Sean Connery

Sean Connery
Sean Connery, 1964.
(c) ETH-Bibliothek Zürich, Bildarchiv / Fotograf: Comet Photo AG (Zürich) / Com_C13-035-006 / CC BY-SA 4.0
Sean Connery, 1964.
FöddThomas Sean Connery
25 augusti 1930
Edinburgh, Skottland, Storbritannien
Död31 oktober 2020 (90 år)
Lyford Cay, New Providence Island, Bahamas
Utbildad vidTollcross Primary School
Aktiva år1954–2012
MakaDiane Cilento
(g. 1962–1973; skild; 1 barn)
Micheline Roquebrune
(g. 1975–2020; hans död)
SläktingarJason Connery (son)
Neil Connery (bror)
Betydande roller
James Bond/Agent 007 i Agent 007 med rätt att döda, Agent 007 ser rött, Goldfinger, Åskbollen, Man lever bara två gånger, Diamantfeber, Never Say Never Again
William av Baskerville i Rosens namn
Jimmy Malone i De omutbara
Henry Jones, Sr. i Indiana Jones och det sista korståget
Kapten Marko Ramius i Jakten på Röd Oktober
Bästa manliga biroll
1988 – De omutbara
Bästa manliga biroll
1988 – De omutbara
Bästa manliga huvudroll
1988 – Rosens namn
IMDb SFDb

Sir Thomas Sean Connery, född 25 augusti 1930 i Edinburgh, Skottland, död 31 oktober 2020 i Lyford Cay på New Providence Island i Bahamas, var en brittisk (skotsk) skådespelare och producent.[1] Connery spelade huvudrollen i sju Bond-filmer mellan 1962 och 1983. Bland Sean Connerys övriga filmer märks Marnie (1964), Mordet på Orientexpressen (1974), Rosens namn (1986), Highlander (1986), De omutbara (1987), Indiana Jones och det sista korståget (1989), Jakten på Röd Oktober (1990), Dragonheart (1996), The Rock (1996), Vem är Forrester? (2000) och The League (2003).

Biografi

Uppväxt

Sean Connery föddes på sjukhuset Royal Maternity i Edinburgh och växte upp på No. 176 Fountainbridge, ett kvarter i Edinburgh som sedan dess har rivits.[2][1] Hans mor Euphemia McBain "Effie" McLean (1908–1985), döpt efter sin farmor Euphemia McBain var en städerska och härstammade från Ceres i Skottland.[3] Hans far, Joseph Connery (1902–1972) var en fabriksarbetare och lastbilschaufför.[4] Connery i sin tur, döptes efter sin farfar.[1] Connerys farfars far James Connery var irländsk pavee och emigrerade från Wexford i Irland.[5] Resten av Connerys familj har ett långt arv i Skottland där hans farfarsföräldrar var urfolk och pratade skotsk gaeliska och härstammade från Fife och Uig på Isle of Skye.[3][6]

(c) Sean Connery plaque, Fountainbridge by kim traynor, CC BY-SA 2.0
Sean Connery plakett nära hans barndomshem i området Fountainbridge i Edinburgh.

Connerys far var romersk katolik och hans mor var protestant. Han hade en yngre bror som hette Neil.[7] Connery var liten till växten som barn men runt 12-års åldern växte han oerhört snabbt och nådde sin fulla längd på 188 cm som 18-åring.[8] Han fick smeknamnet "Big Tam" under sina tonår och har sagt att han förlorade sin oskuld som fjortonåring till en kvinna i militäruniform.[7] När hans barndomsvän Séamus och Connery umgicks tyckte deras kompisar det var roligt att kalla Connery för Sean istället för hans tilltalsnamn Thomas eftersom namnen lät så lika. Sen dess föredrog Connery sitt mellannamn Sean.[5] Connerys första jobb var som mjölkbud i Edinburgh.[9] På grund av jobbet kunde han namnet på alla gator vilket imponerade på taxichaufförer i staden så sent som 2009.[6]

Sean Connerys födelseattest.

När Connery var 16 år gammal, 1946, tog han värvning i den brittiska flottan. Han genomförde sin grundträning i Portsmouth som luftvärnsskytt och blev sedan tilldelad att tjänstgöra som matros på hangarfartyget HMS Formidable. Han blev utskriven som 19 åring av medicinska skäl då han utvecklat duodenalsår (magsår), något som drabbat de flesta män i hans släkt.[10] Under sin militärtjänstgöring skaffade han två tatueringar, en med texten "Mum and dad" på och en med texten "Scotland Forever".[11]

Connery återvände efter sin militärtjänstgöring till Edinburgh och sin gamla arbetsplats men blev istället lastbilschaufför. Han tog också jobb som livvakt på ett utomhusbad, fabriksarbetare, modell på Edinburgh College of Art och kistpolerare.[7] Under sin militärtjänstgöring började Connery också med kroppsbyggning och tävlade i Mr. Universum där han hamnade på en tredje plats i ungdomsklassen. Det finns olika källor på vilket år det var men den vanligaste hänvisningen är 1953.[12] Connery blev snabbt avskräckt från att tävla när amerikanare vann över honom bara för de hade större muskler och vägrade, till skillnad från Connery göra andra aktiviteter som konditionsträning för att inte minska muskelmassan.[7]

Tidiga teaterroller

Connery var i sina yngre dagar en aktiv fotbollsspelare i laget Bonnyrigg Rose.[13] När han var på turné med teaterproduktionen South Pacific (1952-1953) blev han utsedd för att provspela för East Fife FC. På matchen närvarade Matt Busby som då var tränare för Manchester United och erbjöd Connery en plats i laget. Men då han var 23 år gammal och precis blivit intresserad av teater så avböjde han även om han var frestad. "En fotbollsspelare är över kullen vid 30 så jag beslöt mig för att bli skådespelare och det visade sig vara ett av mina smartaste drag." sade han i en intervju.[14]

