Santa Maria Imperatrice

Santa Maria Imperatrice
Kyrka
Santa Maria Imperatrice (här benämnd S⋅M⋅IMPERATRIC) på Giovanni Maggis karta över Rom från år 1625.
Santa Maria Imperatrice (här benämnd S⋅M⋅IMPERATRIC) på Giovanni Maggis karta över Rom från år 1625.
LandItalien Italien
LänLazio
OrtRom
TrossamfundRomersk-katolska kyrkan
StiftRoms stift
PlatsVia dei Santi Quattro
Dekonsekrerad/
Riven		 
 - Rivenslutet av 1880-talet
Santa Maria Imperatrice (nummer 940) på Giovanni Battista Nollis karta över Rom från år 1748.
Santa Maria Imperatrice (nummer 940) på Giovanni Battista Nollis karta över Rom från år 1748.
Santa Maria Imperatrice (nummer 940) på Giovanni Battista Nollis karta över Rom från år 1748.

Santa Maria Imperatrice var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt Jungfru Maria i hennes roll som kejsarinna (imperatrice) över himmelen och jorden. Den var belägen vid Via dei Santi Quattro i Rione Campitelli.

Kyrkans historia

Det har inte säkerställts när kyrkan uppfördes,[1] men ett dokument anger att den åtminstone fanns i början av 1600-talet.[2]

Denna lilla kyrka uppfördes för att hysa den undergörande ikonen Madonnan och Barnet från 500-talet, vilken tidigare fanns i ett gatukapell vid basilikan Santi Quattro Coronati. Enligt traditionen skall ikonen ha talat till påve Gregorius den store (590–604).[3] Påve Alexander VII (1655–1667) lät placera ikonen bakom ett järngaller ovanför kyrkans altare. En inskription sattes upp, vilken återgav traditionen från Gregorius den store.

”Questa è l'imagine della gloriosa Vergine Maria, detta s. Maria imperatrice quale parlò a s. Gregorio papa.[2]„

År 1826 överfördes ikonen till den närbelägna kyrkan Santa Maria delle Grazie; anledningen till detta var att kyrkan Santa Maria Imperatrice var förfallen. Ägaren till den intilliggande Villa Campana, markisen Pietro Campana, lät restaurera Santa Maria Imperatrice. I slutet av 1880-talet såldes villan och kyrkan Santa Maria Imperatrice revs. På platsen byggdes senare bostadshus.[1][4]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Lombardi 1998, s. 269.
  2. ^ [a b] Armellini 1891, s. 118.
  3. ^ Piazza 1719, s. 530.
  4. ^ Armellini 1891, s. 117–118.

Tryckta källor

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651 
  • Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329 
  • Piazza, Carlo Bartolomeo (1719) (på italienska). Emerologio di Roma cristiana, ecclesiastica, e gentile. "2". Roma: Bernabò. OCLC 164937171 

Media som används på denna webbplats