Serber

Serber
Срби
Srbi
	Serbiens flagga.
Antal sammanlagt
	cirka 10 miljoner ;
Regioner med betydande antal
	Serbien:; 7 900 000 (2008); Bosnien och Hercegovina:; 1 086 733 (2013) Montenegro:; 350 000 (2008) ; Tyskland:; 750 000 - 800 000; Österrike:; 320 000 - 380 000; Kroatien:; 186 633 (650 000 år 1991)[källa behövs]; Kosovo: 120 000 (259 819 år 1971); (250 000 kosovoserber lever i Serbien); USA:; 1, 175, 000; Australien:; 100 000 ; Storbritannien: ; 70 000 ; Sverige:; 120 000 (2008) ; Kanada:; 255 540 (2008) ; Frankrike:; 90 00 - 100 000 ; Schweiz:; 196 078 (2007) ; Slovenien:; 38 964; Nordmakedonien:; 35 939 ; Italien:; 70 000 ; Rumänien:; 22 518; Övriga:; 350 000 ; Anmärkning: siffrorna är ungefärliga.; Övriga är uppskattningsvisa siffror från flera länder som inte tagits med i listan ovan.
Språk
	Serbiska
Religion
	Övervägande östortodoxa kristna med starka band till den serbisk-ortodoxa kyrkan.
Besläktade folkgrupper
	Sydslaver

Serber (serbiska: Срби/Srbi) är en sydslavisk folkgrupp på Balkanhalvön som företrädesvis bebor Serbien vars befolkning uppgår till cirka 8 miljoner. I Montenegro bor 350 000 serber (dock finns bland åtskilliga montenegriner en känsla av att ha en distinkt identitet som är separat från den i nationell mening serbiska, vilket är en kontroversiell fråga mellan de separerade länderna Serbien och Montenegro. Etniskt kan uppemot 600 000 montenegriner räkna sig som serber). Även i Bosnien och Hercegovina har en serbisk befolkning på uppskattningsvis 1,1 miljoner, varav en stor majoritet^[4] är bosatta i Republika Srpska, den ena av de entiteter i Bosnien och Hercegovina. Även i övriga delar av f.d. Jugoslavien finns serbiska minoriteter och sammanlagt i dessa länder beräknas det finnas en serbisk befolkning på drygt 3 miljoner. Sammanlagt uppskattas det finnas cirka 14–15 miljoner serber i världen. De är i allmänhet serbisk-ortodoxa kristna.

Historik

Serberna invandrade förmodligen från Karpaterna i nuvarande Ukraina till Balkan under 600-talet. Mot slutet av 800-talet övergick de till kristendomen och de första statsbildningarna uppkom hundra år senare längs kusten i dagens Montenegro, historiska Hercegovina (inklusive delar av södra Dalmatien), Bosnien (exklusive dagens västra Bosnien och bosniska krajina-regionen) och sydvästra Serbien.

I samband med krigen i före detta Jugoslavien (se jugoslaviska krigen) under första halvan av 1990-talet flydde många serber till andra delar av Europa och världen, men redan under Titos levnad hade också serber emigrerat till Västeuropa av arbetsmarknadsskäl.

Kända serber

Nikola Tesla, uppfinnare
Miloš Crnjanski, författare
Vlade Divac, basketspelare
Mihajlo Idvorski Pupin, fysiker, kemist, uppfinnare
Milutin Milanković, matematiker, astrofysiker och ingenjör
Mileva Marić, matematiker och fysiker
Nemanja Vidić, fotbollsspelare
Karl Malden, skådespelare och regissör
Emir Kusturica, regissör
Peter Bogdanovich, regissör
Predrag Stojaković, basketspelare
Milorad Čavić, simmare
Novak Đoković, tennisspelare
Jelena Janković, tennisspelare
Ana Ivanović, tennisspelare
Jelena Dokić, tennisspelare
Andrea Petković, tennisspelare
Gavrilo Princip, frihetskämpe
Isidora Sekulić, författare och kvinnosakskämpe
Charles Simic, poet
Catherine Oxenberg, artist
Miloš Teodosić, basketspelare
Goran Bregović, musiker
Đorđe Balašević, musiker
Marina Abramović, konstnär
Karađorđe Petrović, frihetskämpe
Siniša Mihajlović, fotbollsspelare
Miloš Krasić, fotbollsspelare
Milla Jovovich skådespelerska
Marija Šerifović, artist

Se även

Bilder

Referenser

^ ”Demographics of Bosnia and Herzegovina - Wikipedia, the free encyclopedia”. https://en.wikipedia.org/wiki/Demographics_of_Bosnia_and_Herzegovina.
^ Kroatiska statistiska centralbyrån - Census 2011 (engelska)
^ Zubin Potok (21 november 2011). ”Serbia and Kosovo - On the border of conflict”. The Economist. http://www.economist.com/blogs/easternapproaches/2011/11/serbia-and-kosovo. Läst 23 december 2016.
^ ”Popis stanovništva, domaćinstava i stanova u Bosni i Hercegovini” (pdf). Arkiverad från originalet den 20 september 2020. https://web.archive.org/web/20200920051101/https://popis.gov.ba/popis2013/doc/Knjiga2/K2_B_E.pdf.

[1] ”Demographics of Bosnia and Herzegovina - Wikipedia, the free encyclopedia”. https://en.wikipedia.org/wiki/Demographics_of_Bosnia_and_Herzegovina.

[Census2011-2] Kroatiska statistiska centralbyrån - Census 2011 (engelska)

[3] Zubin Potok (21 november 2011). ”Serbia and Kosovo - On the border of conflict”. The Economist. http://www.economist.com/blogs/easternapproaches/2011/11/serbia-and-kosovo. Läst 23 december 2016.

[4] ”Popis stanovništva, domaćinstava i stanova u Bosni i Hercegovini” (pdf). Arkiverad från originalet den 20 september 2020. https://web.archive.org/web/20200920051101/https://popis.gov.ba/popis2013/doc/Knjiga2/K2_B_E.pdf.

[1]

[2]

[3]

[4]

Navigation

Navigering

Temaportaler