Connery hade börjat arbeta på King's Theatre i Edinburgh 1951 för att hjälpa till i kulisserna och för att dryga ut sin kassa, men det var genom motståndare i en kroppsbyggartävling han hörde talats om att det hölls provspelningar för musikalen South Pacific där han fick en mindre roll i kören.[12] Under tiden musikalen var ute på turné fick han större och större roller vilket ledde till att han snart hade en av de större birollerna samtidigt som han var inhoppare för två huvudroller. Med det höjdes hans lön från 12 pund i veckan till 14 pund. Uppsättningen var så populär att den återkom redan året därpå (1953) och då hade Connery en av huvudrollerna.[7] När musikalen var på besök i hans hemstad hamnade han i trubbel hos det mest våldsamma gänget i staden, Valdor-gänget, då han hindrade dem från att stjäla hans jacka. En kväll ska han ha blivit förföljd av sex gängmedlemmar och Connery lyfte upp två av dem och slog ihop deras huvuden. Sedan dess lämnade de honom i fred och Connery fick rykte om sig att vara en "tuff man".[8]

Musikalen återuppstod igen under julen 1954 i Manchester. På en efterfest träffade han Michael Caine för första gången och de båda skulle bli nära vänner senare. Han träffade också skådespelaren Robert Henderson som inspirerade honom till att satsa på teatern och utökade hans intresse genom att låna ut sina upplagor av flera pjäser av Henrik Ibsen som Hedda Gabler, Vildanden och När vi döda vaknar. Henderson uppmanade också honom att ta retoriklektioner och ordnade roller åt honom i London. Han hade också redan ordnat sin första filmroll som statist i Blixtrande kär (1954) bredvid Errol Flynn och Anna Neagle. Även om Connery hade betalda skådespelararbeten så hade han det tufft att få ihop allt ekonomiskt och tvingades bli barnvakt åt journalisten Peter Noble och hans fru skådespelaren Marianne Stones barn. I deras sällskap träffade han Hollywoodskådepelaren Shelley Winters som spenderade många pubkvällar med Connery och hans bröder. Under denna tidpunkt bodde han hemma hos programledaren Llew Gardner. Henderson skulle fortsätta ordna teaterroller åt honom som i en uppsättning av Åklagarens vittne som gav Connery 6 pund i veckan. Där stiftade han också bekantskap med den skotska skådespelaren Ian Bannen. Han skulle också få en roll i en uppsättning av Backanterna i Oxford.[7]

Tidig filmkarriär

Connery tillsammans med Lana Turner på inspelningen av Kärlek och fruktan 1957.

Connery blev under sin tid på teatern i Oxford upptäckt av den kanadensiska regissören Alvin Rakoff som gav honom flera roller i TV-filmen The Condemned (1956). Filmen spelades in i Dover och samma år syntes han också i ett avsnitt av polisserien Dixon of Dock Green som sändes på BBC. Han var också med i ett avsnitt av Sailor of Fortune.[7] 1957 ingick Connery ett samarbete med agenten Richard Hatton som ordnade hans första talroll i filmen Utan återvändo där han spelade gangstern "Spike" som hade talsvårigheter. Samma år hade Rakoff inte kommit överens med skådespelaren Jack Palance och tänkte därför på Connery som ersättare och gav honom en chans till en av huvudrollerna i BBC-filmen Requiem for a Heavyweight.[15] Han syntes samma år även i mindre roller i Rattens desperados, Kamp för livet och den dåligt mottagna actionfilmen Öster om Otranto.[16]

Connery hade en större roll i Kärlek och fruktan (1958) som den brittiske reportern Mark Trevor som hamnar i en kärleksaffär. Han syntes bredvid Lana Turner och Barry Sullivan. Under inspelningen var Turners pojkvän, gangstern Johnny Stompanato på besök och misstänkte att hon hade en affär med Connery eftersom de hade synts på restauranger och West End-shower tillsammans. Stompanato ska ha stormat in på inspelningen med en pistol riktad mot Connery, som avväpnade Stompanato och slog ned honom. Stompanato blev eskorterad ifrån inspelningen och flög hem till USA. Connery har sagt att han var tvungen att ligga lågt efter händelsen då han hade mottagit hot från folk kopplade till Stompanatos chef, Mickey Cohen.[17]

Connery skulle få stor uppmärksamhet när han medverkade i en av huvudrollerna i Disneyfilmen Darby O'Gill och småfolket (1959) tillsammans med Albert Sharpe, Janet Munro, and Jimmy O'Dea. Filmen som var en saga om en slug irländare som har en förnuftig kamp med pysslingar fick stort beröm för skådepelarinsatserna i The New York Times men där Connery bara benämnes som "enbart lång, mörk, och snygg."[18] Han skulle sedan få framträdande roller i Rudolph Cartiers BBC-filmer Adventure Story och Anna Karenina som båda visades 1961. I den sistnämnda spelade han tillsammans med Claire Bloom.[19] 1961 spelade han också titelrollen i en TV-films version av Macbeth bredvid den australiske skådespelaren Zoe Caldwell som Lady Macbeth. Kritikerna var eniga om att Connery var "fängslande".[20]

