Santi Quirico e Giulitta

Santi Quirico e Giulitta
Kyrka
Fasaden vid Via di Tor de' Conti.
Fasaden vid Via di Tor de' Conti.
LandItalien Italien
LänLazio
OrtRom
TrossamfundRomersk-katolska kyrkan
StiftRoms stift
FörsamlingSanta Maria ai Monti
PlatsVia di Tor de' Conti
Invigd500-talet
Interiören.
Interiören.
Interiören.
Webbplats: Santi Quirico e Giulitta, Roma

Santi Quirico e Giulitta är en kyrkobyggnad och titelkyrka i Rom, helgad åt de heliga martyrerna Quiricus och Julitta. Kyrkan är belägen vid Via di Tor de' Conti i Rione Monti och tillhör församlingen Santa Maria ai Monti.[1]

Kyrkans historia

Enligt traditionen uppfördes på denna plats en kyrka under påve Vigilius pontifikat (537–555). Kyrkan genomgick en ombyggnad på 1300-talet samt en restaurering på 1470-talet av Baccio Pontelli. I samband med en ombyggnad år 1584 ändrades kyrkans orientering så att fasaden nu kom att uppföras där den gamla absiden varit belägen. År 1716 skadades kyrkobyggnaden i en eldsvåda. År 1728 uppdrog påve Benedikt XIII åt arkitekten Filippo Raguzzini att bygga om kyrkan och rita en ny fasad. Attribueringen åt Raguzzini är emellertid osäker. År 1758 företogs ännu en restaurering, vilken leddes av Carlo Marchionni.[2]

Klosterbyggnaden, som numera är ett hotell, ritades av Gabriele Valvassori på 1750-talet.[2]

I anslutning till kyrkan ligger Museo del Presepio, det vill säga ett museum som visar julkrubbor.[2][3][4]

Exteriören

Kyrkans fasad har två våningar. Två par pilastrar flankerar portalen från 1400-talet. Övervåningen har ett stort fönster och ovanför detta ytterligare tre fönster, ett stort i mitten och två mindre på sidorna.[2]

Interiören

Interiören är enskeppig. Takfresken är ett verk av Pietro Gagliardi från 1856 och framställer De heliga Quiricus och Julittas förhärligande.[5] Högaltarmålningen visar de båda titelhelgonens martyrium. I koret finns även en målning som föreställer den helige Paschalis Baylon.[6]

Omedelbart till höger i kyrkan var tidigare ett baptisterium; en vittrad fresk framställer Kristi dop.[7] Dopfunten befinner sig numera i kyrkan Sant'Elena.

Kyrkan har fyra sidokapell, två på var sida.

Höger sida

Cappella di San Giuseppe e San Disma

Första sidokapellet på höger hand är invigt åt den helige Josef och Dismas, den botfärdige rövaren. Altarmålningen utgörs av Den heliga Familjen med Johannes Döparen. I en tondo ses Thomas av Aquinos porträtt.[7]

Cappella di San Domenico

Det andra kapellet är invigt åt den helige Dominicus och har en altarmålning av titelhelgonet, utförd av Ercole Ruspi år 1855. På en pelare utanför detta kapell ses gravmonumentet över Francesca Merolli (död 1858).[8]

Vänster sida

Cappella dei Santi Antonino e Vincenzo Ferreri

Första sidokapellet på vänster hand är invigt åt de heliga Antoninus, ärkebiskop av Florens, och Vincentius Ferrer, dominikanpräst. Altarmålningen, attribuerad åt Agostino Masucci, visar de heliga Nikolaus av Bari och Vincentius Ferrer i tillbedjan inför Jesusbarnet. Vid detta kapell återfinns gravmonumentet över prästen Gregorio Maria Terenzi, utfört i nyklassicistisk stil.[6]

Cappella della Madonna del Rosario

Detta kapell, invigt åt Vår Fru av Rosenkransen, har altarmålningen Vår Fru av Rosenkransen med de heliga Dominicus och Katarina av Siena.[6]

I kyrkans krypta finns byggnadsrester från 500-talet och freskfragment från 1000-talet; ett av dessa fragment visar Guds lamm.[6][9]

Titelkyrka

Kyrkan stiftades som titelkyrka av påve Sixtus V år 1587. Den ersatte då San Ciriaco alle Terme Diocleziane.[10]

Kardinalpräster
  • Alessandro Ottaviano de' Medici: 1587–1591
  • Francesco Maria Bourbon del Monte: 1591–1592
  • Lucio Sassi: 1593–1604
  • Marcello Lante della Rovere: 1606–1628
  • Gregorio Naro: 1629–1634
  • Vakant: 1634–1643
  • Angelo Giori: 1643–1662
  • Lorenzo Raggi: 1664–1679
  • Galeazzo Marescotti: 1681–1700
  • Vakant: 1700–1710
  • Fulvio Astalli: 19 februari 1710 – 7 maj 1710
  • Michelangelo dei Conti: 1711–1721
  • Henri-Pons de Thiard de Bissy: 1721–1730
  • Troiano Acquaviva d'Aragona: 1732–1733
  • Domenico Riviera: 1733–1741
  • Vakant: 1741–1755
  • Luca Melchiore Tempi: 1755–1756
  • Vakant: 1756–1759
  • Giuseppe Alessandro Furietti: 1759–1764
  • Vakant: 1764–1817
  • Antonio Lante Montefeltro Della Rovere: 1 oktober 1817 – 23 oktober 1817
  • Vakant: 1817–1829
  • Giovanni Antonio Benvenuti: 1829–1838
  • Gabriele Ferretti: 1839–1853
  • Vakant: 1853–1857
  • Juraj Haulík Váralyai: 1857–1869
  • Vakant: 1869–1877
  • Miguel Payá y Rico: 1877–1891
  • Giuseppe Maria Graniello: 1893–1896
  • Salvador Casañas y Pagés: 1896–1908
  • Vakant: 1908–1916
  • Tommaso Pio Boggiani: 1916–1929
  • Vakant: 1929–1958
  • Paul-Marie-André Richaud: 1958–1968
  • Vakant: 1968–2007
  • Seán Baptist Brady: 2007–

