Segernamn
Segernamn kallas ett fält på en fana som innehåller namn på de fältslag där fanägaren segerrikt har deltagit.
Sverige
I den svenska försvarsmakten uttrycks detta som att fanan innehåller "namn på fältslag vilka haft betydelse för Sveriges rike och dess historiska utveckling". De regementen eller förband som deltagit i dessa har rätt att föra namnen på sin fana. I Sverige infördes de 1844, efter utländsk förebild. Utöver segernamn och årtal kan dessa även ges kunglig krona, detta symboliserar att kungen personligen fört regementet i striden. I den kommitté som tillsatts för att föreslå möjliga segernamn på fanor och standar ingick bland andra Topografiska kårens chef, generalmajor Carl Fredrik Akrell.[1] Exempelvis förde Västerbottens regemente segernamnen Landskrona (1677), Düna (1701), Kliszów (1702), Fraustadt (1706), Malatitze (1708), Strömstad (1717).
Referenser
- ^ Iko, Per. ”Försvarshistoriens egna skattkammare”. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825141853/http://www.foi.se/FOI/templates/Page____561.aspx. Läst 31 maj 2009.
Media som används på denna webbplats
Skylt med Livgardets vapensköld och segernamn vid Lidingövägen i Stockholm.