Bond, James Bond

Connery fick sitt genombrott med rollen som den brittiska hemliga agenten James Bond i Agent 007 med rätt att döda (1962) och ytterligare 6 uppföljare. Han var först tvekande till att ge sig in i en filmserie, men förstod också om det blev en framgångsrik filmserie, skulle det ge hans filmkarriär rejäla förmåner.[21][22] Det var till stora delar tack vare Dana Broccoli, hustru till producenten Albert R. Broccoli, att valet föll på Connery som övertalade sin make att han var rätt man.[23] Författaren till böckerna om James Bond, Ian Fleming var till en början tveksam till valet av Connery och har sagt: "Han är inte vad jag tänkte mig om James Bonds utseende. Jag letade efter kommendör Bond och inte en övervuxen stunt man." Han tyckte också Connery var oraffinerad som muskulös skotte på 188 cm. Flemings flickvän Blanche Blackwell sa åt honom att Connery har en behövlig sexuel karisma och efter att han sett Agent 007 med rätt att döda ändrade han sig. Han var så imponerad av Connerys insats att han skrev in Connerys arv i karaktären. I romanen Man lever bara två gånger från 1964 skrev Flemming att Bonds far är från Glencoe i det skotska höglandet.[24]

(c) ETH-Bibliothek Zürich, Bildarchiv / Fotograf: Comet Photo AG (Zürich) / Com_C13-035-007 / CC BY-SA 4.0
Connery som Bond tillsammans med Tania Mallet under inspelningen av Goldfinger, 1964.

Connerys tolkning av Bond var till stora delar framarbetad under regissören Terence Youngs handledning som fick fram Connerys charm och närvaro. Lois Maxwell som spelade Miss Moneypenny har berättat: "Terence tog Sean under sina vingar. Han tog ut honom på middag, visade honom hur man går, hur man pratar och även hur man äter".[25] Handledningen gav resultat och efter att Agent 007 med rätt att döda haft premiär fick Connery tusentals brev i veckan och blev en sexsymbol.[26] Alla filmer som Connery medverkade i som James Bond blev kommersiella succér. Karaktären blev också, som porträtterad av Connery utvald som den tredje bästa hjälten i filmhistorien av American Film Institute.[27] Redan efter första filmen blev citatet "Bond... James Bond" en catch phrase och inskriven i lexikon om populärkultur.[28] Filmkritikern Peter Bradshaw skrev: "Det är det absolut kändaste presentationen från någon karaktär i filmhistorien. Tre coola stavelser, efternamnet först, lite kortfattat som en brittisk kommendör i flottan bör. Och sen, något eftertänksamt, förnamnet, följt av efternamnet igen. Connery bar det på ett iskall föraktfullt sätt, i full kvällskostym med en cigarett hängandes i läppen. Presentationen var en form av utmaning, eller förförelse, ständigt adresserat till en fiende. På 60-talet var Connerys James Bond så farligt och sexigt det kunde bli på skärmen."[29]

Connery följde upp Agent 007 med rätt att döda redan året efter med Agent 007 ser rött. Den tredje filmen Goldfinger följde redan 1964. Han tröttnade snabbt på rollen som Bond och stressen som en franchise innebar. "Jag är trött upp över öronen på hela Bond-grejen" och "Jag har alltid hatat den förbannade James Bond. Jag skulle vilja döda honom!" sade han.[30][21] Michael Caine har vittnat om Connerys irritation: "Om du var hans vän under dessa dagar så tog du inte upp ämnet Bond. Han var, och är, en mycket bättre skådespelare än att bara hålla sig till James Bond, men han blev synonym med Bond. Han gick ner längst gatan och folk sade 'Titta, där är James Bond!' Det var särskilt upprörande för honom.[7]

Skakad av Bond, men inte rörd

Tippi Hedren och Sean Connery i Marnie (1964).

Connery syntes 1964 även i Alfred Hitchcocks psykologiska thriller Marnie tillsammans med Tippi Hedren. När producentbolaget för James Bond, Eon, frågade Connery vad han ville göra för film i väntan på nästa Bond så svarade han att han ville arbeta med Hitchcock vilket Eon arrangerade.[31] Connery chockade också sina medarbetare när han ville se manuset innan han tackade ja, för han ville undvika att bli typecastad som spion. Han ville inte heller medverka i en variant av I sista minuten (1959) eller Notorious! (1946). Hitchcocks agent sa åt Connery att inte ens Cary Grant ber Hitchcock om att få se manus. Connery svarade: "Jag är inte Cary Grant".[32] Connery och Hitchcock kom bra överens under hela arbetet och Connery var nöjd med filmen, med somliga reservationer.[26] Han fick också arbeta med regissören Sidney Lumet i fängelsedramat Kullen (1965) och han var även där noggran om att karaktären inte påminde om Bond. Även om han utnyttjade sitt kändisskap som Bond för att få rollen. Filmen blev ingen finansiell framgång men skulle bli kritikerrosad och få premiär på Cannes filmfestival där den vann i kategorin Bästa manus.[33] Filmkritikern Peter Bradshaw tyckte de två filmerna Marnie och Kullen var Connerys bästa under 1960-talet.[29]

Connery repriserade även sin roll som James Bond 1965 i Åskbollen. Under inspelningen av scenen med hajar i skurken Emilio Largos pool var Connerys liv i fara då ett plexiglas som skyddade honom från de livslevande hajarna sprack. Connery lyckades fly undan hajen.[34] Under månaderna han spelade in filmen diskuterade han en annan roll med producenten Jerome Hellman i komedidramat En skön galenskap (1966). Hellman hade rest till Bahamas där Åskbollen spelades in.[35] Connery ville egentligen inte återvända till Bond efter inspelningen av Åskbollen men för en stor löneökning och övertalning från Broccoli återvände han till rollen i Man lever bara två gånger (1967). Man annonserade också att det var Connerys sista film som Bond.[36] Under mitten av 1960-talet spelade Connery mycket golf med industrimagnaten Iain Maxwell Stewart vilket ledde till att Connery fick regissera och vara presentatör i dokumentärfilmen The Bowler and the Bunnet (1967) som handlade om Fairfield Experimenten och nya vägar för industrin.[37] Connery tackade snabbt ja till att medverka i westernfilmen Shalako (1968) då han varit fascinerad av westerns sedan barnsben. Hans popularitet som Bond gjorde att producenterna erbjöd honom en miljon dollar samt procent på intäkterna för filmen.[38]

Sean Connery under inspelningen av Diamantfeber i Amsterdam 31 juli 1971.

