Schwa

Vokaler
främrehalvfrämrecentralhalvbakrebakre
sluten i y ɨ ʉ ɯ u
halvsluten ɪ ʏ ʊ
mellansluten e ø ɘ ɵ ɤ o
mellanvokal ə
mellanöppen ɛ œ ɜ ɞ ʌ ɔ
halvöppen æ ɐ
öppen a ɶ ɑ ɒ

Schwa (även schva, neutralvokal eller vokalmummel[1]), är dels namnet på ett vokalljud, dels namnet på dess fonetiska symbol, ett roterat e: ə. Det uttalas med tungan centralt i munnen. Det motsvarar i många språk uttalet av en obetonad, reducerad, kort vokal, men definitionen är något flytande.

Definition

I källa–filter-modellen representeras schwaet hos en man av ett talrör med konstant bredd. Med en talrörslängd på ungefär 17 cm ger det formanter vid 500 Hz, 1 500 Hz, 2 500 Hz, och så vidare.

Användning och skrivning

Svenska

I svenskan dyker schwa upp i reducerade, korta vokaler, särskilt av e i suffix:

  • [ˌpɔjkˈən] ”pojken”
  • [ˈsprɪŋər] ”springer”.

I svenska dialekter är schwa-ljudet vanligt i vissa sveamål, i det så kallade gnällbältet.

Andra språk

Schwa förekommer även i olika utsträckning och utformning i en mängd andra språk. I (brittisk) engelska finns motsvarande uttal vid e i ändelser, exempelvis i butter (['bʌtə]). Motsvarande ändelse finns också i tyskan (Becker, ['bəkə]); i ändelsen -en har det reducerats ytterligare till närmast ett nolluttal (haben, ['ha:bn]). En liknande reducering har skett i franskan, där avslutande e oftast får nolluttal.

Den neutrala vokalen finns i många dialekter av katalanska. Den är särskilt vanlig i baleariskan och den katalanska som lärs ut och talas allmänt i själva Katalonien (gemensamt kallade östkatalanska[2]). Vocal neutra används för a och e i obetonad position,[3] i baleariska ibland även i betonad position.

Vokalsystemet i västkatalanska (inklusive valencianskan) är dock mer lik det i spanskan, vilket innebär tydligare definierade vokaler även i obetonad ställning.[2]

Schwa skrivs även ărumänska samt med e och två prickar (ë) på albanska[4] och assyriska/syrianska.

Etymologi

Beteckningen schwa kommer ursprungligen från det hebreiska vokaltecknet shəwa (shva[5]).

Se även

Referenser

  1. ^ vokalmummel i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 14 maj 2015.
  2. ^ [a b] "Fonologia – vocalisme". Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. mariainmaculada.es. Läst 14 maj 2015. (katalanska)
  3. ^ "La vocal neutre". odontocat.com. Läst 14 maj 2015. (katalanska)
  4. ^ Dr. Robert Elsie: "ALBANIAN LITERATURE IN GREEK SCRIPT: THE EIGHTEENTH AND EARLY NINETEENTH-CENTURY ORTHODOX TRADITION IN ALBANIAN WRITING". docslide.us. Läst 14 maj 2015. (engelska)
  5. ^ Okrent, Anita (2014-06-05): "The Schwa Is the Laziest Sound in All of Human Speech". slate.com. Läst 14 maj 2015. (engelska)