Satellit

Sputnik
En model av ERS-1, en jordresurs satellit.

En satellit är ett mindre objekt som roterar runt ett annat större objekt, till exempel Jorden. För att detta ska fungera måste det roterande objektet påverkas av en centripetalkraft. För satelliter som roterar kring jorden är denna kraft gravitationskraften. Dessutom får det inte finnas något luftmotstånd eftersom det skulle leda till att satellitens hastighet minskade.

Man skiljer på naturliga och tillverkade satelliter. Månar anses vara synonymt med naturliga satelliter till planeter. Dessa behandlas inte i denna artikel. Planeter kan också betraktas som satelliter till stjärnor. Tillverkade satelliter är av människan placerade i omloppsbana kring Jorden eller annan himlakropp, och behandlas i denna artikel.

Tillverkade satelliter

En geostationär satellit är en satellit som är placerad i en omloppsbana på ca 36 000 km höjd, och rakt över ekvatorn så att den följer jordrotationen och därmed ständigt befinner sig över en viss plats på jordytan. Detta är fördelaktigt för de flesta kommunikationssatelliter, därför att antennen vid motstationen på jorden, jordstationen, kan vara fast inriktad.

Science fictionförfattaren Arthur C. Clarke brukar hållas för den som först lanserade denna finess med satellitkommunikation.[källa behövs]

En polär satellit går i en polär bana som passerar de båda polerna. Denna bana är oftast mycket lägre än den geostationära, och används ofta av jordresurssatelliter som utför fjärranalys. En nackdel med icke-stationära satelliter är att jordstationens antenn ständig måste ändra inställning för att kunna "peka" på en satellit, som snabbt ändrar sin position. Denna inriktning måste hållas på någon grad när, eller rentav delar av en grad, vilket innebär en teknisk utmaning. Vidare försvinner sådana satelliter under horisonten efter kort tid, varvid man tappar kommunikationen. Om man ska kunna hålla kontinuerlig förbindelse, måste man ha ett pärlband av satelliter, som avlöser varandra, så att åtminstone någon av de satelliter, som ingår i systemet ligger över horisonten. Att få växlingen mellan olika satelliter som avlöser varandra att fungera friktionsfritt, är ytterligare en teknisk utmaning.

Nu behöver man inte nödvändigtvis ha oavbruten förbindelse med en jordresurssatellit. En sådan kan samla in data och lagra dessa när den befinner sig "på baksidan" av jorden, för att sen på kommando från jorden snabbt tömmas på insamlade data under den korta tid den är synlig ovanför horisonten. En nackdel med detta är att man inte får ögonblicksinformation om det som avspanas, men i många fall kan man finna sig i en viss fördröjning, när man tömmer satelliten på dess "gamla" data.

Det är viktigt att inse att det bara finns en enda, unik bana, som kan hysa geosynkrona satelliter, och denna enda bana måste ligga i ekvatorsplanet. Områdena närmast polerna ligger i radioskugga från den geostationära banan och blir "vita fläckar" i täckningsområdet från geostationära satelliter. Om man ska kunna ha kommunikation mellan godtyckliga områden utanför de vita fläckarna, d.v.s. med vid ej alltför höga latituder, krävs minst 3 satelliter i systemet. Eftersom man vid radiofrekvensförvaltning inte kan tillåta att en och samma frekvens återanvänds av satelliter som ligger närmare varandra än ca 6° i den geostationära banan, så ryms det inte mer än ca 40 världsomfattande geostationära system på delad frekvens. Tillkommer att vissa positioner i banan är mer åtråvärda än andra – de stora världshaven är ju glest befolkade med modesta behov av satellitkommunikation – varför det blir trängsel kring satellitpositioner avsedda för de mer befolkade delarna av världen.

Användning

Satelliter används inom många områden, till exempel meteorologi, klimat, jordobservation, telekommunikation (telefoni, TV-sändning, datatrafik), rymdforskning, grundforskning, militär spaning och positionering (GPS).

Exempel på satelliter

ESTCube-1

Tidiga satelliter

Svenska forskningssatelliter

Kommersiella geostationära kommunikationssatelliter

Jordresurssatelliter

Meteorologiska satelliter

Satellitsystem för navigation

Satellitsystem för mobiltelefoni

Satelliter för forskningsändamål

Se även

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Indonesia.svg
bendera Indonesia
Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Israel.svg
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
ESTCube orbiidil 2.jpg
Författare/Upphovsman: Taavi Torim, Licens: CC BY-SA 3.0
Artist's impression of Estonian nanosatellite ESTCube-1 on orbit.
MAVENnMars.jpg
MAVEN at Mars, Artist's Concept. This artist's concept depicts NASA's Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN (MAVEN) spacecraft near Mars. MAVEN is in development for launch in 2013 and will be the first mission devoted to understanding the Martian upper atmosphere. The mission's principal investigator is Bruce Jakosky from the Laboratory for Atmospheric and Space Physics at the University of Colorado.

The goal of MAVEN is to determine the role that loss of atmospheric gas to space played in changing the Martian climate through time. MAVEN will determine how much of the Martian atmosphere has been lost over time by measuring the current rate of escape to space and gathering enough information about the relevant processes to allow extrapolation backward in time.

NASA Goddard Space Flight Center in Greenbelt, Md. manages the project and will also build some of the instruments for the mission. In addition to the principal investigator coming from CU-LASP, the university will provide science operations, build instruments, and lead education/public outreach. Lockheed Martin of Littleton, Colo., is building the spacecraft and will perform mission operations. The University of California-Berkeley Space Sciences Laboratory is also building instruments for the mission. NASA's Jet Propulsion Laboratory, Pasadena, Calif., will provide navigation support, the Deep Space Network, and the Electra telecommunications relay hardware and operations.

For more information about MAVEN, visit www.nasa.gov/maven.
Sputnik asm.jpg
A replica of Sputnik 1, the first artificial satellite in the world to be put into outer space: the replica is stored in the National Air and Space Museum.
ERS 2.jpg
Författare/Upphovsman: Poppy, Licens: CC BY-SA 3.0
ERS 2 mock-up (real size) from Cité de l'Espace in Toulouse