Connery porträtterade Jack Kehoe, ledaren för en hemlig gruvarbetarorganisation som kämpar mot att bli exploaterade i Helvetets förgård (1970) och den norska polarupptäckaren Dr. Roald Amundsen i Det röda tältet (1969). Han återförenades med Sidney Lumet i Bandet (1971). Efter att ha ersatts av George Lazenby som spelade Bond i I hennes majestäts hemliga tjänst (1969) för att sedan hoppa av igen, gick Connery med på att spela Bond en gång till i Diamantfeber (1971).[39] För att komma tillbaka som Bond fick Connery en rekordsumma på 1,25 miljoner dollar och filmbolaget United Artists finansierade två filmer som Connery fick välja, varav den första var Övergreppet (1973) där han anlitade Sidney Lumet som regissör.[40] Den andra skulle vara en filmatisering av Macbeth med bara skotska skådespelare, men projektet ebbade ut när man fick reda på att Roman Polanski höll på att filma en version han också.[41] Efter att ha spelat Bond sex gånger var hans popularitet så stor att han delade priset Golden Globe Henrietta Award tillsammans med Charles Bronson för "World Film Favorite – Man" 1972.[42]

Etablerad karriär

Connery kände sig smickrad inför sin roll i Mordet på Orientexpressen (1974) då regissören Sidney Lumet kom till honom först. Han sade till Connery att om man får med sig den största stjärnan så kommer de andra följa efter.[43] Samma år ersatte han en sjuk Burt Reynolds i sciencefiction filmen Zardoz.[44] Desperat om att återuppfinna sig själv efter James Bond syntes han där i en illröd mankini, en mycket avslöjande kostym som startade kontroverser för dess omanliga och "o-Bondiga" utseende.[45] Filmen beskrivs ofta som "den konstigaste och den sämsta filmen någonsin" och blev brutalt sågad.[46] Den har dock med åren blivit en kultfilm.[47][48] Connery medverkade tillsammans med sin vän Michael Cain i Mannen som ville bli kung (1975) regisserad av John Huston. De spelade två före detta brittiska soldater som bestämmer sig för att bli kungar i Kafiristan och de båda skådespelarna betraktar den som favoriter bland de filmer de medverkat i.[49][50] De båda blev kritikerrosade för sina framträdanden.[51] Connery porträtterade samma år den marockansk berberiska rebellen Ahmed ben Mohammed el-Raisuli i Vinden och lejonet tillsammans med Candice Bergen.[52]

Audrey Hepburn och Sean Connery i Robin Hood – äventyrens man (1976).

Connery hade rollen som Robin Hood i Robin Hood – äventyrens man (1976) där han syntes bredvid Audrey Hepburn som spelade Marion. Skådespelarparet blev hyllade av kritiker medan handlingen blev något åsidosatt. Filmkritikern Roger Ebert skrev: "Connery och Hepburn verkar ha en teknisk underförståelse mellan varandra om deras karaktärer. De glänser. De verkar verkligen vara kära.[53] Connery skulle sedan medverka bredvid Dirk Bogarde och Laurence Olivier som en general i Richard Attenboroughs krigsfilm En bro för mycket (1977). Trots ljumna recensioner skulle den vinna flera priser och bli årets sjätte mest sedda film. Connery skulle bli hyllad av filmkritikern Roger Ebert än en gång men nu för rollen i Det stora tågrånet (1978) och tyckte att Connery stack ut: "Connery är en av de bästa milda komikerna i filmen, och har varit sedan de där dagarna för länge sen då han var James Bond."[54] Han skulle dock följa upp filmen med ytterligare en brutalt sågad science fiction film med Meteor (1979), filmen blev ett så pass stort finansiellt misslyckande att porduktionsbolaget American International Pictures blev tvunget att säljas i efterdyningarna.[55] Även filmen Cuba, som släpptes samma år blev sågad.[56]

Connery skulle inleda 1980-talet i ytterligare en sciencefiction film, men denna gång blev den positivt mottagen av kritiker. Outland (1981) var en westernfilm som utspelade sig på en av Jupiters månar och Connery spelade sheriffen.[57] Han porträtterade samma år den mytologiska kungen Agamemnon i regissören Terry Gilliams fantasy äventyr Time Bandits (1981). Att Connery fick rollen började som ett skämt av Gilliams gamla Monty Python kollega Michael Palin som hade skrivit in i manuset: "Han tar av sig hjälmen och avslöjar att han är ingen mindre än Sean Connery eller en skådespelare med liknande men billigare betydelse". En av producenterna visade manuset för Connery på golfbanan som, ett stort Monty Python fan, tackade ja till rollen direkt för en symbolisk summa och en liten del på filmens vinst.[58] Connery skulle vid denna tidpunk också spela rollen som Daddy Warbucks i filmatiseringen av musikalen Annie (1982) och hade börjat ta sånglektioner innan han bestämde sig för att hoppa av.[59]

Vidare karriär

Sean Connery, 1983.

