Senoner

En karta över Gallien under 100-talet f.Kr. som visar de keltiska stammarnas geografiska placering.
Brennus var senonernas hövding

Senoner (grekiska: Σήνωνες) var två olika grupper av kelter, som förmodligen var släkt med varandra. En grupp senoner bodde i Gallien och den andra gruppen senoner bodde i Umbrien i östra Italien. Förmodligen hade den umbriska grenen sitt ursprung i Gallien.[1]

Senonerna i Gallien

De galliska senonerna bodde på Julius Caesars tid i det område som motsvarar dagens departments Seine-et-Marne, Loiret och Yonne. Romarriket hade två konflikter med senonerna i Gallien 53 f.Kr. - 51 f.Kr., men bortsett från dem förblir de i stort sett obemärkta. Deras område blev sedan del av Gallia Lugdunensis. Deras största städer hette Agedincum, Metiosedum och Vellaunodunum.[1] Agedincum var också deras huvudstad.[2]

Senonerna i Umbrien

Ungefär 400 f.Kr. tog sig en gren av senonerna över Alperna. De bosatte sig vid adriatiska kusten, mellan Ariminum och Ancona och drev ut de umbrer som bodde där. Det området kom sedan att kallas ager Gallicus. De grundade där staden Sena Gallica som senare blev deras huvudstad. Kort därefter, 391 f.Kr. invaderade senonerna Etrurien och belägrade den etruskiska staden Clusium. Clusium begärde hjälp från Rom vilket ledde till slaget vid Allia 390 f.Kr. Senonerna fortsatte att vara inblandade i fientligheter mot Rom tills de besegrades och fördrevs av konsuln Publius Cornelius Dolabella år 283 f.Kr. En romersk koloni grundades sedan i Sena Gallica.[1]

Referenser


Media som används på denna webbplats

ItalyIronAge.png
Författare/Upphovsman: GaiusCrastinus, Licens: CC BY-SA 3.0
Italy in the iron age
Brennus mg 9724.jpg
Konstnär/skapare
Toulon Sculpture workshop
Beskrivning
Figurehead of battleship Brennus
institution QS:P195,Q106448129
Inventarienummer
41 OA 74
Källa/fotograf Med
Map Gallia Tribes Towns.png
Författare/Upphovsman: User:Feitscherg, Licens: CC BY-SA 3.0
Roman provinces and the proto-Basque, Celtic and Germanic peoples at the end of the 1st century BC. J-C.