Schalottenlök
| Schalottenlök | |
 Schalottenlök, skivad och hel | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
| Ordning | Sparrisordningen Asparagales |
| Familj | Amaryllisväxter Amaryllidaceae |
| Släkte | Löksläktet Allium |
| Art | Schalottenlök A. cepa Aggregatum-gruppen |
| Vetenskapligt namn | |
| § Allium cepa Aggregatum-gruppen | |
| Auktor | Linné, 1753 |
Schalottenlök (Allium cepa [Aggregatum-gruppen]) är en sortgrupp av matlök (Allium cepa) i familjen amaryllisväxter. Tidigare användes namnet Allium ascalonicum för schalottenlöken[1], men det har visat sig att det namnet tillhör en annan art. Namnet kommer av fr. échalote, efter staden Askalon, dagens Ashkelon.
Till skillnad från vanlig matlök bildar schalottenlöken hela knippen av lökar. Löken är också mindre och uppdelad i 4–8 klyftor. Färgen skiftar i vitt till violett. Den anses som den finaste matlöken[1] med sin milda, aromatiska smak som gör att den passar i matlagning där löksmaken ej skall dominera. Löken importeras allt som oftast men odlas även i mindre skala i Sverige. Den skördas i juli till augusti.
Bananschalottenlök är långsmala, oftast större, sorter som har som mest två klyftor. Namnet potatislök används för gamla svenska sorters schalottenlök, och många lokalsorter finns bevarade[2]. Historiskt har olika principer funnits för att skilja mellan potatislök och schalottenlök i olika Europeiska länder och Programmet för odlad mångfalds inventeringar visade också att många olika svenska namn används för de arvelökar som bevarats lokalt[3]. Sorten 'Leksand' ofta kallad "Leksandslök" är känd i odling sedan åtminstone 1859[3]. Sorterna 'Leksand', 'Maglasäte' och 'Anna' finns registrerade som amatörsorter hos Jordbruksverket vilket innebär att de får odlas och spridas kommersiellt[4].
Etymologi
Ordet schalottenlök syftar ursprungligen på staden Askalon i nuvarande Israel.[1]
Referenser
- ^ [a b c] ”schalottenlök”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/schalottenl%C3%B6k. Läst 17 mars 2017.
- ^ de Vahl & Strese, Erik, Else-Marie ((2018-06-01).). Kulturarvsväxter för framtidens mångfald : köksväxter i Nationella genbanken. sid. 226
- ^ [a b] de Vahl, Erik (23 april 2020). ”Potatislök, johanneslök eller nordisk schalotten? : Historiska odlingssystem, namnbruk och introduktion för Allium cepa Aggregatum-Gruppen”. SLU. https://stud.epsilon.slu.se/15467/. Läst 27 februari 2023.
- ^ ”Grönt kulturarv: köksväxter”. https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/programmet-for-odlad-mangfald-pom/gront-kulturarv/gront-kulturarv-sortiment/gront-kulturarv-sparrisvaxter/. Läst 27 februari 2023.
Wikimedia Commons har media som rör Schalottenlök.
Media som används på denna webbplats
French shallots. These were found at the Jean-Talon Market in Montreal and later made into a sauce for an entrecôte. The background is a cutting board.