Scharins söner
AB Scharins söner, grundat som A. F. Scharin 1824, var ett företag verksamt framför allt i Skellefteå och Umeå, först som handelshus och senare inom träindustrin. Företaget gick i konkurs 1986.
Handelshus och varv
Verksamheten grundades av Adolf Fredrik Skarin (Scharin) (1797-1877), född i Sunnanå i Skellefteå, som sålde tyger, kryddor etc på marknader. År 1824 erhöll han burskap och började köpa upp tjära som såldes vidare till Stockholm. Verksamheten växte sedermera till att även omfatta båtar byggda på eget rederi,[1] och företaget blev en viktig aktör inom varvsindustrin i Västerbotten.
Träindustrier
År 1890 ärvdes firman A.F Scharin av Egil Unander-Scharin. Företaget bedrev då främst rederiverksamhet, men redan 1891 avvecklades rederiverksamheten och firmans båtar såldes till Stockholm. I stället satsade han på grosshandelsrörelse, främst export av trävaror och tjära samt import av stenkol och salt. Samtidigt ändrades firmanamnet till A. F. Scharins söner eftr. Egil Unander.[2] Som styrelseledamot i Westerbottens enskilda bank fick han 1894 i uppdrag att rekonstruera Ytterstforsbolaget som bland annat drev sågverk vid Byskeälvens mynning. I och med det arbetet förvärvade han en god branschkännedom. År 1900 tog Unander-Scharin över Ytterstforsbolaget genom ett konsortium och beslöt sig för att själv satsa på skogsindustrin.[3] Företaget Unander-Scharin lät anlägga flera trämassefabriker och sågverk i Västerbotten och i Finland, bland annat Umeå träsliperi (1910) och Sofiehems träsliperi (1927).
Julen 1910 avled Egil Unander-Scharin hastigt i en hjärtattack. Företaget hamnade i en kritisk situation som löstes genom att de olika intressena ombildades till aktiebolag 1913 under namnet AB Scharins söner. AB Scharins söner koncentrerade sin verksamhet till Umeå och Skellefteå, medan intressena i Ytterstfors, Munksund samt Umeå Tjärexport AB såldes.[3]
År 1930 startade företaget tillverkning av wallboard (träfiberskivor) i Klemensnäs. Sju år senare sålde AB Scharins söner träsliperierna i Umeå och Sofiehem till Bowaters svenska trämassefabriker AB för att helt och hållet koncentrera sig på wallboardtillverkningen.[3]
När AB Scharins söner 1986 gick i konkurs[4] sedan marknadssituationen drastiskt försämrats, hade företaget verkat i länet under en period av 160 år i samma familj, familjen Unander-Scharin.
Scharin-Unitex
Efter konkursen 1986 övertogs driften av nybildade Scharin-Unitex AB. All produktion av träfiberskivor i Clemensnäs upphörde 1992 då man flyttade produktionen till södra Hälsingland. Scharin-Unitex använde sig av varumärkesnamnen Unitex för hård board och Unite för porös board. Den hårda boarden kallades av allmänheten för unit (unitskivor), motsvarande masonit i andra delar av landet.[5]
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070506073549/http://lokalhistoria.skelleftea.org/kultur07.htm. Läst 19 maj 2008.
- ^ Unander-Scharin, Egil i Svenska män och kvinnor (1955)
- ^ [a b c] Ahnlund Mats, red (1980). Äldre industrier och industriminnen vid Umeälvens nedre del: [Older industries and industrial monuments in the lower part of the Ume river valley]. Norrländska städer och kulturmiljöer, 0348-2618 ; 6. Umeå: Inst. för konstvetenskap, Umeå univ. Libris 254350
- ^ https://samlingar.skellefteamuseum.se/individuals/show/7273
- ^ http://www.hallahus.se/
Litteratur
- Peyron, Ludvig (red.) Aktiebolaget Scharins söner Clemensnäs 1824 - 1949 Esselte 1944. 80 sid. 4:o. Rikt fotoillustr.
- Unander-Scharin, Erik (1949) Ett tvärsnitt genom 125 år : Aktiebolaget Scharins söner Clemensnäs : 1824-1949, 80s.
- Steckzén, Birger (1924) Scharinska firman 1824-1924 : berättelsen om en släkt och ett handelshus från Västerbotten. Norstedt & Söner, Stockholm. 210 [13] s.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Skogsfrun, Licens: CC BY-SA 3.0
F.d. sliperibyggnad tillhörande Umeå träsliperi, AB Scharins Söner. Numera en del av Konstnärligt campus i Umeå. Byggnaden ritades av Sigge Cronstedt.
Författare/Upphovsman: Skogsfrun, Licens: CC BY-SA 3.0
Sliperibyggnaden till Sofiehems träsliperi, sedermera Sofiehem pulp, numera köpcentrumet Strömpilen.