Under 1980-talet spelade Sean Connery åter James Bond i nyinspelningen av Åskbollen, Never Say Never Again (1983).[60] Han hade även framgång i filmer som Highlander (1986) och De omutbara (1987), för vilken han belönades med en Oscar för bästa manliga biroll. Han spelade även i Indiana Jones och det sista korståget, där han spelade rollen som Indys far. Connerys popularitet fortsatte på 1990-talet med filmer som Jakten på Röd Oktober, The Rock, Entrapment och Dragonheart där han spelade en drake vid namn Draco. Under 2000-talet medverkade Sean Connery endast i två filmer, Vem är Forrester? och The League. Han blev återigen erbjuden att spela Indiana Jones far i den senaste Indiana Jones-filmen från 2008, Connery tackade dock nej då han sade sig trivas för bra med att vara pensionär.

Privatliv

Connery blev dubbad till riddare 2000 av drottning Elizabeth II.

Connery stödde rörelsen för ett självständigt Skottland och gav ekonomiskt stöd till Scottish National Party.[60]

Sean Connery är far till Jason Connery och bror till Neil Connery, och hade länge en bostad utanför Marbella på spanska sydkusten. Han meddelade i slutet av 2004 att han pensionerat sig från att filma, men han har därefter röstskådespelat i animerade filmer och i TV-spelet James Bond 007: From Russia with Love.

Connery avled den 31 oktober 2020 i sviterna av demens hemmavid i Bahamas där han var bosatt.

Eftermäle

Asteroiden 13070 Seanconnery är uppkallad efter honom.[61]

Filmografi

Film

ÅrTitelRollNotering
1954Blixtrande kärStatistOkrediterad
1956The CondemnedOlika rollerTV-film
1957Utan återvändo"Spike"
1957Rattens desperadosJohnny Kates
1957Requiem for a HeavyweightMountain McLintockTV-film
1957Öster om OtrantoMike
1957Kamp för livetSvetsare #1
1958Kärlek och fruktanMark Trevor
1958Women in LoveJohnnieTV-film
1958Titanics undergångBesättningsman på däckOkrediterad
1959Darby O'Gill och småfolketMichael McBride
1959Tarzans största äventyrO'Bannion
1960Without the GrailInnes Corrie
1961Adventure StoryAlexander den StoreTV-film
1961Anna KareninaGreve Alexis VronskyTV-film
1961MacbethMacbethTV-film
1962Den längsta dagenPvt. Flanagan
1962Agent 007 med rätt att dödaJames Bond
1963Agent 007 ser röttJames Bond
1964Goldfinger
MarnieMark Rutland
DubbelspelAnthony "Tony" Richmond
1965KullenJoe Roberts
1965ÅskbollenJames Bond
1966En ung världSig självCameo
1966En skön galenskapSamson Shillitoe
1967Man lever bara två gångerJames Bond
1967The Bowler and the BunnetSig självDokumentär, även regissör
1968ShalakoShalako
1969Det röda tältetDr. Roald Amundsen
1969Male of the SpeciesMacNeilTV-film
1969BBC Sunday Night TheatreMacNeilTV-film
1970Helvetets förgårdJack Kehoe
1971BandetDuke Anderson
1971DiamantfeberJames Bond
1972España campo de golfSig självKortfilm
1973ÖvergreppetJohnson
1974ZardozZed
BombhotetTahlvik
Mordet på OrientexpressenÖverste Arbuthnot
1975The Dream FactorySig självDokumentär
Vinden och lejonetAhmed ben Mohammed el-Raisuli
Mannen som ville bli kungDaniel Dravot
1976Robin Hood – äventyrens manRobin Hood
1976Nästa offerKhalil Abdul-Muhsen
1977En bro för mycketGeneralmajor Roy Urquhart
1978Det stora tågrånetEdward Pierce / John Simms
1979MeteorDr. Paul Bradley
1979CubaMajor Robert Dapes
1981OutlandMarshal William T. O'Niel
1981Time BanditsKung Agamemnon / Brandman
1982G'olé!BerättareDokumentär
1982Fem dagar en sommarDouglas Meredith
1982En sekund före nollPatrick Hale
1983Sean Connery's EdinburghSig självDokumentär
1983Never Say Never AgainJames Bond
1984Legenden om den gröne riddarenDen gröne riddaren
1986HighlanderJuan Sanchez Villa-Lobos Ramirez
Rosens namnWilliam av Baskerville
1987De omutbaraJim Malone
1988Presidio - BrottsplatsenÖverstelöjtnant Caldwell
1988Memories of MeSig självCameo
1989Indiana Jones och det sista korstågetHenry Jones, Sr.
1989Family BusinessJessie McMullen
1990Jakten på Röd OktoberKapten Marko Ramius
1990Ryska husetBarley
1991Highlander II: The QuickeningJuan Sánchez Villa-Lobos Ramírez
1991Robin Hood: Prince of ThievesKung Rikard I "Lejonhjärta"Cameo
1992MedicinmannenDr. Robert Campbell
1993Blodröd solJohn ConnorÄven producent
1994A Good Man in AfricaDr. Alex Murray
1995I sanningens tjänstPaul ArmstrongÄven producent
Den förste riddarenKing Arthur
1996The RockJohn Patrick MasonÄven producent
DragonheartDracoRöstroll
1998HämnarnaSir August de Wynter
1998Sex lektioner i kärlekPaul
1999EntrapmentRobert 'Mac' MacDougalÄven producent
2000Vem är Forrester?William ForresterÄven producent
2003The LeagueAllan QuatermainÄven producent
2007Modern Greeks: C.P. CavafyBerättareDokumentär
2012Sir BilliSir BilliRöstroll, även producent
2012Ever to ExcelBerättareDokumentär