Omnämningar i kyrkoförteckningar

KatalogÅrBenämning
Catalogo di Cencio Camerario1192sco. Cyrico[11]
Il Catalogo Pariginocirka 1230s. Quiricus[12]
Il Catalogo di Torinocirka 1320Ecclesia sanctorum Quirici et Iulicte, que est capella papalis[13]
Il Catalogo del Signorilicirka 1425ss. Quirici et Iulicte[14]

Bilder

  • Santi Quirico e Giulitta. Tryck av Girolamo Francino från år 1588.
    Santi Quirico e Giulitta. Tryck av Girolamo Francino från år 1588.
  • Santi Quirico e Giulitta (vid den röda pilen) på Giovanni Maggis vy över Rom från år 1625. Observera att absiden befinner sig där nu fasaden står. På utsnittet syns även kyrkan San Basilio al Foro di Augusto och Torre dei Conti.
    Santi Quirico e Giulitta (vid den röda pilen) på Giovanni Maggis vy över Rom från år 1625. Observera att absiden befinner sig där nu fasaden står. På utsnittet syns även kyrkan San Basilio al Foro di Augusto och Torre dei Conti.
  • Glasmålning föreställande de heliga Quiricus och Julitta.
    Glasmålning föreställande de heliga Quiricus och Julitta.
  • Kyrkans kampanil.
    Kyrkans kampanil.

Referenser

Noter

  1. ^ ”Chiesa rettoria Santi Quirico e Giulitta” (på italienska). Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2019. https://archive.today/20191007212430/http://www.diocesidiroma.it/phpenti/ente/?ID=941. Läst 7 oktober 2019. 
  2. ^ [a b c d] Lombardi 1993, s. 70.
  3. ^ Rendina 2000, s. 322.
  4. ^ Ausenda 2002, s. 307.
  5. ^ Ciofetta 1995, s. 49.
  6. ^ [a b c d] Ciofetta 1995, s. 50.
  7. ^ [a b] Ciofetta 1995, s. 49.
  8. ^ Ciofetta 1995, s. 49–50.
  9. ^ Armellini, Cecchelli & Tacchi Venturi 1942, s. 1424.
  10. ^ ”Ss. Quirico e Giulitta” (på engelska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2019. https://archive.today/20191007195202/http://webdept.fiu.edu/~mirandas/titles-5.htm%23Quirico#Quirico. Läst 7 oktober 2019. 
  11. ^ ”Il Catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#242. Läst 7 oktober 2019. 
  12. ^ ”Il Catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#345. Läst 7 oktober 2019. 
  13. ^ ”Il Catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#202. Läst 7 oktober 2019. 
  14. ^ ”Il Catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#281. Läst 7 oktober 2019. 

Tryckta källor

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 172–175. OCLC 9269651 
  • Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1424–1425. OCLC 2997278 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 307. ISBN 88-365-2541-5 
  • Buchowiecki, Walther (1974) (på tyska). Handbuch der Kirchen Roms: der römische Sakralbau in Geschichte und Kunst von der altchristlichen Zeit bis zur Gegenwart. Bd 3, Die Kirchen innerhalb der Mauern Roms: S. Maria della Neve bis S. Susanna. Wien: Brüder Hollinek. Libris 76032. OCLC 220596631 
  • Erwee, Michael (2014) (på engelska). The Churches of Rome, 1527–1870. "1". London: Pindar Press. ISBN 978-1-904597-28-5 
  • Erwee, Michael (2015) (på engelska). The Churches of Rome, 1527–1870. "2". London: Pindar Press. ISBN 978-1-904597-67-4 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. sid. 428–429. OCLC 3696954 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. sid. 70. OCLC 30727273 
  • Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 322. ISBN 88-8289-419-3 
  • Ciofetta, Simona. ”Santi Quirico e Giulitta” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) Settembre–ottobre 1995 (3): sid. 48–50. ISSN 1126-6546. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Monti - ss Quirico e Giulitta in vetrata 1110275.JPG
Författare/Upphovsman: Lalupa, Licens: CC BY-SA 3.0
Roma, santi Quirico e Giulitta - vetratacon i santi titolari
Maggi 1625 — Santi Quirico e Giulitta.jpg
Pianta di Maggi – chiesa dei Santi Quirico e Giulitta
Santi Quirico e Giulitta by Girolamo Francino (1588).jpg
Santi Quirico e Giuditta by Girolamo Francino (1588)
Monti - ss Quirico e Giulitta 1010082.JPG
Författare/Upphovsman: Lalupa, Licens: CC BY-SA 3.0
Roma, Monti, santi Quirico e Giulitta al Foro di Augusto
Interior of Santi Quirico e Giulitta (Rome).jpg
Författare/Upphovsman: 7Colli, Licens: CC BY-SA 4.0
Interior of Santi Quirico e Giulitta (Rome)
Verborgen 22.jpg
Författare/Upphovsman: Dolfkalenders, Licens: CC BY-SA 3.0
Santi Quirico e Giulitta