Serbiska revolutionen

Serbiska revolutionen

Slaget vid Mišar (1806), målning av Afanasij Šeloumov
Ägde rum1804–17 (1833)
PlatsBalkanhalvön
ResultatSkapandet av Furstendömet Serbien
Stridande
Serbien Serbiska revolutionärer
Uppbackade av:
Österrike Habsburg-frivilliga
Tsarryssland Ryssland
Osmanska riket Osmanska riket
Befälhavare och ledare
Serbien Karađorđe Petrović
Serbien Miloš Obrenović
Serbien Mateja Nenadović
Serbien Veljko Petrović
Serbien Stanoje Glavaš
Osmanska riket Sultan Selim III
Osmanska riket Maraşlı Ali Paşa
Osmanska riket Sultan Mahmud II

Serbiska revolutionen eller Revolutionära Serbien syftar på de nationella och sociala uppror som serberna gjorde åren 1804 och 1835, och ledde till att Serbien gick från att vara Belgrads Pashaluk till konstitutionell monarki.[1][2] De första åren, 1804–1815, utmärktes av våldsam självständighetskamp från Osmanska riket med två väpnade uppror, som slutade med eldupphör. Den senare perioden (1815–1835) handlade om en fredlig förstärkning av den politiska makten och ökad självständighet, som kulminerade med rätten till ävfurstendöme mellan 1830 och 1833, och territoriell expansion.[3] Den första nedskrivna konstitutionen kom 1835, och ledde till avskaffandet av feodalism och träldom,[4] och gav Serbien suzeränitet.[3][5] Begreppt Serbiska revolutionen myntades av Leopold von Ranke, i boken Die Serbische Revolution, utgiven 1829.[6] Händelserna ledde till skapandet av moderna Serbien.[7]

Perioden omfattar följande tid:

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 6 oktober 2012.

Fotnoter

Media som används på denna webbplats