TV

ÅrTitelRollNotering
1956Dixon of Dock GreenJoe BrastedAvsnitt: "Ladies of the Manor"
1956Sailor of FortuneAchmedAvsnitt: "The Crescent and the Star"
1957The Jack Benny ProgramHotellportierAvsnitt: "Jack and Mary in Rome"
1957BBC Sunday Night TheatreHarlan "Mountain" McClintokAvsnitt: "Blood Money"
1957ITV Television PlayhouseMat BurkeAvsnitt: "Anna Christie"
1958Armchair TheatreUppträdareAvsnitt: "The Boy with Meat Axe"
1959DisneylandMichael MacBrideAvsnitt: "I Captured the King of the Leprechauns"
1959-1960ITV Play of the WeekOlika roller4 avsnitt
1960BBC Sunday Night TheatreJulienAvsnitt: "Colombe"
1960An Age of KingsHarry Hotspur5 avsnitt
2003Freedom: A History of USJohn MuirAvsnitt: "Yearning to Breathe Free"

Teater

ÅrTitelRollTeater
1952-1954South PacificKör / Marine Cpl. Hamilton Steeves / Lieutenant Buzz AdamsBristol Hippodrome, Bristol / Turné / Opera House, Manchester
1954Åklagarens vittneOkänd rollQ Theatre, London
1955Point of DepartureOkänd rollQ Theatre, London
1955A Witch in TimeRobert CallenderQ Theatre, London
1955BackanternaPentheusOxford Playhouse, Oxford
1959The Sea ShellStephen MitchellKing's Theatre, Edinburgh / Theatre Royal, Newcastle
1960Anna ChristieMatt BurkeOxford Playhouse, Oxford
1962JudithOkänd rollHer Majesty's Theatre, London
1966-1967VolponePresenterareOxford Playhouse, Oxford / Garrick Theatre, London
1969-1970I've Seen You Cut LemonsEnbart regissörFortune Theatre, London / New Theatre, Oxford
1996-2003ArtEnbart producentWyndham's Theatre, London / Whitehall Theatre, London / Royale Theatre, New York

