerade till de nya regionserierna i Division 2.[13]

Det blev följaktligen många kval, som spelades enligt:[4]

  • Kval till Damallsvenskan: Lag 1–2 möttes parvis hemma-borta, Lag 2 i Söderettan – Lag 1 i Norrettan och Lag 2 i Norrettan – Lag 1 i Söderettan.
  • Kval till Elitettan: Kvalet spelades i två omgångar:
    • Kvalomgång 1: Seriesegrarna i Division 2 spelade i tre trelagsgrupper, med enkelmöten. Spelordningen låg så att alla lag fick en hemma- och en bortamatch. Respektive gruppsegrare gick vidare till kvalomgång 2. Övriga lag i kvalspelet blev behöriga till Division 1.
    • Kvalomgång 2: Bästa lag 7 i Norrettan/Söderettan samt de tre gruppsegrarna i kvalomgång 1 spelade kval parvis. Segrande lag blev behöriga till Elitettan, förlorande lag till Division 1.
  • Kval till Division 1: 27 division 3-lag blev indelade i nio trelagsgrupper. Respektive gruppsegrare gick till Division 1. Övriga lag till Division 2.

Översikt över förloppet

Sammanfattningsvis medförde förändringarna följande seriepyramider före, under och efter övergångsåret:

2002–2011Övergångsåret 20122013–2020
Organi-
satör		NivåLigaAntal serier
och lag		Upp[† 1]Ned[† 2]Organi-
satör		NivåLigaAntal serier
och lag		Upp[† 1]Ned[† 2]Organi-
satör		NivåLigaAntal serier
och lag		Upp[† 1]Ned[† 2]
Nationellt
(SvFF)		Nivå 1Damall-
svenskan		1×12 = 122Nationellt
(SvFF)		Nivå 1Damall-
svenskan		1×12 = 122Nationellt
(SvFF)		Nivå 1Damall-
svenskan		1×12 = 122
Nivå 2Norrettan och
Söderettan		2×12 = 242×1 = 22×3 = 6Nivå 2Norrettan och
Söderettan		2×12 = 242×2[† 3]
→ 2		2×5 + 1[† 4]
= 11		Nivå 2Elitettan1×14 = 1423
Nivå 3Division 29×10 = 909×1[† 5]
→ 6		9×2 = 18Nivå 3Division 29×10 = 909×1[† 5]
→ 1		9×4 + 1[† 6]
= 37		Nivå 3Division 16×12 = 726×1[† 7]
→ 3		6×3 = 18
Nivån fanns inteNivån fanns inteRegionalt
(SDF[† 8])		Nivå 4Division 2(4 + 3 + 8–11)[† 9]
× (8–12) = 194[† 10]		4 + 6 + 8
= 18[† 11]		*[† 12]
Distrikt
(SDF)		Nivå 4Division 3
(och nedåt)		Beslutas av
distrikten		Kval
→ 18		Distrikt
(SDF)		Nivå 4Division 3
(och nedåt)		Beslutas av
distrikten		9 + 157Distrikt
(SDF)		Nivå 5Division 3
(och nedåt)		Beslutas av
distrikten		*[† 12]

Noter:

  1. ^ [a b c] Kolumnerna Upp anger hur många lag som flyttas upp till ovanförliggande nivå efter säsongens slut.
  2. ^ [a b c] Kolumnerna Ned anger hur många lag som flyttas ned till nedanförliggande nivå efter säsongens slut.
  3. ^ De två ettorna i Norr- respektive Söderettan mötte tvåorna i den andra serien i kval om plats i Damallsvenskan. Förlorare till Elitettan.
  4. ^ Bästa lag 7 spelade kval till Elitettan. Övriga lag 7 och samtliga lag 8–12 flyttades ned till division 1.
  5. ^ [a b] Lag 2–5 i respektive division 2-serie, samt de åtta bästa lag 6, var kvailficerade för spel i Division 1.
  6. ^ Det sämsta lag 6 och samtliga lag 7–10 flyttades ned till den nya division 2.
  7. ^ Seriesegrarna kvalspelade parvis om tre platser i Elitettan.
  8. ^ Landsdelarna är och var samarbeten mellan distrikten. Distrikten i Norrland, Svealand och Götaland samarbetar regionalt, och utser distrikt som organiserar respektive serie.
  9. ^ Landsdelarna har själva beslutat om serieindelningar.
  10. ^ Antalet serier och lag har varierat i Götaland
  11. ^ Antalet uppgångar har legat fast under perioden. Norrland: 4; Svealand: 6; Götaland: 8.
  12. ^ [a b] Antalet upp- och nedflyttade lag mellan distrikt och division 2 beslutades av distrikten per landsdel.

