Schaktfri teknik

Ett vanligt användningsområde för schaktfri teknik är när en ledning ska passera ett vattendrag.

Schaktfri teknik är en beteckning för markarbeten som utförs utan, eller med begränsad användning av, schaktning. Vanliga användningsområden för schaktfri teknik är byggande och renovering av ledningsnät för vatten, avlopp, fjärrvärme, fjärrkyla, el, gas och bredband.[1]

Schaktfri teknik ger ekonomiska[2] och stora miljömässiga fördelar, främst genom att schaktning eller spontning minimeras. Färre eller inga schaktmassor behöver transporteras bort eller deponeras; Även behovet av återställning avseende asfalt, stensättningar, gräsmattor eller planteringar undviks.

Att bygga och förnya med schaktfri teknik går i de flesta fall betydligt snabbare och med betydligt mindre ingrepp än schaktning, vilket gör att bilister, fotgängare och butiksinnehavare störs betydligt mindre och under kortare tid.[3][4]

Användningsområden

När ledningar ska korsa riksvägar och järnvägar är det numera nästan ett krav från Trafikverket att schaktfri teknik används.[5]

Att korsa vattendrag med hjälp av schaktning är komplicerat, orsakar stora problem och blir kostsamt. Dessutom krävs vattendom. Schaktfri teknik är därför i de flesta fall ett bättre alternativ. Schaktfri teknik ger även fördelar då ledningar ska dras i känslig natur, passera fornlämningar eller då sjöförlagda ledningar ska föras i land.

Schaktfri teknik kan ge stora besparingar genom att ta en kortare väg mellan A och B, t ex genom ett berg istället för runt.

Jordbruket vill gärna att ledningar som passerar åkermark utförs med schaktfri teknik eftersom dräneringen inte påverkas. Inte heller sprids oönskad flyghavre.

Nya ledningar

Idag finns en rad olika schaktfria rördrivningsmetoder att välja mellan. Tekniken utvecklas snabbt och dagens utrustningar klarar alla tänkbara geotekniska utmaningar. Att borra krokiga ledningskanaler i berg är inget problem, inte heller att dra ledningar genom betongfundament eller medeltida befästningsmurar.

De vanligaste schaktfria metoderna för byggande av nya ledningar är:

MetodStyrmöjlighet
JordraketRiktas in vid start, kan inte styras aktivt
Styrd borrningAktiv styrning
HammarborrningKan styras vid bergborrning, ingen aktiv styrning vid borrning med foderrör
RörrammningRiktas in vid start, kan inte styras aktivt
AugerborrningDelvis aktiv styrning
RaiseborrningPilothålet kan styras aktivt
RörtryckningAktiv styrning
MikrotunnelborrningAktiv styrning
Schaktfri förnyelse innebär att ett helt nytt rör installeras inuti det befintliga. Den renoverade ledningen får samma egenskaper och livslängd som en helt ny ledning.

Ledningsrenovering (relining)

Befintliga ledningar i mark kan få längre liv genom relining, som innebär att ett helt nytt rör, eller nytt ytskikt, installeras inuti det befintliga. Den renoverade ledningen får samma egenskaper och livslängd som en helt ny ledning.

De vanligaste[6] metoderna för ledningsrenovering är:

Flexibla foder (strumpinfodring)
Formpassade rör
Rörspräckning
Sliplining
Flexibel tryckslang
Kortrör
Segment/element/paneler
Invändig beläggning
När en VA-ledning behöver få större dimension finns två schaktfria alternativ; antingen att bygga en ny ledning på lämplig plats eller att öka dimensionen på den befintliga med metoden rörspräckning.

När större kapacitet behövs, kan den befintliga ledningen spräckas upp och ersättas med en grövre ledning. Denna teknik kallas rörspräckning eller bursting. Alternativet till rörspräckning är att bygga en helt ny ledning på annan plats.

Referenser.

  1. ^ ”Framtidens smarta ledningsnät - lägesrapport”. Svenskt Vatten. http://vav.griffel.net/filer/svu-rapport-2019-07.pdf. Läst 5 februari 2020. 
  2. ^ Sophia Andersson Oscar Jonsén (7 februari 2020). ”Schaktfri ledningsbyggnad”. Examensarbete KTH 2019. 
  3. ^ Berggren, Christian (2015). Dig or no dig? : En jämförelse mellan schaktfria tekniker och konventionell schakt vid VA-produktion.. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36395. Läst 3 december 2019 
  4. ^ ”Framtidens hållbara VA-ledningssystem”. Svenskt Vatten. http://vav.griffel.net/filer/svu-rapport_2018-10.pdf. Läst 5 februari 2020. 
  5. ^ ”Extern visning av Dokumentcenter”. trvdokument.trafikverket.se. http://trvdokument.trafikverket.se/Versioner.aspx?spid=60&dokumentId=TDOK%202014:0945. Läst 5 februari 2020. 
  6. ^ Mats Nilsson (7 februari 2020). ”Metoder för renovering av VA-ledningar”. Examensarbete Luleå Tekniska Universitet. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

1c Rörspräckning.pdf
Författare/Upphovsman: Congus, Licens: CC BY-SA 4.0
Metodbeskrivning rörspräckning
1a Passage vattendrag.pdf
Författare/Upphovsman: Congus, Licens: CC BY-SA 4.0
Metodillustration schaktfri ledning under vattendrag
1b Kortaste väg.pdf
Författare/Upphovsman: Congus, Licens: CC BY-SA 4.0
Metodillustration bergborrning för ledning
1d Relining.pdf
Författare/Upphovsman: Congus, Licens: CC BY-SA 4.0
Metodillustration ledningsförnyelse