Referenser

  1. ^ [a b c] ”Obituary: The Sean Connery I knew”. The Scotsman. 1 november 2020. https://www.scotsman.com/news/people/obituary-the-sean-connery-i-knew-3021532. Läst 25 januari 2025. 
  2. ^ ”Sir Sean visits site of his childhood Edinburgh home”. BBC. 17 juni 2010. https://www.bbc.com/news/10342320. Läst 25 januari 2025. 
  3. ^ [a b] ”Scottish Roots - Sean Connery”. Scottish Roots. https://web.archive.org/web/20190709200057/https://www.scottishroots.com/sean.php. Läst 25 januari 2025. 
  4. ^ ”Case Study 1 - Sean Connery - James Bond”. Family Relatives. https://web.archive.org/web/20120822002752/http://www.familyrelatives.com/information/info_detail.php?id=103. Läst 25 januari 2025. 
  5. ^ [a b] ”Five things you never knew about Sean Connery's Irish roots”. The Irish Post. 18 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210818235207/https://www.irishpost.com/entertainment/five-things-sean-connery-irish191553-191553. Läst 25 januari 2025. 
  6. ^ [a b] Grigor, Murray (2009). Being a Scot 
  7. ^ [a b c d e f g h] Yule, Andrew (1992). Sean Connery: Neither Shaken Nor Stirred. sid. 8-45 
  8. ^ [a b] Sellers, Robert (1999). Sean Connery: A Celebration.. sid. 25-42 
  9. ^ ”From the Co-op with love.. the days Sir Sean earned £1 a week”. The Scotsman. 21 november 2005. https://web.archive.org/web/20071013215418/http://heritage.scotsman.com/greatscots.cfm?id=2275262005. Läst 26 januari 2025. 
  10. ^ ”Sean Connery, British Royal Navy 1946-1949”. BellyBuzz. 28 mars 2011. https://web.archive.org/web/20200628190927/http://bellybuzz.squarespace.com/celebrity-veterans/2011/3/28/sean-connery-british-royal-navy-1946-1949.html. Läst 26 januari 2025. 
  11. ^ ”The beginning”. Sean Connerys hemsida. http://seanconnery.com/biography/. Läst 26 januari 2025. 
  12. ^ [a b] ”Sean Connery - Biography”. TalkTalk. https://archive.ph/20130707065919/http://www.tiscali.co.uk/entertainment/film/biography/artist/sean-connery/biography/114?page=4. Läst 26 januari 2025. 
  13. ^ ”Bonnyrigg Rose: Four things you might not know about the Rosey Posey”. BBC. 7 december 2016. https://www.bbc.com/sport/football/38236789. Läst 26 januari 2025. 
  14. ^ ”Sean Connery”. Scottish Junior Football Association / Mud and Glory. https://web.archive.org/web/20150602160208/http://www.scottishfa.co.uk/sjfa/scottish_football.cfm?page=1711. Läst 26 januari 2025. 
  15. ^ Yule, Andrew (1992). Sean Connery: Neither Shaken Nor Stirred. sid. 291 
  16. ^ Baldwin, Louis (1999). Turning Points: Pivotal Moments in the Careers of 83 Famous Figures.. sid. 53 
  17. ^ ”Sean Connery: How he seduced a movie legend and faced the wrath of the Mafia”. The Standard. 12 april 2012. https://www.standard.co.uk/showbiz/sean-connery-how-he-seduced-a-movie-legend-and-faced-the-wrath-of-the-mafia-6836938.html. Läst 26 januari 2025. 
  18. ^ ”The Little People”. The New York Times. 1 juli 1959. https://www.nytimes.com/1959/07/01/archives/the-little-people.html. Läst 26 januari 2025. 
  19. ^ ”Cartier, Rudolph (1904-94)”. BFI Screen Online. http://www.screenonline.org.uk/people/id/1181098/index.html. Läst 26 januari 2025. 
  20. ^ ”How long did it take before Shakespeare's Macbeth first spoke with a Scottish accent? – Susan Morrison”. The Scotsman. 17 maj 2024. https://www.scotsman.com/news/opinion/columnists/how-long-did-it-take-before-shakespeares-macbeth-first-spoke-with-a-scottish-accent-susan-morrison-4631979. Läst 26 januari 2025. 
  21. ^ [a b] ”“I’d like to kill him”: Why did Sean Connery hate being James Bond?”. Far Out Magazine. 18 december 2024. https://faroutmagazine.co.uk/why-sean-connery-hated-james-bond/. Läst 27 januari 2025. 
  22. ^ ”The true story of how Sean Connery became James Bond”. Gentleman's Journal. 30 november 2020. https://www.thegentlemansjournal.com/article/true-story-how-sean-connery-became-james-bond-007/. Läst 27 januari 2025. 
  23. ^ ”Dana Broccoli”. The Telegraph. 3 mars 2004. https://www.telegraph.co.uk/news/obituaries/1455828/Dana-Broccoli.html. Läst 27 januari 2025. 
  24. ^ ”8 Things You Didn't Know About James Bond”. Huffpost. 27 november 2014. https://www.huffingtonpost.co.uk/entry/james-bond-trivia_n_6195082. Läst 27 januari 2025. 
  25. ^ Macintyre, Ben (2009). For Your Eyes Only : Ian Fleming and James Bond. sid. 187 
  26. ^ [a b] ”Playboy Interview: Sean Connery 1965”. The James Bond 007 Dossier. 4 maj 2013. https://web.archive.org/web/20181011133335/http://www.the007dossier.com/007dossier/post/2013/05/04/Playboy-Interview-Sean-Connery-1965. Läst 27 januari 2025. 
  27. ^ ”AFI's 100 Years... 100 Heroes and Villains”. American Film Institute. 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304082823/http://afi.com/100years/handv.aspx. Läst 27 januari 2025. 
  28. ^ Cork, John (2002). James Bond: The Legacy. sid. 6 
  29. ^ [a b] ”Sean Connery: a dangerously seductive icon of masculinity”. The Guardian. 25 augusti 2020. https://www.theguardian.com/film/2020/aug/25/sean-connery-at-90-appreciation-peter-bradshaw-james-bond. Läst 27 januari 2025. 
  30. ^ ”Happy Birthday, Sean Connery: See Him as James Bond on the Cover of LIFE”. Time Magazine. 25 augusti 2015. https://time.com/4008500/sean-connery-birthday-85/. Läst 27 januari 2025. 
  31. ^ Zec, Donald (1999). When the Snow Melts: The Autobiography of Cubby Broccoli 
  32. ^ ”Actors: Canny Scot”. Time Magazine. 10 januari 1964. https://time.com/archive/6813277/actors-canny-scot/. Läst 27 januari 2025. 
  33. ^ ”The Hill”. Festival de Cannes. 18 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141018032435/http://www.festival-cannes.com/en/archives/ficheFilm/id/2886/year/1965.html. Läst 27 januari 2025. 
  34. ^ ”Licensed to drill”. The Guardian. 17 september 2005. https://www.theguardian.com/film/2005/sep/17/culture.features. Läst 27 januari 2025. 
  35. ^ ”Warner Signs Sean Connery”. The Morning Call: s. 14. 22 juni 1965. 
  36. ^ ”Inside You Only Live Twice: An Original Documentary”. Dokumentär (MGM Home Entertainment Inc). 28 januari 2000. 
  37. ^ ”Sir Sean Connery exclusive: The Clyde yard that shaped my politics... and its Tory boss who introduced me to golf”. The Herald. 27 februari 2011. https://www.pressreader.com/uk/the-herald-on-sunday/20110227/282699043622139. Läst 27 januari 2025. 
  38. ^ Herzberg, Bob (2005). From Shooting Scripts: From Pulp Western to Film. sid. 123 
  39. ^ ”55 Years Ago, James Bond Rebooted With a Controversial Cult Classic”. Men's Journal. 18 december 2024. https://www.mensjournal.com/entertainment/on-her-majestys-secret-service-james-bond-retrospective-streaming. Läst 27 januari 2025. 
  40. ^ Feeney Callan, Michael (2002). Sean Connery. sid. 217 
  41. ^ ”Sean Connery’s record-breaking deal to return as James Bond in Diamonds Are Forever”. Express. 11 juni 2023. https://www.express.co.uk/entertainment/films/1779636/James-Bond-Sean-Connery-Diamonds-Are-Forever-salary. Läst 27 januari 2025. 
  42. ^ ”Sean Connery”. Golden Globes. 15 april 2014. https://goldenglobes.com/articles/sean-connery/. Läst 28 januari 2025. 
  43. ^ ”Looking Back At Murder on the Orient Express (1974)”. Warped Factor. 29 maj 2022. http://www.warpedfactor.com/2022/05/looking-back-at-murder-on-orient.html. Läst 28 januari 2025. 
  44. ^ ”Zardoz Review”. Empire. 2 mars 2007. https://www.empireonline.com/movies/reviews/zardoz-review/. Läst 28 januari 2025. 
  45. ^ ”Celebrating The 13 Strangest Moments in Zardoz”. Den of Geek. 3 september 2016. https://web.archive.org/web/20201101051916/https://www.denofgeek.com/movies/the-13-strangest-moments-in-zardoz/. Läst 28 januari 2025. 
  46. ^ ”Why Zardoz Isn’t the Kitsch Disaster You Think It Is”. Reactor Magazine. 6 februari 2012. https://reactormag.com/why-zardoz-isnt-the-kitsch-disaster-you-think-it-is/. Läst 28 januari 2025. 
  47. ^ ”30 Cult Movies That Absolutely Everybody Must See”. Gizmodo. 7 mars 2014. https://web.archive.org/web/20201114100345/https://io9.gizmodo.com/30-cult-movies-that-absolutely-everybody-must-see-1538502596. Läst 28 januari 2025. 
  48. ^ Duchovnay, Gerald (2015). Science Fiction Double Feature: The Science Fiction Film as Cult Text. sid. 75 
  49. ^ ”Sean Connery still has special Bond with movie fans”. The Sunday Post. 17 juni 2015. https://www.sundaypost.com/features/entertainment/sean-connery-still-has-special-bond-with-movie-fans/. Läst 28 januari 2025. 
  50. ^ ”Michael Caine picks his five favourite Michael Caine movies”. Far Out Magazine. 27 januari 2024. https://faroutmagazine.co.uk/michael-caine-picks-his-five-favourite-michael-caine-movies/. Läst 28 januari 2025. 
  51. ^ ”The Man Who Would Be King”. Roger Ebert. 23 februari 1976. https://www.rogerebert.com/reviews/the-man-who-would-be-king-1976. Läst 28 januari 2025. 
  52. ^ ”The Wind and the Lion”. Variety. 31 december 1974. https://variety.com/1974/film/reviews/the-wind-and-the-lion-1200423319/. Läst 28 januari 2025. 
  53. ^ ”Robin and Marian”. Roger Ebert. 12 april 1976. https://web.archive.org/web/20120924101522/http://rogerebert.suntimes.com/apps/pbcs.dll/article?AID=%2F19760421%2FREVIEWS%2F604210301%2F1023. Läst 28 januari 2025. 
  54. ^ ”The Great Train Robbery”. Roger Ebert. 9 februari 1979. https://www.rogerebert.com/reviews/the-great-train-robbery-1979. Läst 28 januari 2025. 
  55. ^ ”METEOR (1979)”. AFI Catalog. https://catalog.afi.com/Film/56926-METEOR. Läst 28 januari 2025. 
  56. ^ ”Film: 'Cuba' in Richard Lester's eyes: mercenary madness”. The New York Times. 21 december 1979. https://www.nytimes.com/1979/12/21/archives/film-cuba-in-richard-lesters-eyesmercenary-madness.html. Läst 28 januari 2025. 
  57. ^ ”Unlikely 'Outland'”. The Washington Post. 23 maj 1981. https://www.proquest.com/docview/147419165?sourcetype=Historical%20Newspapers. Läst 28 januari 2025. 
  58. ^ ”It’s a miracle that Terry Gilliam’s Time Bandits even got made”. Gizmodo. 17 september 2013. https://gizmodo.com/its-a-miracle-that-terry-gilliams-time-bandits-even-g-1332560707. Läst 28 januari 2025. 
  59. ^ Mell, Eila (2015). Casting Might-Have-Beens: A Film by Film Directory of Actors Considered for Roles Given to Others.. sid. 17 
  60. ^ [a b] ”Sean Connery - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sean-connery. Läst 31 oktober 2020. 
  61. ^ ”Minor Planet Center 13070 Seanconnery” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=13070. Läst 31 oktober 2020. 