Se även

Källor

  1. ^ [a b] Johan Rydén (26 november 2011). ”Välkommen damettan, men seriepyramiden är inte bra”. En blogg om internationell damfotboll. Johan Rydén. https://damfotboll.blog/2011/11/26/valkommen-damettan-men-var-forslaget-verkligen-klart/. Läst 9 juni 2022. 
  2. ^ Louise Lindgren, Josefin Nygren & Sanna Åhlander (22 maj 2014). ”Bildandet av Elitettan – ett år senare – En kvalitativ studie av utvecklingen av svensk damfotbolls näst högsta serie” (PDF). https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:725196/FULLTEXT01.pdf. Läst 9 juni 2022. 
  3. ^ [a b c] Lars-Åke Lagrell, Förbundsordförande, & Mikael Santoft, Generalsekreterare (november 2011). ”Representantskapsmötet 2011” (PDF). Verksamhetsberättelse 2011. Svenska Fotbollförbundet. sid. 12–13. https://svff.svenskfotboll.se/49ebf5/globalassets/svff/dokumentdokumentblock/verksamhetsberattelser/vb2011_1.pdf. Läst 9 juni 2022. 
  4. ^ [a b c d] Ulf Lindberg. ”Upp- och nedflyttning samt kval förbundsserierna, damer 2012” (PDF). SvFF. https://www2.svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_80883/scope_0/ImageVaultHandler.aspx. Läst 9 juni 2022. 
  5. ^ ”Elitettan - en ny serie 2013”. svenskfotboll.se. SvFF. 1 november 2012. https://www2.svenskfotboll.se/elitettan/arkiv/cuper-serier/2012/11/elitettan-en-ny-serie-2013/. Läst 9 juni 2022. 
  6. ^ Peter Wikström/TT (23 augusti 2011). ”Nytt seriesystem i damfotboll från 2013”. expressen.se. Klas Granström, Bonniers News. https://www.expressen.se/sport/fotboll/damallsvenskan/nytt-seriesystem-i-damfotboll-fran-2013/. Läst 9 juni 2022. 
  7. ^ ”Inför Repskapet: Matcher ska fullföljas, resultat gäller vid omstart”. svenskfotboll.se. SvFF. 17 november 2011. https://www2.svenskfotboll.se/superettan/arkiv/svensk-fotboll/2011/11/infor-repskapet-matcher-ska-fullfoljas-resultat-galler-vid-omstart/. Läst 9 juni 2022. 
  8. ^ Clas Glenning. ”swewom2001”. Clas Glenning Football. Clas Glenning. https://sites.google.com/view/clasglenningfootball/hem/women/sweden-women-historical-tables/swewom2001. Läst 9 juni 2022. 
  9. ^ Clas Glenning. ”swewom2002”. Clas Glenning Football. Clas Glenning. https://sites.google.com/view/clasglenningfootball/hem/women/sweden-women-historical-tables/swewom2002. Läst 9 juni 2022. 
  10. ^ Erik Garin (26 januari 2022). ”Sweden - List of Women Champions”. rsssf.com. RSSSF. sid. Undersidor för åren 2002–2011. http://www.rsssf.com/tablesz/zwed-womchamp.html. Läst 9 juni 2022. 
  11. ^ Johan Rydén (23 november 2021). ”Stor förändring stundar – och svenska nomineringar”. En blogg om internationell damfotboll. Johan Rydén. https://damfotboll.blog/2021/11/23/stor-forandring-stundar-och-svenska-nomineringar/. Läst 9 juni 2022. 
  12. ^ [a b c d e f g] SvFF:s Representantskap 2012 (23 november 2012). ”Tävlingsbestämmelser år 2013” (PDF). SvFF. https://www2.svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_38710/ImageVaultHandler.aspx. Läst 9 juni 2022. 
  13. ^ Clas Glenning. ”swewom2013”. Clas Glenning Football. Clas Glenning. https://sites.google.com/view/clasglenningfootball/hem/women/sweden-women-historical-tables/swewom2013. Läst 9 juni 2022.