Sassen-Bünsow Land nationalpark

Sassen-Bünsow Land nationalpark
Nationalpark
Sassen-Bünsow Land National Park locator map.svg
LägeSvalbard,
Norge
 - koordinater78°23′0″N 17°15′0″Ö / 78.38333°N 17.25000°Ö / 78.38333; 17.25000
Area123 057 hektar
Inrättad26 september 2003
Segelbåt till ankar vid Brucebyen i Billefjorden.
Svalbardsren i Sassendalen.

Sassen-Bünsow Land nationalpark är en norsk nationalpark på centrala Spetsbergen i Svalbard. Den inrättades den 26 september 2003 och har en areal på 1 230 km², varav 1 157 km² land och 73 km² vatten[1].

Geografi, landskap och geologi

Nationalparken består huvudsakligen av tre områden: Sassendalen, Tempelfjorden och Bünsow Land med Gipsdalen samt intilliggande istäckta fjäll- och glaciärområden i öster. Gipsdalen och bergen vid Tempelfjorden har geologiska förekomster av gips. I väst utgör östra delen av Bilefjorden västlig begränsning, härifrån kan man se över fjorden till den övergivna ryska orten Pyramiden. Parken sträcker sig upp till vattendelaren i öst, men går inte ända ned till östkusten och Barents hav.

Det finns stora arealer med fina kvartärgeologiska inslag, bland annat marina avsättningar. Nordsidan av Sassendalen har en rad kanjoner. Ytterst i Eskerdalen, vid Sassendalens mynning finns en av Svalbards högsta forsar.

Det finns inslag av yngre tiders sediment och bergarter i området. Bergsformationen Templet är ett välkänt och lätt synligt säreget landskapselement. Bergen i området har mäktiga raskäglor. Isglaciärer, från söder till norr, är Fimbulisen, Von Postbreen och Filchnerfonna, alla tre öster om Tempelfjorden.

Flora och fauna

Sassendalen har kalkunderlag och mycket rikare vegetation än t.ex. Reindalen. Även Bünsow Land har bördigare vegetation än många andra områden på Svalbard. Båda områdena har en del unik flora och några arter som har sin enda växtplats i hela Europa här.

Nationalparksområdet är viktigt för gäss och har våtmarker med viktiga häckningsplatser för vadarfåglar. Det finns flera häckningskolonier för havsfåglar, huvudsakligen stormfågel, i området. Tempelfjorden är betydelsefull för vikare.

Kulturminnen

Fångstmannen Hilmar Nøis byggde fångststationen Fredheim på norrsidan av Sassendalen. Det finns även en rysk husgrund och olika kulturminnen från 1900-talet.

På Billefjordens östkust ligger den övergivna Brucebyn.[2]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.

Noter

  1. ^ Barr, Susan (2017-07-30). ”Natur- og miljøvern på Svalbard” (på norska, bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Natur-_og_milj%C3%B8vern_p%C3%A5_Svalbard. Läst 12 augusti 2022. 
  2. ^ Barr, Susan (2021-11-17). ”Brucebyen” (på norska, bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Brucebyen. Läst 12 augusti 2022. 

Externa länkar

Sør-Spitsbergen National Park locator map.svg

Media som används på denna webbplats

Prins-karls-forrland pho.jpg
Författare/Upphovsman: Per Harald Olsen – User Perhols on no.wikipedia, Licens: CC BY 2.5
Паўночная ўскраіна Прынца Карла Форланда, Шпіцберген.
Sassen-Bünsow Land National Park locator map.svg
Författare/Upphovsman: Arsenikk, Licens: CC BY-SA 3.0
Location of Sassen-Bünsow Land National Park in Svalbard. Other national parks in green; other nature reserves in purple; geotope protect areas in orange; bird sanctuaries with a bird icon. The map is created partially based on output from OpenStreetMap. The icon for bird sanctuary is a modification of File:Ruddy-turnstone-icon.png.
Jotun600.jpg
(c) Jack R. Johanson, CC BY-SA 3.0
View from Knutshøi towards central Jotunheimen
SV Eltanin Brucebyen.jpg
SV Eltanin in Brucebyen, Spitsbergen (in the background former Soviet mining settlement Piramiden)
Sassendalen 1.jpg
Författare/Upphovsman: Siri Uldal, Licens: CC BY-SA 4.0
Sassen – Bünsow Land National Park lies on Spitsbergen island in the Svalbard archipelago. The Svalbard reindeer is well adapted to the harsh climate, and is the most northern living herbivore mammal in the world. They remain short-legged and have a relatively small, rounded, head. Their fur is also lighter in colour and thicker during winter.