Santi Benedetto e Scolastica all'Argentina

Santi Benedetto e Scolastica all'Argentina
Kyrka
Exteriören.
Exteriören.
LandItalien Italien
OrtRom
TrossamfundRomersk-katolska kyrkan
StiftRoms stift
FörsamlingSanta Maria in Aquiro
PlatsVia di Torre Argentina 71[1]
Invigd1625
Interiören.
Interiören.
Interiören.
Webbplats: Venerabile Arciconfraternita dei Santi Benedetto e Scolastica dei «Nursini» a Roma

Santi Benedetto e Scolastica all'Argentina, även benämnd San Benedetto della Ciambella och Santi Benedetto e Scolastica dei Norcini,[2] är en mindre basilika i Rom, helgad åt de heliga Benedikt och Scholastica. Kyrkan är belägen i Rione Sant'Eustachio och tillhör församlingen Santa Maria in Aquiro.[3]

Tillnamnet ”Argentina” syftar på det så kallade Torre Argentina, uppkallat efter Argentoratum, det latinska namnet för Strasbourg. Vid detta torn lät den påvlige pronotarien och ceremonimästaren Johannes Burckard år 1503 vid Via del Sudario uppföra sitt palats. Tornet är numera inkorporerat i byggnaden.[4] Namnet lever vidare i den närbelägna piazzan Largo di Torre Argentina.

Tillnamnet ”Ciambella” kommer av den rotunda som ingick i Agrippas termer och från år 1505 gick under namnet Arco della Ciambella.[5]

Santi Benedetto e Scolastica är norcianernas kyrka i Rom.

Historia

I början av 1600-talet grundades Confraternita dei Santi Benedetto e Scolastica, ett brödraskap med uppgift att ta hand om i Rom boende personer från Norcia och, till en början, Spoleto. Brödraskapets statuter godkändes av påve Paulus V år 1615.[1] Brödraskapet hade sin bas i kyrkan Sant'Eustachio in Campo Marzio och senare i Santa Maria della Pietà vid Piazza Colonna och höll sina sammankomster i ett hus som tillhörde en viss Pier Matteo Lucarucci. Han testamenterade byggnaden åt brödraskapet. År 1623 upphöjdes brödraskapet till ärkebrödraskap, arciconfraternita, av påve Gregorius XV.[1] Ett kapell i Lucaruccis hus ombyggdes 1625 till kyrkobyggnad.[6]

I samband med den franska ockupationen av Rom 1798 plundrades kyrkan och dekonsekrerades. År 1841 restaurerades kyrkan och konsekrerades på nytt.[1] Under den romerska republiken 1849 plundrades kyrkan ånyo, men återställdes inom kort. Ytterligare restaureringar företogs under Pius IX och Leo XIII.[1]

I mitten av 1900-talet upphörde ärkebrödraskapet; byggnaden övertogs av Roms stift och kyrkan stängdes.[6] Genom en grupp Norcia-bor kunde kyrkan åter öppnas och ärkebrödraskapet återupplivas. Den första mässan i den restaurerade kyrkan firades på juldagen 1980.

Exteriör

Ingångsportalen kröns av en tondo med inskriptionen:[1][7][a]

DIVIS BENEDICTO ET SCOLASTICÆ PATRONIS ORDO ET POPVLVS NVRSINVS A D MDCXIX

Interiör

Den rektangulära interiörens väggar är målade för att likna hängande draperier. Takfresken framställer De heliga Benedikts och Scholasticas förhärligande. Högaltarmålningen De heliga Benedikts och Scholasticas sista möte är ett umbriskt 1600-talsarbete.[8] Själva altaruppsatsen härstammar från samma period. Ovanför högaltaret finns en lynett med glasmålningar med Madonnan med Barnet och de heliga Benedikt och Scholastica. Sakramentskåpet flankeras av två relikvarier för Benedikt och Scholastica.

Altaret på höger hand har målningen Herdarnas tillbedjan från sent 1600-tal, medan det vänstra har ett träkrucifix från 1700-talet, flankerat av ovala målningar föreställande Jungfru Maria och aposteln Johannes.[8]

Kommentarer

  1. ^ ”Åt de heliga Benedikt och Scholastica, skyddspatroner för Norcias stad och folk, Anno Domini 1619.”

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Lombardi 1993, s. 197.
  2. ^ Armellini 1891, s. 456.
  3. ^ ”Chiesa annessa Santi Benedetto e Scolastica all'Argentina” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 20 juli 2016. https://archive.is/20160720095850/http://www.vicariatusurbis.org/?page_id=188&ID=779. Läst 20 juli 2016. 
  4. ^ Ausenda 2002, s. 416.
  5. ^ Platner, Samuel Ball (1929) (på engelska). A Topographical Dictionary of Ancient Rome. London: Oxford University Press. sid. 518–520. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/_Texts/PLATOP*/Thermae_Agrippae.html 
  6. ^ [a b] Marti 1997, s. 13.
  7. ^ Buchowiecki 1967, s. 446.
  8. ^ [a b] Marti 1997, s. 14.

Tryckta källor

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. ISBN 88-365-2541-5 
  • Buchowiecki, Walther (1967) (på tyska). Handbuch der Kirchen Roms: der römische Sakralbau in Geschichte und Kunst von der altchristlichen Zeit bis zur Gegenwart. Bd 1, Die vier Patriarchalbasiliken und die Kirchen innerhalb der Mauern Roms: S. Agata dei Goti bis S. Francesco Saverio. Wien: Brüder Hollinek. Libris 76030. OCLC 888923228 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273 
  • Marti, Lucia (Settembre 1997). ”Santi Benedetto e Scolastica” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (10): sid. 13–14. ISSN 1126-6546. 
  • Platner, Samuel Ball (1929) (på engelska). A Topographical Dictionary of Ancient Rome. London: Oxford University Press 

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

S Eustachio - ss Benedetto e Scolastica 1020287.JPG
Författare/Upphovsman: Lalupa, Licens: CC BY-SA 3.0
Roma, via della Torre Argentina, oratorio dei Nursini (santi Benedetto e Scolastica)
S Eustachio - ss Benedetto e Scolastica interno 1160317.JPG
Författare/Upphovsman: Lalupa, Licens: CC BY-SA 3.0
Roma, Santi Benedetto e Scolastica, interno