Externa länkar

Skådespelare som har spelat James Bond
EON Productions filmer
Andra produktioner
Barry Nelson • Bob Holness • David Niven • Sean Connery • Maxwell Caulfield • Adam Blackwood • Tim Bentinck • Jason Carter • Toby Stephens
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Sean Connery as James Bond at Switzerland 1964 (two thirds crop).jpg
(c) ETH-Bibliothek Zürich, Bildarchiv / Fotograf: Comet Photo AG (Zürich) / Com_C13-035-006 / CC BY-SA 4.0
Extended crop (2:3) crop of a photo of Tania Mallet with Sean Connery. This photo contains light retouches where scratches and hairs were removed within Connery's face and gradual saturation of colour.
Tippi Hedren and Sean Connery in "Marnie" (1964) (b).png
Tippi Hedren and Sean Connery in Hitchcock's "Marnie" trailer.
Sean Connery as James Bond (1971).jpg
Författare/Upphovsman: Rob Mieremet , Licens: CC BY-SA 3.0 nl
Opnamen in Amsterdam voor James Bond film "Diamonds are Forever", Sean Connery bij de Amstel.
Sean Connery plaque, Fountainbridge - geograph.org.uk - 2308076.jpg
(c) Sean Connery plaque, Fountainbridge by kim traynor, CC BY-SA 2.0
Sean Connery plaque, Fountainbridge Redigera dessa strukturerade data på Commons
Hepburn Connery Robin and Marian Still 1976.jpg
Publicity photo of Audrey Hepburn & Sean Connery taken for film Robin and Marian (1976). See also film still. No copyright notice.
Lana Turner and Sean Connery — Another Time, Another Place.jpg
Lana Turner and Sean Connery on set of Another Time, Another Place in England.
ETH-BIB Goldfinger 1964 – Com C13-035-007.jpg
(c) ETH-Bibliothek Zürich, Bildarchiv / Fotograf: Comet Photo AG (Zürich) / Com_C13-035-007 / CC BY-SA 4.0
Sean Connery as James Bond 007 and Tania Mallet as Tilly Masterson in "Goldfinger" while filming at Furka Pass and Andermatt in the Swiss Alps
Sean Connery (1983).jpg
Författare/Upphovsman: Rob Bogaerts / Anefo, Licens: CC BY-SA 3.0 nl
Прыбыццё Шона Конэры ў Схіпхол 23 лістапада 1983 г.
Connery birth certificate.jpg
Författare/Upphovsman: Ian Dalziel, Licens: CC BY-SA 4.0
Scan of Sean Connery's birth certificate