Cementa

Cementa Aktiebolag
Org.nr	556013-5864
Typ	Privat aktiebolag
Huvudkontor	Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner	Giv Brantenberg Styrelseordförande Magnus Ohlsson VD
Bransch	Tillverkningsindustri
Produkter	Byggnadsmaterial Cement
Antal anställda	347 – 2020
Historik
Grundat	1893
Ekonomi
Omsättning	▼ 2,337 miljarder SEK
Rörelseresultat	▲ 388,532 miljoner SEK
Vinst efter skatt	▼ 58,657 miljoner SEK
Tillgångar	▼ 2,143 miljarder SEK
Eget kapital	▲ 492,186 miljoner SEK
Struktur
Moderbolag	Heidelberg Cement Group
Övrigt
Slogan	Cement för hållbart samhällsbyggande.
Webbplats	Cementa.se
Fotnoter	Statistik från 2020 års bokslut.[1]

Cementa Aktiebolag är ett svenskt byggmaterialföretag, vilket är ett dotterföretag till det tyska Heidelberg Cement Group. Cementa tillverkar cement i Slite och Skövde. Tillverkningen i Degerhamn upphörde i april 2019. Cementa har sitt ursprung i Skånska Cement.

(c) Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5

År 1869 reste den då nyutexaminerade civilingenjören Otto Fahnehjelm till Gotland för att undersöka möjligheterna att anlägga där en cementfabrik. Fahnehjelm var den förste i Sverige som på allvar studerade cementfrågan. Någon fabrik tillkom dock inte då på Gotland utan det blev istället i Skåne, där man 1870 konstaterade att kalkstenen från Limhamns kalkbrott var lämplig för cementtillverkning. Hans efterföljare A.W. Lundberg, som varit stadsbyggmästare i Falun, fortsatte med projektet och tog kontakt med några engelska industrimän, som var intresserade av att anlägga en cementfabrik på Gotland. Man undersökte möjligheterna att tillverka portlandcement på ön. Inget blev av de planerna och Lundberg fick kontakt med industrimannen Frans Henrik Kockum i Lomma och kom att engagera sig där istället.^[2]

Skånska Cement grundades år 1871 och anlade Sveriges första cementfabrik 1873 i Lomma för utnyttjande av kalkstensförekomsten i Limhamn.^[3] Företagets start var ett direkt resultat av Otto Fahnehjelms undersökningar av de svenska kalkarterna. Fahnehjelm ritade också bolagets första byggnader.

På Gotland blev det i Visby som Visby cementfabrik grundas 1884. 1917 grundades även Slite Cement & kalk^[4] och kort därpå Gotlands cement AB Rute i Valleviken.^[5] Fabrikerna i Visby och Slite köptes 1931 av Skånska Cement, medan Ruteverken lades ned 1947.

År 1893 bildades Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget för att samordna marknadsföringen mellan Skånska Cementaktiebolaget i Limhamn, Ölands Cementfabrik i Degerhamn och Visby Cementfabrik på Gotland. Samma år kom även cementfabriken i Hällekis att ingå. År 1909 kom Ifö cementfabrik med. År 1922 antogs namnet Cementa för företaget. 1930 köpte Skånska Cementaktiebolaget upp aktiemajoriteten i Visby Cementfabrik.^[6]

Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget Cementa blev 1966 helägt av Skånska Cement AB, som senare övertog firmanamnet för sitt nya dotterbolag för cementtillverkningen. År 1973 förvärvade Cementa konkurrenten Gullhögen i Skövde, varefter Euroc bildades, med Cementa som dotterbolag.^[7] År 1996 gick Euroc och norska Aker samman under namnet Scancem^[8] och 1999 köptes Scancem av det tyska företaget Heidelberg Cement AG.

Cementas produkter köptes av betongtillverkare och entreprenörer i bygg- och anläggningsbranschen. Omsättningen var år 2011 ca 1,3 miljarder kr och antalet medarbetare uppgick till ca 425. Cementa hade tidigare ett eget rederi med en fartygsflotta på fler än 14 fartyg.

Cementa i Slite släppte ut näst mest koldioxid i Sverige enligt en rapport från Naturvårdsverket (2018).^[9] Cementa i Slite släppte ut omkring 1,6 miljon ton 2017. Cementas koldioxidutsläpp kom från tillverkningen av cement. Mellan 55 och 60 procent av koldioxiden frigjordes när kalkstenen hettades upp, medan resten kom från de bränslen som användes i processen. Cementas platschef i Slite förklarade att Cementa dock planerade att produktionen skulle bli koldioxidneutral till år 2030, genom att man dels skulle övergå till fossilfria bränslen, och dels låta deponera koldioxiden som frigörs från kalkstenen under Nordsjön.^[10]

Cementa beviljades år 2011 tillstånd för tio års fortsatt brytning av kalksten vid Slite. Tillståndet skulle löpa ut 31 oktober 2021. Cementa ansökte år 2017 om tillstånd för fortsatt och utökad brytning i 20 år, vilket också mark- och miljödomstolen i Nacka beviljade 17 januari 2020. Domstolens beslut (som fattades med rösterna 3 mot 1) överklagades dock av Länsstyrelsen och Naturvårdsverket, samt 16 föreningar och enskilda personer.^[11][12] Den 6 juli 2021 meddelade mark- och miljööverdomstolen att Cementas utredning led av så allvarliga brister att domstolen inte kunde ta ställning till den, och avslog därför ansökan.^[13] Därmed skulle Cementa tvingas upphöra med brytningen den 1 november 2021.^[14] Den 25 augusti 2021 meddelade Högsta domstolen att man nekat prövningstillstånd vilket innebar att mark- och miljööverdomstolens beslut ligger fast.^[15]

Kritiken mot Cementas utredning omfattade bland annat brister i teoretisk modellering samt validering av modellen, och Cementas val av alternativ vid jämförelser mellan effekterna på grundvattnet om ansökan skulle beviljas eller inte. Cementas VD Magnus Ohlsson avvisade i en intervju motiveringen att utredningen skulle vara otillräcklig, och hänvisade till att "den fick ju bistånd i första instansen".^[14]

Cementa var skyldigt att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, där man skulle jämföra bland annat grundvattentillgång och grundvattnets salthalt med ett nollalternativ, där verksamheten inte skulle komma till stånd. Parterna hade motstridiga uppfattningar om vad detta nollalternativ skulle betyda. Cementas mångåriga verksamhet i Slite har redan haft tydliga miljökonsekvenser, som sänkning av grundvattennivån och ökad salthalt till följd av inträngande havsvatten. Cementa valde att använda utgångspunkten för det nya tillståndet (det uppskattade läget oktober–november 2021) som nollalternativ, och jämförde sedan detta med framräknade värden för läget vid tiden då det nya tillståndet skulle löpa ut, år 2041. Naturvårdsverket, länsstyrelsen och ett flertal andra käranden, samt två remissinstanser som kom in med inlagor till domstolen (Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt och Sveriges geologiska undersökning) hävdade i stället att man i en korrekt miljökonsekvenbeskrivning måste jämföra utvecklingen om nytt tillstånd inte beviljades (och alltså brytningen upphörde) med utvecklingen om verksamhet skulle bedrivas enligt det nya tillståndet. (Även den tredje remissinstansen, Artdatabanken, underkände Cementas utredning.)

Dessa olika uppfattningar framkom även i samband med förhandlingarna vid mark- och miljödomstolen. Domstolens majoritet riktade en viss kritik mot Cementas utrednings sätt att hantera detta:

Majoriteten ansåg dock att utredningen ändå

I förhandlingarna inför mark- och miljööverdomstolen upprepade parterna i huvudsak sina tidigare ståndpunkter. Cementa förtydligade sitt motstånd mot att jämföra effekterna av 20 år utan respektive med ansökt verksamhet så här:

Mark- och miljööverdomstolen ansåg (liksom den tidigare instansen) att en jämförelse med ett "verkligt" nollalternativ borde ha genomförts:

Till skillnad från underrätten kom man dock (enhälligt) till slutsatsen att denna brist och bristerna i modelleringen var för stora för att möjliggöra en bedömning:

• Stora Vika cementfabrik
• Cementa, Liljeholmen

• Cementas historia.
• Mark- och miljööverdomstolens beslut i mål M 1579-20 (pdf; det överklagade domslutet från Mark- och miljödomstolen i Nacka är bilagt).

• Wikimedia Commons har media som rör Cementa.
• Officiell webbplats